Rapport Integration 2002

Sverige eller bostadsproblem – det visar Integrationsverkets
intervjuundersökningar med senare anlända
flyktingar (Integrationsverket 2003).
Sysselsättning och vistelsetid
Resultaten från sfi var som vi såg inte särskilt goda.
Frågan är hur detta påverkat möjligheterna till arbete
och egenförsörjning. 4 Vi kan för det första konstatera
att tiden i Sverige spelar stor roll. När vi jämför med
flyktingar som tagits emot mellan 1996 och 1998, ser
vi att andelen sysselsatta stiger med ökande vistelsetid
i Sverige (diagram 7). 5
Vi ser också tydligt hur männens sysselsättning
ökar i relation till kvinnornas. Även män som mottagits
så sent som 1998 har högre sysselsättning än
kvinnor som mottagits 1996. Om det är ett resultat av
att män i högre utsträckning söker och får jobb ska
vi återkomma till. Vi vet att kvinnor som grupp har
något sämre förutsättningar i form av kortare utbildning
än män som grupp. Vi antar att det i barnfamiljer
ofta är mödrarna som väljer eller tvingas ta ett
större ansvar för barnomsorgen än fäderna. Vi vet att
den svenska arbetsmarknaden är extremt könssegregerad
och att det finns en tendens bland arbetsgivare
inom traditionellt »manliga« branscher att välja män
före kvinnor. Frågan är med andra ord om möjligheterna
är desamma för kvinnor som för män eller om
det lokala utbudet av arbeten är sämre för kvinnorna.
Förutsättningarna i kommunerna
Vi har sett vilka resurser de nyanlända flyktingarna
har – unga, relativt välutbildade etc. Hur ser det då
ut i deras nya hemkommuner – finns där möjligheter
att ta vara på de nya invånarnas resurser? Hur ser det
t.ex. ut med sysselsättningen för flyktingarna jämfört
med befolkningen i stort?
När vi tittar på diagram 8 ser vi hur sysselsättningen
för 1997 års flyktingar i december 2000 varierar
stort mellan olika mottagningskommuner, med
stor andel sysselsatta i kommuner som Värnamo (80
procent) och Nässjö (nära 70 procent) och mycket
4 Med sysselsatt menar vi här att personen är anställd eller
egenföretagare. Ej sysselsatt kan vara arbetslös, i arbetsmarknadsåtgärd,
studerande, socialbidragstagare, förtidspensionerad
m.m. Vi utgår från uppgifter från Riksskatteverket,
som i sin tur utgår från kontrolluppgifter från arbetsgivare
om vilka som var sysselsatta i november månad visst år.
5 Integrationsverkets databas STATIV har endast uppgifter
från 1997 och vi kan därför inte följa dem som togs emot
1996 från år 0.
DIAGRAM 7
Andel sysselsatta av flyktingar mottagna 1996–1998
efter efter kön och vistelsetid i Sverige.
%
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
98 kvinna
98 man
KÄLLA: STATIV.
0 1 2 3 4
97 kvinna
97 man
96 kvinna
96 man
liten i t.ex. Malmö, Örebro (båda ca 15 procent) och
Uddevalla (runt 14 procent). En stor grupp kommuner
ligger runt 20 procent och en lika stor grupp runt
30 procent. (Obs! Vi har begränsat oss till de kommuner
som tog emot flest flyktingar.)
När vi jämför dessa siffror med sysselsättningen
i samma kommuner för resten av befolkningen, ser
vi att Värnamo överlag har en stor andel sysselsatta.
Även bland övriga kommuner är det få som har
andelar sysselsatta under 70 procent. Några som har
det är Skånekommunerna Malmö, Lund och Landskrona,
som även visar små andelar sysselsatta för 1997
års flyktingar.
Vi kan se en tydlig skillnad mellan t.ex. storstäder,
större städer och industrikommuner, där sysselsättningen
är betydligt högre i de senare (diagram 9).
Även förortskommuner har en större andel sysselsatta
än övriga (undantaget industrikommuner).
Statistiken ger inga svar på varför det ser ut som
det gör, bara en utgångspunkt för fler frågor. Varför
är det så stora skillnader mellan olika kommuner?
Varför är andelen sysselsatta av flyktingarna så liten
i så många kommuner? Beror det på sysselsättningen
allmänt i kommunerna? Inte vad man kan utläsa här.
Även kommuner med hög sysselsättning för befolkningen
som helhet har liten andel sysselsättning för
dessa flyktingar. Beror det på typ av sysselsättning,
vilka jobb som finns i respektive kommun och på
bristande möjligheter att matcha den nya arbetskraf-
158 RAPPORT INTEGRATION 2002