Rapport Integration 2002

att goda kunskaper i svenska inte är tillräckligt för att
utrikes födda ska ha samma chanser på arbetsmarknaden
som infödda.
• Det finns inget stöd för att utrikes födda skulle vara
mindre aktiva i att söka jobb än inrikes födda. Den
enda forskningsrapport som finns visar att utrikes
födda söker jobb minst lika aktivt som inrikes födda
• De huvudsakliga förklaringarna till de utrikes föddas
svårigheter på arbetsmarknaden ligger i arbetsgivares
och fackföreningars uppfattningar och värderingar
av personer från andra länder och deras kompetens.
Det finns inget empiriskt stöd för att det »kulturella
avståndet« till personer som är födda utanför Europa
skulle innebära att de är mindre produktiva på dagens
arbetsmarknad.
• Att utrikes födda – i synnerhet de från utomeuropeiska
länder – är utsatta för diskriminering har kunnat
testas i flera länder, dock ej i Sverige. Även om det
inte finns några motsvarande absoluta »bevis« talar
andra forskningsresultat från Sverige för att olika former
av diskriminering är betydande även på svensk
arbetsmarknad.
• Även ungdomar med utländsk bakgrund har lägre
löner, lägre sysselsättning och högre arbetslöshet än
andra ungdomar. Detta gäller i synnerhet de ungdomar
som själva invandrat och problemet är större ju
äldre ungdomarna är när de kommer till Sverige. Men
även de som kommit till Sverige innan de fyllt sju år
och därför har hela sin skolgång i Sverige har större
risk att vara arbetslösa än infödda ungdomar. Särskilt
oroväckande är att ungdomar som själva är födda i
Sverige klarar sig sämre på arbetsmarknaden om deras
föräldrar är födda utomlands, i synnerhet om föräldrarna
är födda i ett land utanför Europa. En del av
förklaringen till att ungdomar med utländsk bakgrund
har större problem på arbetsmarknaden ligger i att
deras föräldrar är arbetslösa eller har jobb långt under
sin kvalifikationsnivå. Det finns risk för att det uppstått
onda cirklar där föräldrarnas arbetslöshet bidrar till att
deras barn uppnår svaga skolresultat och får svårigheter
på arbetsmarknaden.
• Sysselsättningen för utrikes födda varierar avsevärt
mellan olika kommuner. Det är särskilt i kommuner
med hög efterfrågan på arbetskraft och många industrijobb
som sysselsättningsgraden är hög för utrikes
födda. Många av dessa kommuner ligger i Småland.
Om vi tar hänsyn till kommunernas olika förutsättningar,
framträder flera små kommuner i norra
Sverige som särskilt framgångsrika. Oavsett mätmetod
och oavsett vilket år det gäller, framstår alltid Gnosjö
som den »bästa« eller bland de allra »bästa« kommunerna.
Ingen av storstäderna Stockholm, Malmö och
Göteborg är särskilt framstående enligt någon av de
mätmetoder som använts. Tillsammans med några
andra städer i sydvästra Sverige, tillhör Malmö och
Göteborg de kommuner som lyckats allra sämst med
att integrera utrikes födda.
• Utrikes födda är överrepresenterade i endast ett fåtal
branscher, nämligen hotell-restaurang, industri och
övrig privat service och – endast för männen – vård
och omsorg. Industrin anställer personer födda i
Norden och övriga Europa utanför EU. Vård- och
omsorgssektorn anställer personer födda i Asien,
Afrika och Latinamerika, där andelen anställda från
Afrika har ökat markant under senare år. I alla övriga
branscher är utrikes födda underrepresenterade. Byggsektorn,
som internationellt är en av de branscher som
sysselsätter många utrikes födda, har särskilt låga andelar
utrikes födda. Den statliga sektorn framställs ofta i
debatten som särskilt dålig på att tillämpa mångfald i
sin anställningspolitik. Detta beror helt och hållet på
att industrin ingår i den privata sektorn. När vi jämför
statlig sektor med privat tjänstesektor finns inga påtagliga
skillnader.
• Skillnaderna mellan branscherna är en avspegling av
arbetsuppgifternas olika karaktär i dessa branscher.
Utrikes födda män och utrikes födda kvinnor är
överrepresenterade i okvalificerade yrken. Det enda
undantaget från detta mönster är de som är födda i
rika västländer utanför Norden, som mot slutet av
1990-talet har högre chanser än inrikes födda att ha ett
kvalificerat arbete.
• Det är viktigt med insatser som motverkar diskriminering
vid anställning och avsked och sannolikt även
vid befordran. En högre prioritering av utrikes födda
från arbetsförmedlingarnas sida är också motiverad
som kompensation för bristande tillgång till nätverk.
En annan typ av verksamhet, som borde kunna ge
positiva resultat är den mentorverksamhet som finns
inom en del yrkessammanslutningar. Även om vi kan
säga vilken typ av insatser som sannolikt är värdefulla,
saknar vi kunskap om hur dessa insatser skall utformas.
De insatser som görs är sällan utvärderade. Det
är därför angeläget att öka kunskapsunderlaget genom
gedigna utvärderingar av de verksamheter som pågår,
i synnerhet när det gäller deras effekter på deltagarnas
sysselsättning.
arbetsmarknaden 75