Rapport Integration 2002

kan vara bra fora men för att dessa och även skolans
föräldramöten ska bli meningsfulla måste tolk finnas
till hands. Barnen kan vidare behöva både informeras
och lotsas in i föreningslivet.
Som vi redan nämnt är det ont om undersökningar
av hur introduktionen fungerar för nyanlända barn
och ungdomar. Är t.ex. förberedelseklasser en bra väg
in i ungdomsskolan eller skapar de ett särskiljande
som riskerar att permanentas? En studie av elever i
skolan i Gunnared tar bland annat upp iranska ungdomars
möten med den svenska skolan.
Iranska elever i Gunnared
En vanlig föreställning är att barn som invandrat
känner sig kluvna mellan ursprungskulturen och
den svenska eller att de har erövrat en dubbel identitet.
I en studie av iranska elever i skolor i Gunnared,
Göteborg fann Maritha Hansson att barnen svarade
dels att de kände sig svenska för de hade bott här så
länge dels att de inte visste hur kulturmöten fungerar
(Hansson, 2000). Det var i det sammanhanget inget
som tydde på något motsatsförhållande mellan kulturerna.
Trots detta framkom sedan tydligt att eleverna
identifierade sig som »invandrare«. Frågan var om
detta berodde på dem själva eller på omgivningen.
Segregerat boende
För många nyanlända är det svårt att hitta lämpliga
bostäder utanför s.k. bostadsområden i storstäderna.
Boendet i ett svenskglest område var en faktor som
påverkade de iranska elevernas självuppfattning.
Kontakter med »svenskar« i och utanför skolan var
inte särskilt omfattande. Hanssons uppfattning var
att dessa elever huvudsakligen identifierade sig som
iranier och att de inte var kluvna mellan två kulturer.
Deras föräldrar och släktingar hade stor påverkan på
deras utveckling och de var också mycket noga med
att barnen fick modersmålsundervisning samtidigt
som de upprätthöll ursprungskulturens traditioner.
Dessa elever behöll alltså sin etniska tillhörighet, de
höll ihop med andra iranska barn i skolan och med
sina landsmän i övrigt. Föräldrarna tycktes mycket
målmedvetna både vad gällde dem själva och barnen.
Alla hade etablerat sig i yrkeslivet.
Svenskan viktig
Språk och identitet är nära sammankopplade, genom
språket definierar man sig själv och definieras av
andra (mer om detta i delen om Skolan). Samtliga
elever i den här undersökningen hade tidigare
känt sig utanför på grund av att de inte behärskade
svenska språket. Men i intervjuläget framkom inget
som tydde på att de fortfarande kände sig utanför på
grund av språket. Eleverna hade en positiv syn på att
lära sig svenska. Av de tio hade hälften gått i förberedelseklass,
flera av dem kom hit som förskolebarn. De
fem hade gått mellan två och tolv månader i förberedelseklass.
Eleverna säger själva att de ville göra tiden
i förberedelseklass så kort som möjligt. De ville känna
sig som andra elever, vilket de tydligen inte gjorde i
förberedelseklassen.
Förberedelseklass – nödvändigt ont?
Inskrivningen i förberedelseklass påverkas av hur fort
eleven tillägnar sig svenska språket, men lärare och
elever är inte alltid överens i sin bedömning. Eleverna
upplever ofta att språket fungerar bra, medan läraren
noterar att kunskaperna i språket inte räcker för att
tillgodogöra sig undervisningen i en svenskspråkig
klass. Många gånger tycker eleverna, att läraren håller
dem kvar i förberedelseklassen längre än nödvändigt.
En del av föräldrarna delar sina barns uppfattning. Så
länge barnen går kvar i förberedelseklassen upplever
föräldrarna, att de inte börjat skolan »på riktigt«.
Undervisningen i förberedelseklassen har inte samma
status. Ett resultat kan bli att eleverna uteblir från
undervisningen och hamnar i en ond cirkel – kan inte
gå i svensk klass och vill inte gå i förberedelseklass.
Svårt bedöma egna prestationer
Både elever och föräldrar hade hög ambition att lära
sig svenska. Hansson, som arbetat länge som lärare
också i förberedelseklasser, menar emellertid att
hennes erfarenhet är att elevernas motivation ofta
är betydligt lägre än ambitionen. De har stor insikt
i betydelsen av att behärska svenska språket, men
mycket svårt att bedöma, om deras kunskaper är tillräckliga
för fortsatta studier och omfattar mer än en
hjälpligt funktionell svenska. De har ingen referensram
att relatera sina språkkunskaper till i vardagen.
I relation till föräldrarna har de många gånger bättre
språkkunskaper och därför tror de att deras egna
kunskaper är fullt tillräckliga. I den situationen spelar
inte vistelsetiden i Sverige så stor roll, det är inte
säkert man lär sig mer ju längre man lever här.
Modersmålet underlättar
Elevers och föräldrars motivation för att behålla
modersmålet är dels för att bevara den kulturella
bakgrunden och för att kunna kommunicera med
släktingar och vänner. Enligt språkforskare underlättas
inlärningen av ett andra språk, om barnet redan
har en kvalificerad utveckling av sitt första språk. Om
de har utvecklat begreppsförrådet på ett språk, innebär
andraspråksinlärningen i stor utsträckning att
introduktion av flyktingar 181