Rapport Integration 2002

DIAGRAM 2
Självrapporterat valdeltagande i kommunalvalet
1998 efter kön och ursprung för boendestudiens
bostadsområden. Andel (i procent).
%
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Totalt Kvinna Man
Inrikes födda
KÄLLA: BOENDESTUDIEN 2001.
Totalt Kvinna Man
Utrikes födda
10 78 procent i storstadskommunerna och 80 procent i hela
Sverige för riksdagsvalet och 74 resp. 78 procent i kommunvalet.
När detta skrevs var det inte möjligt att få uppgifter
om valdeltagande år 2002 uppdelat efter inrikes resp.
utrikes födda.
Observera att inrikes föddas valdeltagande återigen
påverkas av dessa bakgrundsfaktorer i betydligt större
utsträckning än de utrikes födda.
Även i kommunvalet 1998 var valdeltagandet i
boendestudiens områden lägre jämfört med storstadskommunerna
och hela Sverige.
Valdeltagandet i båda valen är högst hos dem som
bott i sina bostadsområden längre än 5 år, 71 procent
i kommunvalet och 76 procent i riksdagsvalet. De
som har bott längre än 5 år i sina områden trivs bra i
högre utsträckning och uttrycker lägre önskan om att
flytta. Detta kan tyda på större stabilitet och anknytning
till hemorten vilket kan antas påverka individens
motivation att rösta, i synnerhet när det gäller
kommunvalet.
Eftersom valen 2002 inte hade ägt rum vid undersökningstillfället
kan vi tyvärr inte kommentera de
boendes valdeltagande vid det valet. Däremot ser vi
att valdeltagandet 2002, för storstadskommunerna och
hela Sverige, är på samma nivåer som för 1998 års val. 10
Förutom att valdeltagandet i riksdagsvalet är lägre
bland utrikes födda får man komma ihåg att det är
betydligt vanligare att utrikes födda inte är röstberättigade
(beroende på kravet på svenskt medborgarskap
för att få rösträtt i riksdagsvalet). Totalt är alltså utrikes
föddas icke-deltagande i detta politiska sammanhang
betydande. Samma resonemang gäller också i
viss utsträckning för kommunval.
Utrikes föddas låga valdeltagande har uppmärksammats
i många tidigare undersökningar och det är
alltså inget enskilt fenomen i boendestudien (se t.ex.
Integrationsverkets rapportserie 2000:15 och 2000:
16). Enligt dessa studier är det svårt att förklara det
låga valdeltagandet bland utrikes födda. I Resurser
för politisk integration (Integrationsverket 2000:b)
framgår det att man inte kunnat finna tillfredställande
förklaringar till det låga valdeltagandet utifrån
bakgrundsfaktorer som utbildning, inkomst och sysselsättning
som annars brukar förklara lågt valdeltagande
bland inrikes födda. I resultatredovisningen av
boendestudien kan vi också läsa ut att det är lättare
att förklara inrikes föddas låga valdeltagande med
sådana bakgrundsfaktorer men att de har mindre förklaringsvärde
när det gäller utrikes födda.
Ett av de mer intressanta resultaten från Resurser
för politisk integration (Integrationsverket 2000:b) är
att boende i utsatta bostadsområden inte har någon
negativ inverkan på »invandrades« politiska deltagande.
Resultaten i boendestudien kan tyvärr inte
bekräfta tesen då utrikes födda i studiens bostadsområden
har något lägre valdeltagande i riksdagsvalet
än de utrikes födda som bor i storstadskommunerna
eller hela Sverige.
För utrikes födda som både har saknat rösträtt i
Sverige i flera år och behövt flera år på sig att etablera
sig i det svenska samhället är det rimligt att anta att
de i viss utsträckning har »vant sig vid« att stå utanför
deltagandet. Det kan därmed förväntas dröja ytterligare
tid efter »inkubationstiden« för medborgarskap
innan utrikes födda röstar i samma utsträckning som
inrikes födda svenska medborgare (se t.ex. Integrationsverket
2000:a). Boendestudien bekräftar tesen
och visar på ett betydligt lägre valdeltagande bland
dem som bott 6–9 år jämfört med dem som bott 10
år eller längre för både riksdagsvalet (skillnad på 23
procentenheter) och kommunvalet (skillnad på 40
procentenheter). 11
11 Valdeltagande riksdagsvalet 1998 var 43 procent för dem
som vistats i Sverige 6–9 år jämfört med 66 procent för
dem som vistats 10 år eller längre. Valdeltagande i kommunvalet
samma år var 29 procent för dem som vistats i
Sverige 6–9 år jämfört med 69 procent för dem som vistats
10 år eller längre.
128 RAPPORT INTEGRATION 2002