Rapport Integration 2002
Rapport Integration 2002
Rapport Integration 2002
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
en miljon kronor som finansierade en tjänsteman och<br />
en administration som skötte det här kartläggningsarbetet<br />
under ett år. Projektet avslutades för ett halvår<br />
sedan.<br />
Samverkan i praktiken<br />
I dag får Botkyrka kommun varje månad en lista<br />
på alla asylsökande och deras bostadsadresser från<br />
Migrationsverket. På kommunen kontrollerar de listorna<br />
för att se om det finns några underliga adresser.<br />
Hans Nylund påpekar att det är viktigt att få till en<br />
strikt arbetsfördelning mellan Migrationsverket och<br />
kommunerna. Botkyrka kommun kan inte skicka ut<br />
folk att knacka dörr bland de 800 asylsökande, som<br />
bor i eget boende i kommunen. Kommunen ska inte<br />
arbeta med de asylsökande så länge de väntar på asyl<br />
– om inte kommunen har speciella avtal. Uppgiften<br />
ligger hos Migrationsverket.<br />
Nya organisatoriska hinder<br />
Ett hinder övervunnet i samarbetet mellan myndigheterna,<br />
men nya uppkommer lätt när en myndighet<br />
försöker lösa interna problem och organiserar om.<br />
Migrationsverket hade tidigare tjänstemän i Stockholm<br />
som arbetade gentemot en viss kommun, när<br />
det gällde asylmottagning och personutredningar.<br />
Nu arbetar man i stället gentemot kultur- och språkgrupper,<br />
vilket komplicerar kontaktarbetet för den<br />
enskilda kommunen.<br />
– I Botkyrka tror jag vi har åtminstone hundra<br />
olika språk och jag vet inte hur många olika kulturer.<br />
Det betyder att vi i stället för att ha en tjänsteman på<br />
Migrationsverket som vi kunde kontakta och arbeta<br />
gentemot, så har vi i dag en rad tjänstemän att diskutera<br />
med, eftersom varje språk- och kulturgrupp har<br />
sin egen handläggare. Arbetar man som tjänsteman<br />
på Migrationsverket, är det förstås lättare att ha en<br />
begränsad geografisk grupp att hantera, och då kan<br />
man samla mycket kompetens. Men man har inte<br />
tänkt på vilka konsekvenser det får för de olika kommunerna,<br />
26 stycken här i stockholmsregionen.<br />
Under sensommaren <strong>2002</strong> sökte Länsstyrelsen i<br />
Stockholms län tillsammans med Stockholmsregionens<br />
26 kommuner nå fram till en regional överenskommelse<br />
om gemensamma introduktionsinsatser för<br />
invandrare, en motsvarighet på det regionala planet till<br />
den nationella överenskommelse som fem myndigheter<br />
– Skolverket, Kommunförbundet, AMS – ingick under<br />
2001. Från Botkyrkas sida har man sett slutdokumentet<br />
som alltför slätstruket. Det handlar, tycker Hans<br />
Nylund, mer om en viljeinriktning och intention snarare<br />
än att klart och stringent beskriva vilket ansvar och<br />
vilka åtaganden respektive part är beredd att ta.<br />
Kommuner samarbetar<br />
I Nässjö har flyktingförvaltningen tillsammans med<br />
två andra småländska höglandskommuner, Eksjö<br />
och Sävsjö, inlett ett samarbetsprojekt som gäller<br />
arbetsplatsförlagd introduktion. Tanken är att kommunerna<br />
ska kunna byta sådana introduktionsplatser<br />
sinsemellan. Tillsammans bygger de tre kommunerna<br />
upp en informationsbank som anger vilka företag<br />
som angett konkreta behov av arbetskraft och villighet<br />
att delta i projektet. Exempelvis får en flykting i<br />
Nässjö, som tidigare jobbade inom bygg- och plåtbranschen<br />
i sitt hemland, sin introduktion via arbete<br />
hos en svensk firma i samma bransch. Där jobbar<br />
han viss tid och går sedan till språkundervisning, inte<br />
nödvändigtvis i katederform.<br />
Nässjö samarbetar med Migrationsverket<br />
Flyktingförvaltningen i Nässjö har också inlett samarbete<br />
med Migrationsverket kontor i Jönköping.<br />
Meningen är att den asylsökande redan under väntetiden<br />
ska kunna påbörja någon slags introduktion<br />
genom att Migrationsverket gör en kartläggning av<br />
personens utbildnings- eller yrkesmässiga bakgrund<br />
samt erbjuder arbetslivsorientering och hjälp att få<br />
kompetensen värderad.<br />
Samarbetet med Migrationsverket är dessvärre<br />
enligt Elisabeth Sundberg mycket besvärligt på grund<br />
av motsättningen mellan Migrationsverkets uppdrag,<br />
att eventuellt avslå asylansökan och kommunens<br />
intresse av tidiga integrationsfrämjande insatser. Migrationsverkets<br />
budskap till den asylsökande blir att »i<br />
det mycket osäkra fall att du får stanna, vad vill du i<br />
så fall göra under din fortsatta tillvaro i Sverige?«<br />
I samma lokal, AUC i Malmö<br />
Inom ramen för storstadssatsningen har Malmö stad<br />
utvecklat ett Arbets- och utvecklingscenter, AUC, där tre<br />
olika myndigheter och deras handläggare möts: kommunen,<br />
arbetsförmedlingen och försäkringskassan.<br />
– För varje arbetssökande arbetar man fram en<br />
individuell handlingsplan och undviker att blockeras<br />
av gränsdragningar mellan myndigheterna, berättar<br />
ansvariga kommunalrådet Kent Andersson. Då slipper<br />
man plötsligt höra från försäkringskassan, att den<br />
berörda personen inte kan gå en arbetsmarknadsutbildning,<br />
eftersom han eller hon då blir av med<br />
sjukbidraget. Man slipper höra socialtjänsten säga,<br />
»Tyvärr, vi skulle gärna skicka dig på den här sortens<br />
202 RAPPORT INTEGRATION <strong>2002</strong>
Change language