Rapport Integration 2002

More documents

Recommendations

Info

går för dem som inte lyckas skaffa sig arbete – utan någon rätt till ekonomiskt bistånd. Vidare är inkomsterna som erbjuds nyanlända flyktingarna ofta så låga att det är mycket svårt att försörja en familj, ens med två inkomster. Arbetsmarknaden ser som sagt annorlunda ut i USA, med betydligt fler okvalificerade jobb, men dessa är å andra sidan extremt lågavlönade. Socialpolitiken i USA skiljer sig också avsevärt både från den svenska, nederländska och även kanadensiska. Resultatet är att både flyktingar och andra lever under förhållanden som vi inte skulle acceptera. Frågan är hur avgörande denna omständighet är för framgången. Erfarenheterna från Nederländerna ger hopp om att målen kan uppnås utan att priset nödvändigtvis måste vara så högt för dem som faller utanför. Enligt PIN-modellen samlar man insatserna på ett ställe, lägger vikt vid ömsesidig relationer (en kontaktperson), intensiv språkträning och snabbast möjlig start på programmet. PIN saknar emellertid den starka betoningen på arbetsförmedling och jobbskapande. Projektet har heller inte haft samma framgång som de amerikanska, när det gällt att få ut folk i jobb. Där kan också den höga arbetslösheten i Rotterdam ha spelat en stor roll för nykomlingarnas svårigheter på arbetsmarknaden. Samtidigt påverkar den målsättningarna och innehållet i PIN. En anpassning till vad tjänstemännen anser vara realistiskt att uppnå kan verka förnuftigt för att inte inge falska förväntningar. Å andra sidan kan ett sådant förhållningssätt verka avkylande på flyktingarnas motivation. Faran ligger i om målsättningarna och därmed innehåll i programmet mer anpassas till tjänstemännens behov än brukarnas. Det är självklart trevligare att arbeta med målsättningar som är möjliga att uppnå än att slita med att försöka uppnå det som man tror är omöjligt. Exemplen visar att det kan finnas ett samband mellan villkorat bistånd och framgång för introduktionsprogrammen. Sanktioner eller hot om sanktioner tycks emellertid inte vara tillräckligt. Gemensamt för de framgångsrika insatserna är emellertid att socialbidrag som alternativ, om man inte deltar, antingen saknas eller försvåras. Erfarenheterna från de här insatserna visar att det är få som i praktiken behövt hotas av indraget bistånd. Problemen med olovlig frånvaro har på de studerade programmen varit små. Utvärderingar av vissa projekt antyder att det är kvalitén på insatserna som är den viktigaste motivationsfaktorn och som avgör vilka resultaten blir. Ett intensivt arbete med att motivera var och en av deltagarna finns också som en förklaring. Med en hög kvalité på insatsen ökar också de ekonomiska incitamenten, dvs. förväntan på framtida inkomster. Inget av programmen som studerats här har använt positiva sanktioner, men det finns andra amerikanska program, där det ingår en bonus till de flyktingar som tar det första jobb de erbjuds. De framgångsrika programmen har emellertid också en rad andra gemensamma drag samtidigt som arbetsmarknaderna i de olika länderna skiljer sig en hel del. Det är alltså svårt att dra slutsatsen att det är tvånget som varit avgörande för framgången. Det mest sannolika är att det är arbete med motivation och eventuellt ett inslag av tvång i kombination med ett bra program som fungerar bäst. Hot om sanktioner måste dessutom vara trovärdigt, det räcker inte att kalla biståndet för introduktionsersättning och låta flyktingarna gå över till socialbidrag om de inte deltar i introduktionsprogrammet. Om tvång ska ha någon effekt måste det också bli tydligt vad som gäller för flyktingarna. Upprepad information och även omedelbar reaktion, om villkoren inte uppfylls. Vidare krävs samordning mellan inblandade myndigheter, så inte flyktingarna får motstridiga besked/signaler. För att få kommunikationen att fungera är det enklast om en och samma institution har hela ansvaret och att flyktingen inom denna har kontakt med en och samma person. Viktigt är också att insatserna är samlokaliserade. Att ta emot flyktingar är en humanitär insats skild från invandringspolitik. Med den gör det mottagande samhället något för lidande medmänniskor. Flyktingar ska inte behöva kvalificera sig med meriter som arbetskraft som andra invandrare. Flyktingar är människor i nöd, som behöver hjälp samtidigt som de liksom alla andra invandrare har resurser. Här krävs en balansgång inom politik, åtgärder och inte minst opinionsbildning. Balansgång mellan generella åtgärder, att behandlas som andra utan jobb etc., och mellan säråtgärder för de specifika behov som flyktingskapet kan medföra. Information till det mottagande samhället, inte minst lokalt ses i t.ex. Kanada som en viktig del av introduktionen. Att betona de insatser som är flyktingspecifika skapar också en positiv form av social kontroll – »det här gör vi bara för dig«. Flyktingen kan känna att det finns någon som bryr sig. De framgångsrika programmen innefattar också en stark förmedling av arbetsmoral, möjlighet att göra karriär och personligt ansvar. Det etableras en relation mellan introduktionsinstitutionen och flyktingen som innefattar två subjekt. Flyktingens egna handlingar ska ha konsekvenser för hans levnadsförhållanden. Han är också medansvarig för introduktionsplanen och ska behandlas som en jämbördig. Slutligen undrar vi hur det gick sedan. Målen för introduktion av flyktingar 233
integrationspolitiken, utöver introduktionen, lika rättigheter, skyldigheter, möjligheter… Hur ser det ut efter ett antal år? Har de invandrade flyktingarna integrerats? Statistik från Kanada visar att det blir bättre med tiden, även om det inte blir lika bra som för de infödda. <strong>Integration</strong> tar tid. Men statistiska data över levnadsvillkor visar också att problem med utanförskap, boendesegregation, diskriminering och rasism etc. är förbluffande lika i de här mottagarländerna. 234 RAPPORT INTEGRATION <strong>2002</strong>
Page 1 and 2:
RAPPORT INTEGRATION 2002 INTEGRATIO
Page 3 and 4:
Rapport Integration 2002 © Integra
Page 6 and 7:
INNEHÅLL Förord 7 Inledning 9 Rap
Page 8 and 9:
FÖRORD Integrationsverket har i up
Page 10 and 11:
INLEDNING Sverige är ett invandrin
Page 12 and 13:
EN SUMMERING ‒ RAPPORT INTEGRATIO
Page 14 and 15:
etygsgenomsnitt än pojkar såväl
Page 16 and 17:
År 1997 fick närmare 13 500 invå
Page 18 and 19:
ett resultat av normer, regler, str
Page 20 and 21:
intensiva högkonjunktur under slut
Page 22 and 23:
En utvecklad Agenda för Integratio
Page 24 and 25:
Fortsatt kraftfull förändring av
Page 26 and 27:
krimineringen på svensk arbetsmark
Page 28:
DEL I ARBETSMARKNADEN
Page 31 and 32:
DIAGRAM 1 & 2 Arbetskraftsstatus, m
Page 33 and 34:
DIAGRAM 5 Sysselsättningsindex, ut
Page 35 and 36:
1,1 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3
Page 37 and 38:
anmärkningsvärt att efter 20 år
Page 39 and 40:
Varför skillnader i arbetslöshet
Page 41 and 42:
DIAGRAM 13 & 14 Befolkningens utbil
Page 43 and 44:
Även om det enbart finns några f
Page 45 and 46:
att vietnameser är flitigare än d
Page 47 and 48:
företag. Värdena kvarstår så go
Page 49 and 50:
DE UNGA PÅ ARBETSMARKNADEN 1 Se Sc
Page 51 and 52:
3 Ungdom brukar i statistiska samma
Page 53 and 54:
VAR FINNS MÅNGFALDEN? I föregåen
Page 55 and 56:
DIAGRAM 16 & 17 Integrationsindex p
Page 57 and 58:
DIAGRAM 18 & 19 Andel utrikes född
Page 59 and 60:
Vård, omsorg och veterinärsektorn
Page 61 and 62:
I alla övriga branscher är utrike
Page 63 and 64:
en grundläggande mekanism i en mak
Page 65 and 66:
- I dag är man väldigt medveten,
Page 67 and 68:
Volvo Personvagnar, Göteborg »Det
Page 69 and 70:
anställda. På de tre år som gåt
Page 71 and 72:
Chef för den mobila företagstjän
Page 73 and 74:
anställda har haft problem med mus
Page 75 and 76:
ARBETSMARKNADEN ‒ EN SAMMANFATTNI
Page 77 and 78:
REFERENSER Andersson, Roger (1998),
Page 80:
DEL II SKOLAN
Page 83 and 84:
Disposition Delen om skolan inleds
Page 85 and 86:
Samtliga elever Elever med utländs
Page 87 and 88:
undna att det är motiverat att ute
Page 89 and 90:
- det finns ett starkt samband mell
Page 91 and 92:
SKOLSVÅRIGHETER ELLER UTLÄNDSK BA
Page 93 and 94:
INTEGRATIONSAMBITIONER OCH SÄRORTS
Page 95 and 96:
svårt att göra bra gruppindelning
Page 97 and 98:
När vi sätter punkt för mötet (
Page 99 and 100:
MODERSMÅLSUNDERVISNINGEN ‒ ETT R
Page 101 and 102:
albanska är några av de större.
Page 103 and 104:
att uppnå målen för undervisning
Page 105 and 106:
tradition och uppfattning av vad so
Page 107 and 108:
REFERENSER Arai, Mahmood, Lena Schr
Page 110 and 111:
BOENDESEGREGATIONEN Inledning Att b
Page 112 and 113:
en socioekonomisk och etnisk uppdel
Page 114 and 115:
TABELL 1 Kvarboende, in- och utflyt
Page 116 and 117:
DIAGRAM TABELL 11& 2 Flyttare från
Page 118 and 119:
% 80 70 60 50 40 30 20 DIAGRAM 4 &
Page 120 and 121:
200 180 160 140 DIAGRAM 6 Ekonomisk
Page 122 and 123:
Sammanfattning Den socioekonomiska
Page 124:
REFERENSER Andersson, Eva, 2001, Fr
Page 127 and 128:
Disposition Nedan följer en kort b
Page 129 and 130:
DIAGRAM 2 Självrapporterat valdelt
Page 131 and 132:
Det finns signifikanta skillnader i
Page 133 and 134:
16 Observera att frågan om förtro
Page 135 and 136:
DIAGRAM 6 Andel (i procent) otrygga
Page 137 and 138:
I övrigt är det oroväckande att
Page 139 and 140:
DIAGRAM 11 Andel (i procent) som tr
Page 141 and 142:
Känslan av otrygghet tillsammans m
Page 143 and 144:
uppgifterna på ålder för att med
Page 145 and 146:
DIAGRAM 18 Andel (i procent) som av
Page 147 and 148:
arbetslösa lika stor vilja att fly
Page 149 and 150:
REFERENSER Dahlstedt, M., 1998, Pol
Page 152 and 153:
INVANDRINGEN ÖKAR Starten i Sverig
Page 154 and 155:
Antal 35 000 30 000 25 000 20 000 1
Page 156 and 157:
passivisering, man hinner glömma s
Page 158 and 159:
TABELL 2 1997 års flyktingars resu
Page 160 and 161:
% 90 DIAGRAM 8 Andel sysselsatta å
Page 162 and 163:
Samband sysselsättning - flyktinga
Page 164 and 165:
Kvinnor 10 % 11 % Kvinnor 2 % 15 %
Page 166 and 167:
DIAGRAM 17 Arbetsinkomst för sysse
Page 168 and 169:
procent, för kvinnor 73. Ingångsj
Page 170 and 171:
yrkeskompetens samt kontakt med arb
Page 172 and 173:
Formerna för undervisningen har d
Page 174 and 175:
Integrera eller segregera? Lisbeth
Page 176 and 177:
enhet hade ingen värdering skett a
Page 178 and 179:
svenska språket. Anledningen till
Page 180 and 181:
Flyktingkonsulenten viktig person K
Page 182 and 183:
kan vara bra fora men för att dess
Page 184 and 185: - åtgärder enligt smittskyddslage
Page 186 and 187: dem som inte deltog i studien har P
Page 188 and 189: Hinder för en bra introduktion Sam
Page 190 and 191: HUR RIVA HINDREN? NÅGRA LÄRANDE E
Page 192 and 193: lägger barnens bakgrund och behov
Page 194 and 195: prövat på många sorters utbildni
Page 196 and 197: tradition från Finland med oss, ha
Page 198 and 199: många familjer. Blob menar att det
Page 200 and 201: Svenska som andraspråk B, Engelska
Page 202 and 203: och var ska den då vara? Jo, inom
Page 204 and 205: utbildning, men det får du inte f
Page 206 and 207: Hur riva hindren? Sammanfattande di
Page 208 and 209: Andra - ofta kvinnor, ibland ensamk
Page 210 and 211: Introduktionsmodeller Språkundervi
Page 212 and 213: Flyktingar - en liten andel De flyk
Page 214 and 215: - att integration är en tvåvägsp
Page 216 and 217: Hur fungerar introduktionen och int
Page 218 and 219: Anpassningen till arbetsmarknaden t
Page 220 and 221: Bidrar positivt Invandrare som helh
Page 222 and 223: traditionellt har sin arbetsplats i
Page 224 and 225: om var och ens personliga förutsä
Page 226 and 227: lösheten på 27 procent för både
Page 228 and 229: antal nyanlända, som då har en en
Page 230 and 231: åd och stöd individuellt lika vä
Page 232 and 233: utan utbildning göre sig t.ex. ick
Page 236 and 237: REFERENSER Almqvist K. (1997) Refug
Page 238 and 239: the swedish integration report for
Page 240 and 241: ten years in Sweden were to show th
Page 242 and 243: ience safety, democratic participat
Page 244: BILAGOR
Page 247 and 248: Arbetsmarknadsregioner Stockholms a
Page 249 and 250: TABELL B Andel sysselsatta i befolk
Page 251 and 252: Inrikes Inrikes Utrikes Utrikes fö
Page 253 and 254: DIAGRAM B Ekonomisk standardkvot (i
Page 255 and 256: TABELL B Andel (i procent av de som
Page 257 and 258: TABELLBILAGA INTRODUKTION AV FLYKTI
Page 262: Rapport Integration 2002 Råder lik
show all

Rapport Integration 2002

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?