Rapport Integration 2002
Rapport Integration 2002
Rapport Integration 2002
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
passivisering, man hinner glömma sin kompetens,<br />
oron kan utvecklas till långvarig ohälsa. I extrema<br />
fall har enskilda eller familjer levt gömda under svåra<br />
förhållanden då man av olika skäl inte velat eller<br />
kunnat acceptera myndigheternas beslut att avslå<br />
asylansökan. Situationen under en lång väntetid kan<br />
sedan i sig leda till beslut om uppehållstillstånd av<br />
humanitära skäl.<br />
Asylsökande vars ärende beräknas ta mer än<br />
fyra månader att handlägga har rätt att arbeta.<br />
Den utbredda arbetslösheten i början av nittiotalet<br />
begränsade emellertid möjligheterna till jobb. Utöver<br />
rätten att arbeta ska flyktingarna under väntetiden<br />
erbjudas aktiviteter i Migrationsverkets s.k. Organiserade<br />
Verksamhet, OV. Aktiviteter som kan bestå av<br />
undervisning i svenska och andra ämnen och även<br />
praktiskt arbete. Många av de asylsökande som bor i<br />
eget boende deltar emellertid inte i de organiserade<br />
verksamheterna, vilka om allt fungerade enligt planerna<br />
skulle kunna vara den första länken i introduktionskedjan.<br />
Vi återkommer till detta längre fram,<br />
först en presentation av flyktingarna som mottogs i<br />
kommunerna 1997.<br />
1997 års flyktingar<br />
Sammanlagt 13 383 personer folkbokfördes som flyktingar<br />
och jämställda under 1997 (diagram 4). 2 De<br />
flesta kom från länder i Asien, i första hand från Irak,<br />
samt från länder i Europa utanför EU, framför allt<br />
Jugoslavien och Bosnien. I den här gruppen var det<br />
som vanligt en viss övervikt för invandrade män.<br />
Humanitära skäl överväger<br />
De allra flesta, drygt 6 000, hade fått uppehållstillstånd<br />
av humanitära skäl, knappt 4 000 som skyddsbehövande<br />
och drygt 3 000 som anhöriga (diagram<br />
5). Både bland de skyddsbehövande och de med<br />
humanitära skäl ser man en övervikt av män.<br />
2 Obervera att senare uppdateringar av statistiken brukar ge<br />
ett tillskott på uppemot ett par hundra ytterligare mottagna<br />
flyktingar och jämställda.<br />
3500<br />
3000<br />
2500<br />
2000<br />
1500<br />
1000<br />
500<br />
0<br />
Man<br />
Norden<br />
och EU<br />
Kvinna<br />
Övriga<br />
Europa<br />
DIAGRAM 4<br />
Ursprungsländer/områden för 1997 års flyktingar.<br />
Summa<br />
KÄLLA: STATIV<br />
Amerika &<br />
Oceanien<br />
Asien<br />
Afrika<br />
Okänt<br />
673 2 594 182 3 270 473 5<br />
645 2 278 171 2 613 475 4<br />
1 318 4 873 353 5 883 948 9<br />
Obs! Det dryga tusentalet flyktingar från Norden är barn som fötts i<br />
Sverige under väntan på uppehållstillstånd.<br />
DIAGRAM 5<br />
Grund för uppehållstillstånd för 1997 års flyktingar<br />
efter kön.<br />
3 500<br />
3 000<br />
2 500<br />
2 000<br />
1 500<br />
1 000<br />
500<br />
0<br />
KÄLLA: STATIV<br />
Skyddsbehövande<br />
Humanitära<br />
Familjeband<br />
Övrigt<br />
Man 2 337 3 175 1 510 97<br />
Kvinna 1 614 2 906 1 517 65<br />
Kvinna<br />
Man<br />
Bosättning<br />
Drygt 29 procent av flyktingarna från 1997 var år 2000<br />
bosatta i någon av storstäderna, ett mönster som vi<br />
känner igen från både tidigare och senare mottagna<br />
flyktinggrupper (tabell 1). Ett mönster som också<br />
avviker från befolkningen som helhet. Även i kommuntypen<br />
Större städer är 1997 års flyktingar överrepresenterade<br />
men i samtliga övriga kommuntyper<br />
är de underrepresenterade.<br />
I de fem »vanligaste« (och största) städerna bodde<br />
över en tredjedel av flyktingarna från 1997, i de tio<br />
vanligaste återfanns närmare hälften. Koncentrationen<br />
till storstäder och större städer var lika påtaglig<br />
introduktion av flyktingar 155
Change language