Rapport Integration 2002
Rapport Integration 2002
Rapport Integration 2002
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
DIAGRAM 8<br />
Ekonomisk standard (index) i stadsdelar i Stockholm stad 1997 och 2000.<br />
%<br />
300<br />
250<br />
1997<br />
2000<br />
200<br />
150<br />
100<br />
KÄLLA: STATIV<br />
50<br />
0<br />
Västerled<br />
Spånga<br />
Östermalm<br />
City-G:a stan/Vasastaden<br />
Kungsholmen<br />
Vällingby<br />
Hässelby<br />
Bromma<br />
Södermalm<br />
Brännkyrka<br />
Hägersten<br />
Akalla/Kista<br />
Vantör<br />
Farsta<br />
Enskede/Skarpnäck<br />
Skärholmen övriga<br />
Skärholmen<br />
Rågsved<br />
Husby<br />
Tensta<br />
Rinkeby<br />
vars sysselsättningstal ökar genom flyttutbytet med<br />
omvärlden (se diagram 5) förlorar alltså i fråga om<br />
nivån på den ekonomiska standarden. Tidigare studier<br />
har pekat på tendenser till att låginkomsttagare<br />
under 1990-talet bor allt mer geografiskt koncentrerat<br />
(Socialstyrelsen, 2001). Utvecklingen i de områden<br />
som omfattas av storstadssatsningen under decenniets<br />
sista år tyder inte på någon tendensförändring i<br />
detta avseende.<br />
Sammanfattningsvis pekar utvecklingen under<br />
1990-talets sista år på en skärpt polarisering mellan<br />
rikare och fattiga stadsdelar i de tre storstadsregionerna.<br />
Skillnaderna är särskilt tydliga i Stockholms<br />
stad och det utfall som illustreras i diagram 8 stärker<br />
ytterligare bilden av en utveckling mot en skärpt ekonomisk<br />
boendesegregation. Inkomsterna har ökat i<br />
flertalet stadsdelar under den aktuella tidsperioden, i<br />
synnerhet i de rikaste delarna av Stockholm. Stadens<br />
tre fattigaste stadsdelar – Husby, Tensta och Rinkeby<br />
– är de enda undantagen. Där har den ekonomiska<br />
standarden sjunkit under samma period.<br />
Utvecklingen i de tre storstadsregionerna under<br />
1990-talet har haft karaktären av en kombination av<br />
tilltagande etnisk och ekonomisk boendesegregation.<br />
Den utveckling som diagram 9 speglar i fråga om<br />
skillnaderna i inkomster mellan inrikes och utrikes<br />
födda liknar också i stort sett motsvarande utveckling<br />
i fråga om skillnaden mellan geografiska områden<br />
(jämför med diagram 7). Efter en kort period av oförändrade<br />
skillnader i ekonomisk standard minskade<br />
den invandrade befolkningens inkomster kraftigt i<br />
relation till den svenskfödda befolkningens under<br />
mätperiodens sista år, 1999–2000. Diagrammet visar<br />
också att skillnaderna även i detta avseende är större i<br />
storstadsregionerna än i landet som helhet.<br />
DIAGRAM 9<br />
Ekonomisk standard (index). utrikes födda i relation<br />
till inrikes födda, utvecklingen 1997–2000 i<br />
storstadsregionerna och riket.<br />
100<br />
95<br />
90<br />
85<br />
80<br />
75<br />
70<br />
65<br />
KÄLLA: STATIV<br />
1997 1998 1999 2000<br />
Riket<br />
Göteborgsregionen<br />
Stockholmsregionen<br />
Malmöregionen<br />
120 RAPPORT INTEGRATION <strong>2002</strong>
Change language