Rapport Integration 2002

Avslutande diskussion
Utanför demokratin
Det låga valdeltagandet i de undersökta bostadsområdena
är i sig ett orosmoln när det gäller de boendes
deltagande och delaktighet i politiken. Om man dessutom
betänker att det finns en hög andel nyanlända
(som ännu inte hunnit få rösträtt) och även en del
utrikes födda som väljer att inte söka svenskt medborgarskap
ser bilden egentligen ännu mörkare ut
för demokratin i områdena. Men de boende uppvisar
ett engagemang i politiska sammanslutningar som
motsvarar den nivå som finns i hela Sverige och en
relativ hög andel av de boende är engagerade i medborgarsammanslutningar
på ett eller annat sätt. Sammantaget
tyder dock detta på att det finns utrymme
för förbättringar när det gäller de boendes, och i synnerhet
de utrikes föddas, deltagande och delaktighet i
politiska och medborgerliga sammanhang.
Att de boendes egenmakt brister i så hög utsträckning
i områdena samt att så hög andel av befolkningen
har en besvärlig socioekonomisk situation
kan i hög grad betraktas som förklaringar till att
nivån på deltagande och delaktighet är lågt i boendestudien.
Sambanden mellan resurser och deltagande
och delaktighet är inget unikt för boendestudien utan
har påvisats i tidigare studier. Bland annat diskuteras
detta i demokratiutredningen (SOU 2000:1). Ett viktigt
undantag är dock utrikes föddas valdeltagande
som har betydligt svagare samband med socioekonomiska
bakgrundsfaktorer än inrikes föddas. Då är
vistelsetid och bristande egenmakt viktigare förklaringsvariabler
(Integrationsverkets rapportserie 2000:
16).
När man sammanför resultaten ovan inser man
att utfallet får stora konsekvenser när det gäller inflytande.
Deltagande och delaktighet är de viktigaste
förutsättningarna för inflytande, dvs. man ska först
vara med i sammanhang där man har möjlighet att
påverka. När vissa grupper systematiskt inte deltar i
beslutsprocesser som rör deras bostadsområde och
livssituation, till exempel varken är med i politiska
eller medborgerliga sammanslutningar eller deltar i
valen, ökar risken för att vissa perspektiv och intressen
ska hamna helt utanför beslutsfattandet (SOU
2000:1). Av boendestudien framgår det att utrikes
födda och kvinnor i de studerade områdena är två
grupper som i flera avseenden står utanför makten i
samhället.
Att de boende inte har en hög grad av egenmakt
är kanske inte bara en förklaring till lågt deltagande
och delaktighet utan också delvis en produkt av det.
Magnus Dahlstedt skriver att möjligheten att delta
stärker individernas självförtroende och tilltro till den
egna förmågan att kunna påverka de egna livsvillkoren
(Dahlstedt 1998). Det är troligt att de boendes
egenmakt eroderas och minskas på grund av deras
utanförskap i samhället.
Otrygghet i oattraktiva områden
Sammantaget är det intressant att de boendes känsla
av otrygghet i de studerade bostadsområdena i hög
grad är oberoende av socioekonomiska faktorer och
ursprung. Kön och ålder har dock betydelse och att
kvinnor känner sig otrygga i mycket större utsträckning
än män är klart oroande. Viktigt att observera
är att könsskillnader inte är någonting unikt för de
utsatta områdena utan helt enkelt speglar ojämlikheter
som finns i hela Sverige.
I Mångkulturellt centrums enkät i Fittja (Hosseini-
Kaldjahi 2001) finns frågor om de boendes sociala
nätverk. Av svaren framgår det att förekomsten av
vänner i samma bostadsområde påverkar känslan av
trygghet positivt. Alltså kan det finnas förklaringar till
de lokala variationer när det gäller trygghet som har
med nätverksstrukturer i bostadsområdena att göra.
Utrikes födda i boendestudiens områden verkar
tryggare än utrikes födda i storstadskommunerna. I
de flesta andra frågor i boendestudien är det tvärtom,
dvs. att utrikes födda i områdena har det sämre
ställt på ett eller annat sätt än utrikes födda i övriga
Sverige. Det vore värt att undersöka om utrikes födda
i storstadskommunerna oroar sig i högre grad för att
möta negativa attityder och kanske även rasism hos
befolkningen i sina bostadsområden eller stadsdelar.
Det kan även vara intressant att undersöka om händelserna
i USA den 11 september 2001 kan ha påverkat
den undersökta befolkningen i detta avseende.
Det är svårt att utvärdera detta i dagsläget. Istället får
vi avvakta en upprepning av boendestudien och ULF
för att titta närmare på detta.
Frågan om ett bostadsområdes attraktivitet kan
påverkas av många aspekter. Att drygt hälften av de
boende känner sig otrygga, och att andelen som trivs
bra inte är så hög som man skulle önska kan lätt tolkas
i negativa termer för de utsatta områdenas attraktivitet.
Samtidigt ser vi att knappt hälften av dem som bott
mindre än ett år i sina bostadsområden vill flytta och
slutsatsen som vi drar är att det är frågan om människor
som ofrivilligt har bosatt sig i dessa områden.
Alltså är det kanske inte i första hand erfarenheter
i de aktuella områdena som styr flyttbenägenheten
utan att man från början ville bosätta sig någon
annanstans. I boendestudien uttrycker sysselsatta och
boendet 145