Rapport Integration 2002

utbildning, men det får du inte för länsarbetsnämnden,
för då står du inte till arbetsmarknadens förfogande
under de veckorna«.
Det finns grundläggande kulturskillnader mellan
olika myndigheter, mellan deras sätt att jobba säger
Kent Andersson.
– Vi har tidigare i kommunen inte känt, att vi haft
fullt stöd från arbetsförmedlingen. Men nu kräver
vi av arbetsförmedlingens handläggare, att de ska
utnyttja de här människorna, se dem som resurser.
Oavsett vad som händer med regeringens storstadspolitik,
betyder AUC-projektet att vi från kommunen
skulle få väldigt svårt att återgå till en situation med
arbetsförmedlingen som en extern enhet som vi jobbade
separat med. Jag tror dessutom att många på
arbetsförmedlingen känner att det här sättet att jobba
tillsammans leder till bättre resultat.
Framgången har enligt kommunalrådet varit
hundraprocentig: 30 procent av dem som startade
introduktionsprogrammet har fått arbete, 70 procent
har gått vidare till reguljära studier. Många av
de utländska akademiker som börjat introduktionsprogrammet
har hoppat av, men också det är enligt
Andersson en framgång, eftersom de fått anställning.
– Vissa murar är så fiktiva, att när man träffar människan
och ser kompetensen, då blir den invandrade
plötsligt anställningsbar, utan att ha sfi-betyg. Med
arbetsplatsplacering, så som den testats av Malmö
stad, slipper man den bortsortering som sker redan
innan invandraren fått en chans att söka ett jobb.
Projekt i stället för
ordinarie verksamhet
Vi kan konstatera att de goda exempel som vi hittar
inom den kommunala introduktionen oftast
finansieras via särpolitiska lösningar som storstadssatsningen
eller tidsbegränsade EU-bidrag. Inte inom
kommunens ordinarie flyktingmottagande. Vi undrar
därför vad som händer när finansieringen och de
specialdestinerade projekten avslutas. Upphör verksamheten
eller införlivas den med den ordinarie flyktingmottagningen?
Blir en framgångsrik verksamhet
det goda exempel som förändrar rådande hindrande
strukturer? Kommer det att reserveras pengar till förändringar?
Kommunalrådet Kent Andersson i Malmö tycker
inte att problemet är nytt utan något som på ett eller
annat sätt alltid funnits.
– Blandningen av EU-pengar och statliga anslag
till vår kommunala verksamhet är på många sätt en
djungel. Men själva grundförutsättningen är att det
som är bra ska inlemmas med den ordinarie verksamheten
och vi ska hitta ett ordinarie budgetutrymme
åt det.
– Inget säger att exempelvis storstadssatsningen
som politik behöver ta slut. Från och med 2003 blir
AUC en ordinarie verksamhet, som inte längre ska
finansieras av projektpengar utan kommer att ingå
som en del av Malmös budget. Inom ramen för storstadssatsningen
utvecklade vi också språkförskolor
med särskild inriktning på språk och språkutveckling
bland tre- till sexåringar, som lever i områden där
det talas väldigt lite svenska och där föräldrarna inte
är ordentligt förankrade på arbetsmarknaden. Den
satsningen har gett så goda resultat, att vi jobbar med
den i alla stadsdelar. Då gäller det att inlemma den
med vår ordinarie organisation.
Kent Andersson liknar den kommunala verksamheten
vid ett träd, något organiskt.
– All tillväxt sker i form av årsringar. Ju längre in
årsringen sitter, desto svårare är det att ifrågasätta
dess existens. Men en del av det här nya är sådant,
som tvingar oss att ifrågasätta annat vi gör. Om vi
lägger en massa pengar på traditionell sfi men samtidigt
utvecklar andra, effektivare modeller, då måste
vi också se till att våra pengar utnyttjas i enlighet med
bästa möjliga modell.
Storstadssatsningen ger ganska mycket pengar,
medger han, 140 miljoner under innevarande budgetår
i Malmö.
– Men Malmös totala budget är 10 miljarder.
Storstadssatsningens 140 miljoner får inte vara något
verksamheten står och faller med. Däremot kan
extrapengarna finansiera en lite vidare sväng, ett nytt
sätt arbeta osv. Men min utgångspunkt är, att inget
projekt egentligen ska hålla på längre än tre år. När
något har varat i tre år, då måste man bestämma sig
för att antingen sluta eller hitta finansiering inom den
ordinarie verksamheten.
Budgetmässigt gissar Kent Andersson, att kommunen
vinner på vissa av de experimentella satsningarna.
Exempelvis sjönk socialbidragen kraftigt
under 2001. Var det en direkt följd av kommunens
satsningar? Eller var det en effekt av en bättre konjunktur?
Det är svårt att avgöra säger kommunalrådet.
Men på tre och ett halvt år har i alla fall 14 000
fler Malmöbor fått jobb.
Vem får introduktion?
Flyktingintroduktionen i Umeå har enligt dess chef,
Eivor Sandström, fungerat utmärkt. Men vad som
också behövs är en introduktion för övriga invand-
introduktion av flyktingar 203