Rapport Integration 2002

åd och stöd individuellt lika väl som samhällsorientering
i grupp.
Dessa stödpersoner fungerar också som resurs
gentemot mottagarsamhället. De utbildar personal
inom motsvarande arbets-, bostadsförmedlingar, hälsovård
och skolor. Erfarenheterna visar emellertid att
behoven från de nyanlända kan bli övermäktiga och
det finns anledning att redan från början dra tydliga
gränser mellan arbete och fritid för resurspersonerna.
Språket avgörande
Att lära sig det mottagande landets språk är avgörande
för integrationen. Det finns emellertid en rad
faktorer som påverkar förmågan att lära sig ett nytt
språk. För det första om man kan läsa och skriva på
modersmålet, om man behärskar andra språk än sitt
modersmål, om man haft någon tidigare kontakt med
värdlandets språk. Ålder spelar också in, det är svårare
att lära språk ju äldre man blir, och hur det står
till med det psykiska välbefinnandet. Posttraumatisk
stress och liknande försvårar givetvis.
Det finns också andra faktorer som kan påverka
deltagandet i språkundervisningsprogram:
– Tidigare skolerfarenheter, en del har aldrig befunnit
sig i en klassrumssituation.
– Familjeansvar och tillgång till barnomsorg.
– Ekonomi, en del vill prioritera jobb.
– Kön. I många kulturer är det inte accepterat att
kvinnor deltar i könsblandade sammanhang. I kulturer
där kvinnans roll är begränsad till hemmet,
kanske språkundervisning för kvinnor inte prioriteras.
Detta bör mottagarländer vara medvetna om
skriver författarna till handboken eftersom integrationen
är avgörande både för kvinnorna själva och
deras familjer och barn.
Det finns också en rad faktorer i värdländerna som
påverkar möjligheterna till effektiv språkinlärning:
– Tillgång till språkutbildning.
– Tillgång till tolkar, professionella lärare i andraspråk,
i vuxenundervisning, i att undervisa analfabeter
m.m.
– Huruvida utbildningsinstitutionerna är förberedda
för att möta vuxna med särskilda utbildningsbehov.
Utbildningssystemen i många värdländer är
högt utvecklade för att möta behoven hos infödda
som har redan har en utbildningshistoria.
– Studiefinansieringen för den enskilde.
– Barnomsorg, transport till skolan m.m. för att göra
deltagande möjligt.
– Möjlighet att öva språket ifråga.
– Det relativa behovet av att tala det nya språket om
det krävs för att man ska överleva.
Flyktingar med särskilda behov, som inte kan läsa
eller skriva sitt eget modersmål, som kommer från
samhällen med huvudsakligen muntliga traditioner,
eller som lider av trauma kan behöva anpassad språkträning.
Mottagarländerna har prövat olika metoder
för att få dessa grupper att delta i undervisningen:
– Integrera psykologiskt och samhällsorienterande
stöd med språkträning.
– Ge språkträning i speciella sammanhang, inte traditionell
klassrumsundervisning.
– Underlätta med praktisk hjälp till barnpassning,
transport etc.
– Engagera speciell lärarkompetens, just för alfabetisering.
– Erbjuda flexibel undervisning (under längre tid,
alternativt intensivare och kortare).
– Utveckla möjligheter till tvåspråkig undervisning.
– Engagera etnisk/kulturella grupper i själva planerandet
av språkprogrammen.
– Anlita dessa grupper när det gäller att hitta lärare.
Lärare i språkundervisningen behöver allmänt
ha kompetens för undervisning av s.k. andraspråk,
vuxenundervisning och undervisning över kulturgränserna,
lika väl som i att undervisa vuxna med
särskilda behov.
Hur nå ekonomisk självförsörjning?
Integrationsprogram bör
– erbjuda ett program där fl yktingens kompetens
värderas och stöd vid arbetsplacering,
– ha strategier för att hindra diskriminering och
främja lika möjligheter till anställning, strategier som
riktar sig både till arbetsgivare och fl yktingar själva,
– erbjuda stöd för egenföretagande,
– stödja fl yktingars väg in på arbetsmarknaden och
lika möjligheter att göra karriär,
– införliva strategier för att främja och stödja förvärvsmöjligheter
för fl yktingkvinnor, unga och äldre
fl yktingar.
Specifi ka program för att stödja egenförsörjning
bör
– utgå från ett förhållningssätt där fl yktingarna är en
del av ett partnerskap för att försäkra sig om att de
spelar en aktiv roll och känner att de »äger jobbsökar-processen«,
– bistå fl yktingar inför presentationen hos arbetsgivare,
– ge språkstöd,
– ge stöd åt kvinnor, äldre och unga,
– engagera arbetsgivare och fackföreningar,
– engagera mottagarsamhället.
introduktion av flyktingar 229