Rapport Integration 2002
Rapport Integration 2002
Rapport Integration 2002
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Flyktingar – en liten andel<br />
De flyktingar som togs emot inom federala program,<br />
motsvarande kvotflyktingar i Sverige, uppgick 2001<br />
till ca 8 700 (3,5 procent), flyktingar som togs emot<br />
och sponsrades privat (av grupper och organisationer)<br />
var drygt 3 500 (1,4 procent), asylsökande som<br />
fått uppehållstillstånd uppgick till ca 12 000 (närmare<br />
5 procent) och en kategori Övriga till drygt 2 procent,<br />
6 500.<br />
Kvoten för federalt mottagna flyktingar var för<br />
<strong>2002</strong> begränsad till 7 500. Privat sponsrade flyktingar<br />
begränsades detta år till mellan 2 900–4 200. Under<br />
nittiotalet sökte ca 25 000 personer asyl årligen. År<br />
1999 fick 44 procent av dessa uppehållstillstånd. År<br />
2001 ökade antalet asylansökningar kraftigt – till<br />
44 710.<br />
Flyktingarnas ursprung<br />
Under åren 1999–2001 kom de allra flesta av de asylsökande<br />
som fick uppehållstillstånd från Sri Lanka<br />
(drygt 6 000), Somalia (nära 3 000), Pakistan (drygt<br />
2 000) samt från Iran, Kongo och Colombia. Flyktingar,<br />
som tagits ut av den federala regeringen enligt<br />
den årliga kvoten, kom under samma period framför<br />
allt från Afghanistan (nära 6 000), Irak (drygt 2 000),<br />
Iran (nära 2 000), Sudan (drygt 1 500) och Colombia<br />
(nära 1 500).<br />
Krav på integration<br />
Ansökningar om uppehållstillstånd, asyl m.m. administreras,<br />
liksom uttagning och bosättning av kvotflyktingar<br />
av Citizenship and Immigration Canada,<br />
CIC, som har kontor runt om i landet. Kraven på<br />
flyktingar är, liksom på andra invandrare, att de<br />
ska visa sin förmåga att etablera sig framgångsrikt i<br />
Kanada och dessutom passera diverse test, rörande<br />
medicinsk status, säkerhets- och kriminalkontroll.<br />
Flyktingar ska heller inte ha fått erbjudande om att<br />
komma till något annat land inom rimlig tid. För att<br />
bevilja flyktingskap måste CIC vara övertygat om, att<br />
personen inte kan återvända till sitt hemland eller till<br />
tidigare vistelseland eller annat land där han eller hon<br />
fått asyl.<br />
Kanada har tidigare ställt krav på att invandrare<br />
och flyktingar ska kunna övertyga om sin förmåga<br />
att bli självförsörjande inom ett år efter ankomsten.<br />
Information från den Internationella migrationsdatabasen<br />
(International Migration Data Base, IMDB)<br />
antyder emellertid att det inte är realistiskt. Många<br />
flyktingar kräver betydligt längre tid för att bli självförsörjande.<br />
Tiden beräknades år 2000 i stället behöva<br />
utsträckas till mellan tre och fem år och när det gäller<br />
flyktingar med särskilda behov ännu längre. Förslag<br />
har därför kommit att man inte ska ställa samma krav<br />
på flyktingar som på övriga invandrare.<br />
Myndigheterna bestämmer bosättning<br />
Förutom en plan för invandring i stort har Kanada<br />
ett särskilt Bosättningsprogram för flyktingar (Refugee<br />
and Humanitarian Resettlement Program).<br />
Flyktingar som väljs ut från läger i andra länder för<br />
bosättning i Kanada placeras i medelstora och stora<br />
kommuner över hela landet. Myndigheterna försöker<br />
ta hänsyn till speciella behov av service, familjeband,<br />
kompetens, befintlighet av samma etniska grupper<br />
och liknande.<br />
Den federala regeringen förser sina utlandsplacerade<br />
viseringstjänstemän med beskrivningar på olika<br />
kommuner i landet. Tjänstemännen kan därmed<br />
rekommendera bosättning i samarbete dels med<br />
dem som väljer ut flyktingar för bosättning i Kanada,<br />
dels med dem som beviljar asylsökande uppehållstillstånd,<br />
dels med provinsregeringarna inför deras<br />
invandringsplanerande. CIC konsulterar provinsregeringarna,<br />
innan de fastställer nivån på flyktingmottagandet<br />
och provinser och territorier deltar vid<br />
planerandet på kommunnivå.<br />
Flyktingens behov ska styra placeringen<br />
Innan myndigheterna placerar en kvotflykting i ett<br />
speciellt samhälle tar de alltså hänsyn till om det finns<br />
släkt eller landsmän där, hur förutsättningarna för<br />
jobb ser ut och förekomsten av introduktionsprogram<br />
på orten. Kanada har ett system där sponsorer<br />
bidrar till invandringen genom att garantera försörjningen<br />
under viss tid. Men innan myndigheterna<br />
accepterar en ansökan om sponsring, måste en privat<br />
sponsor ha genomfört en behovsanalys för att avgöra<br />
om sponsorgruppen och det mottagande samhället<br />
motsvarar flyktingens behov. I många fall har flyktingen<br />
släktingar i Kanada och kan bo hos familjen<br />
tills andra arrangemang ordnats.<br />
Introduktion av flyktingar<br />
Den federala regeringen finansierar en rad olika program<br />
rörande mottagande av flyktingar (CIC, Canadian<br />
Refugee System, <strong>2002</strong>). Det ekonomiska biståndet<br />
till kvotflyktingar ges t.ex. till dess att flyktingen<br />
är självförsörjande men allra högst ett år.<br />
Via en särskild fond kan dessutom lån beviljas<br />
beroende på sökandes behov och möjlighet att betala<br />
tillbaka. Det kan handla om kostnader för resedokument,<br />
transport till Kanada, bostadshyra eller arbets-<br />
introduktion av flyktingar 211
Change language