Rapport Integration 2002
Rapport Integration 2002
Rapport Integration 2002
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
en grundläggande mekanism i en maktstruktur, en<br />
ideologiproduktion som rangordnar människor utifrån<br />
nationalitet och etnisk bakgrund. För att fortleva<br />
måste ideologins bärande tankar få fäste hos aktörer<br />
på arbetsmarknaden. En ny upplysningstid skulle<br />
sprida en nödvändig insikt att bortsorteringen av<br />
utrikes födda inte är en rationell rekryteringsprocess.<br />
En rekrytering som verkligen prioriterar utbildning<br />
och kompetens skulle ge invandrade arbetssökande<br />
mycket bättre odds. En upplysningstid kommer inte<br />
på beställning, men genomtänkta informationsinsatser<br />
är en självklar del av uppdraget att stimulera<br />
etnisk mångfald i arbetslivet. En annan är att stödja<br />
organisationers egna initiativ att öppna för mångfald.<br />
Det finns åtskilliga.<br />
I <strong>Integration</strong>sverkets delrapport till regeringen<br />
Etnisk mångfald på frammarsch (<strong>Integration</strong>sverket<br />
<strong>2002</strong>c) redovisas vilka insatser som verket påbörjat i<br />
samverkan med andra strategiska aktörer. En särskild<br />
uppgift har varit att synliggöra och bryta strukturer<br />
som hindrar akademiker med utländsk bakgrund att<br />
konkurrera på lika villkor på jobbmarknaden. Bland<br />
insatserna märks ett samarbete med PA-forum som<br />
tagit fram ett informationsmaterial till sina medlemmar.<br />
Materialet fokuserar på etnisk mångfald i rekryteringsfasen.<br />
De har producerat en handbok med<br />
titeln Mångfald som personalidé. (PA-forum, <strong>2002</strong>.)<br />
Konsultföretaget Mercuri Urval, med specialisering<br />
på personalrekrytering, organisation och management,<br />
har fått stöd för att ta fram kunskap om ledarskapets<br />
betydelse för mångfald. En rapport med titeln<br />
Ledarskap från fåfald till mångfald (<strong>Integration</strong>sverket<br />
<strong>2002</strong>d) har producerats för användning på seminarier<br />
och konferenser.<br />
Nya invånares försök att etablera sig i Sverige får<br />
inte stupa på brist på korrekt information. Men akademiker<br />
med kvalificerade utbildningar får inte med<br />
automatik någon information om kostnadsfri värdering<br />
av sina utländska examina. Ofta är det slumpen<br />
som avgör om nyanlända akademiker får veta en<br />
sådan väsentlig sak. 1<br />
Någon fullständig förståelse av hur ett samhälle<br />
anammar eller motsätter sig mångfald lär varken<br />
samhällsvetare eller lekmän uppnå. Statistiska undersökningar,<br />
enkäter och intervjuer kan ge indikatorer<br />
om vart integrationen är på väg. Men framtiden för<br />
integrationen i en öppen marknadsekonomi avgörs<br />
i praktiken på arbetsplatser som äger egen suveränitet.<br />
Klimatet hos en arbetsgivare, tankegångarna<br />
1 Se kapitlet »Hinder för en bra Introduktion« i delen Introduktionen<br />
av flyktingar för en utförlig presentation och<br />
diskussion om värdering av utländska examina.<br />
som präglar samvaron och organisationen, kan<br />
vara väl så viktiga som lagar, kampanjer och olika<br />
åtgärdspaket. <strong>Integration</strong> har både en social och en<br />
psykologisk sida. Eftersom människan inte är någon<br />
transparent varelse kommer Sveriges fullt mänskliga<br />
chefer och arbetsledare att spela en viktig, men inte<br />
helt förutsägbar, roll i förvandlingen av jobbmarknaden.<br />
Uppfattas mångfald som hinder eller möjlighet<br />
av dem som leder och fördelar arbetet? Flera tecken<br />
tyder på att åren med växande mångfald i Sverige<br />
har fått många att gå från tveksamhet till nyfikenhet.<br />
Kompetenta människor med erfarenhet från andra<br />
världsdelar kan ge företag konkurrensfördelar som<br />
de inte tidigare orkade se. I Mångfald som verksamhetsstrategi<br />
(<strong>Integration</strong>sverket <strong>2002</strong>e) presenteras ett<br />
knippe argument som fått arbetsgivare att begrunda<br />
mångfaldens mer lönsamma sidor:<br />
• ökad kreativitet<br />
• bättre ledarskap<br />
• positiv image<br />
• bättre förmåga att rekrytera och behålla kompetens<br />
• ökade marknadsandelar och nöjdare kunder.<br />
I korthet kan man sammanfatta argumenten med<br />
att heterogena grupper är bäst på innovation, enligt<br />
många beteendeforskare. Och innovation är oumbärligt<br />
för konkurrerande företag. När kundkretsen<br />
också blir mer heterogen gynnas företag som skaffat<br />
motsvarande variationer i sin egen organisation.<br />
Företag har inte råd att bli stämplade som fördomsfulla<br />
eller diskriminerande. Numera finns en medvetenhet,<br />
både hos kunder och allmänheten, som<br />
favoriserar företag som tar socialt ansvar.<br />
Slutsatserna i handboken, som författats av Sverige<br />
2000-institutet, är inte helt oomstridda. Men de<br />
erbjuder impulser i en pågående process på Sveriges<br />
arbetsplatser. De senaste åren har både privata och<br />
offentliga arbetsgivare formulerat egna planer för<br />
mångfald. <strong>Rapport</strong>en Etnisk mångfald på frammarsch<br />
(<strong>Integration</strong>sverket <strong>2002</strong>c) ger mängder av exempel<br />
från hela landet. I en lägesrapport om integration på<br />
arbetsmarknaden är det viktigt att fånga röster, stämningslägen<br />
och ambitioner på dagens arbetsplatser.<br />
Mikroperspektivet som finns i kontorslandskap och<br />
fikarum ger ett sammanhang åt programförklaringar<br />
och trender på makronivå.<br />
Precis som i <strong>Rapport</strong> <strong>Integration</strong> 2001 har vi gjort<br />
journalistiska intervjuer på ett antal arbetsplatser.<br />
Urvalet av arbetsgivare är gjort utan hänsyn till eventuella<br />
mångfaldsplaner eller andra förhållanden som<br />
rör integration. Avsikten med intervjuerna är att ge<br />
en bild, ett stickprov, på företag och kommuner som<br />
rimligen kommit olika långt i mångfaldsfrågor.<br />
62 RAPPORT INTEGRATION <strong>2002</strong>
Change language