Rapport Integration 2002

More documents

Recommendations

Info

ursprung en farlig syssla för arbetsgivare som behöver locka nya talanger. Fackförbundet Sif har under 2002 gjort en enkät bland 220 industriföretag som visar att 75 procent inte vidtagit några åtgärder alls för att rekrytera människor med utländsk bakgrund. Både företag och fack uppger att mångfald haft låg prioritet hittills. Men om mångfald blir mer än ett diskussionsämne på arbetsplatser, så kan inbillade problem och osynliga väggar snart tillhöra svensk dåtidshistoria. Väl på plats börjar mångfald att tala för sig själv. Marknadsprognoser för de närmaste tio åren visar behovet av förnyelse på arbetsmarknaden. Ett gynnsamt läge för mer aktiv integration. Nytänkandet kan göra att svensk mångfald äntligen när fram till våra arbetsplatser. Integration skildras ibland som en utopi där landets invånare lagt alla förutfattade meningar åt sidan, och slopat alla mer eller mindre underbyggda generaliseringar om andra grupper i samhället. Intervjuerna från företagen ger en mer nyanserad bild av saken. Integration är en process, och generaliseringar byts ut efter hand när allmänna uppfattningar övergår i förstahands kunskap och egen bekantskap. arbetsmarknaden 73
ARBETSMARKNADEN ‒ EN SAMMANFATTNING • I mitten av 1990-talet sker ett brott i den nästan 30- åriga trenden av försämrad sysselsättning för utrikes födda. Denna förbättring har enbart inträffat för dem som varit ganska kort tid i Sverige (0–10 år) och är särskilt markant för nyanlända som varit i Sverige endast i 0–4 år. Det förefaller som om utrikes födda, som varit kort tid i Sverige, utgör en buffert på arbetsmarknaden. Den allmänna nedgången i sysselsättning som inträffade år 2002 har dock berört utrikes och inrikes födda i likvärdiga proportioner och inte – som i början av 1990-talet – särskilt drabbat de utrikes födda. Det finns därför vissa tecken på en hållbar förbättring på arbetsmarknaden för dem som är födda utomlands.. • Trots förbättringen är det fortfarande stora skillnader i sysselsättning mellan utrikes och inrikes födda. Skillnaderna i sysselsättning sammanhänger med hur lång tid de utrikes födda bott i Sverige och i vilket land de är födda. Av den indikator som kombinerar bosättningstid och födelseregion och tar bort effekter av utbildning, kön, ålder och civilstånd framgår att chansen att vara sysselsatt för dem som varit i Sverige i över 20 år är (jämfört med infödda) – ca en tredjedel lägre för dem som är födda i rika västländer eller i Latinamerika. – mer än 50 procent lägre för dem som är födda i Asien, Afrika eller i ett europeiskt land utanför EU. De som varit kortare tid i Sverige uppvisar ännu större skillnader mot den inrikes födda befolkningen. Den sammanfattande indikator vi här redovisar visar betydligt större skillnader än enkla statistiska jämförelser. Anledningen är att de utrikes födda har en gynnsam utbildningsnivå och åldersstruktur jämfört med inrikes födda, men att detta inte ger samma fördelar på arbetsmarknaden för utrikes som för inrikes födda. • Skillnaderna på arbetsmarknaden mellan inrikes och utrikes födda kan inte förklaras av skillnader i utbildningsnivå eller av att de utrikes födda skulle söka jobb mindre aktivt än infödda. • Utrikes födda har ungefär samma utbildningsnivå som inrikes födda. Undantaget är de som är födda i ett annat nordiskt land än Sverige. Eftersom dessa utgör mer än en tredjedel av alla utrikes födda, påverkar de genomsnittet starkt negativt för hela gruppen utrikes födda. • Utbildning lönar sig alltid på arbetsmarknaden, men ger lägre avkastning för utrikes födda än för inrikes födda. En tidigare undersökning har visat att det finns en begåvningsreserv på ca 10 000 högutbildade utrikes födda som är arbetslösa eller sysselsatta långt under sin kompetensnivå. Denna beräkning avsåg endast personer som varit i Sverige i tre till nio år. I denna rapport har vi kunnat visa att bland utrikes födda som varit mer än tio år i Sverige finns en ytterligare begåvningsreserv på mer än 5 000 icke sysselsatta individer. • Kunskaper i svenska språket är viktiga för framgångar på arbetsmarknaden. Vi har dock bristande kunskaper om språkproblemets omfattning. Den enda källa som finns anger att ungefär hälften av de utrikes födda har otillfredsställande kunskaper i svenska språket. Trots detta ligger Sverige bäst till i den jämförelse som görs med 11 andra OECD-länder. Ännu mindre känner vi till om kraven på svenska i olika yrken. Nivån på vad som anses vara tillfredsställande borde skilja sig mellan olika yrken, t. ex. mellan en journalist och en kemist eller mellan en sjukskötare och en djurskötare. Även om kunskaper i svenska är en viktig faktor, så kvarstår 74 RAPPORT INTEGRATION 2002
Page 1 and 2:
RAPPORT INTEGRATION 2002 INTEGRATIO
Page 3 and 4:
Rapport Integration 2002 © Integra
Page 6 and 7:
INNEHÅLL Förord 7 Inledning 9 Rap
Page 8 and 9:
FÖRORD Integrationsverket har i up
Page 10 and 11:
INLEDNING Sverige är ett invandrin
Page 12 and 13:
EN SUMMERING ‒ RAPPORT INTEGRATIO
Page 14 and 15:
etygsgenomsnitt än pojkar såväl
Page 16 and 17:
År 1997 fick närmare 13 500 invå
Page 18 and 19:
ett resultat av normer, regler, str
Page 20 and 21:
intensiva högkonjunktur under slut
Page 22 and 23:
En utvecklad Agenda för Integratio
Page 24 and 25: Fortsatt kraftfull förändring av
Page 26 and 27: krimineringen på svensk arbetsmark
Page 28: DEL I ARBETSMARKNADEN
Page 31 and 32: DIAGRAM 1 & 2 Arbetskraftsstatus, m
Page 33 and 34: DIAGRAM 5 Sysselsättningsindex, ut
Page 35 and 36: 1,1 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3
Page 37 and 38: anmärkningsvärt att efter 20 år
Page 39 and 40: Varför skillnader i arbetslöshet
Page 41 and 42: DIAGRAM 13 & 14 Befolkningens utbil
Page 43 and 44: Även om det enbart finns några f
Page 45 and 46: att vietnameser är flitigare än d
Page 47 and 48: företag. Värdena kvarstår så go
Page 49 and 50: DE UNGA PÅ ARBETSMARKNADEN 1 Se Sc
Page 51 and 52: 3 Ungdom brukar i statistiska samma
Page 53 and 54: VAR FINNS MÅNGFALDEN? I föregåen
Page 55 and 56: DIAGRAM 16 & 17 Integrationsindex p
Page 57 and 58: DIAGRAM 18 & 19 Andel utrikes född
Page 59 and 60: Vård, omsorg och veterinärsektorn
Page 61 and 62: I alla övriga branscher är utrike
Page 63 and 64: en grundläggande mekanism i en mak
Page 65 and 66: - I dag är man väldigt medveten,
Page 67 and 68: Volvo Personvagnar, Göteborg »Det
Page 69 and 70: anställda. På de tre år som gåt
Page 71 and 72: Chef för den mobila företagstjän
Page 73: anställda har haft problem med mus
Page 77 and 78: REFERENSER Andersson, Roger (1998),
Page 80: DEL II SKOLAN
Page 83 and 84: Disposition Delen om skolan inleds
Page 85 and 86: Samtliga elever Elever med utländs
Page 87 and 88: undna att det är motiverat att ute
Page 89 and 90: - det finns ett starkt samband mell
Page 91 and 92: SKOLSVÅRIGHETER ELLER UTLÄNDSK BA
Page 93 and 94: INTEGRATIONSAMBITIONER OCH SÄRORTS
Page 95 and 96: svårt att göra bra gruppindelning
Page 97 and 98: När vi sätter punkt för mötet (
Page 99 and 100: MODERSMÅLSUNDERVISNINGEN ‒ ETT R
Page 101 and 102: albanska är några av de större.
Page 103 and 104: att uppnå målen för undervisning
Page 105 and 106: tradition och uppfattning av vad so
Page 107 and 108: REFERENSER Arai, Mahmood, Lena Schr
Page 110 and 111: BOENDESEGREGATIONEN Inledning Att b
Page 112 and 113: en socioekonomisk och etnisk uppdel
Page 114 and 115: TABELL 1 Kvarboende, in- och utflyt
Page 116 and 117: DIAGRAM TABELL 11& 2 Flyttare från
Page 118 and 119: % 80 70 60 50 40 30 20 DIAGRAM 4 &
Page 120 and 121: 200 180 160 140 DIAGRAM 6 Ekonomisk
Page 122 and 123: Sammanfattning Den socioekonomiska
Page 124:
REFERENSER Andersson, Eva, 2001, Fr
Page 127 and 128:
Disposition Nedan följer en kort b
Page 129 and 130:
DIAGRAM 2 Självrapporterat valdelt
Page 131 and 132:
Det finns signifikanta skillnader i
Page 133 and 134:
16 Observera att frågan om förtro
Page 135 and 136:
DIAGRAM 6 Andel (i procent) otrygga
Page 137 and 138:
I övrigt är det oroväckande att
Page 139 and 140:
DIAGRAM 11 Andel (i procent) som tr
Page 141 and 142:
Känslan av otrygghet tillsammans m
Page 143 and 144:
uppgifterna på ålder för att med
Page 145 and 146:
DIAGRAM 18 Andel (i procent) som av
Page 147 and 148:
arbetslösa lika stor vilja att fly
Page 149 and 150:
REFERENSER Dahlstedt, M., 1998, Pol
Page 152 and 153:
INVANDRINGEN ÖKAR Starten i Sverig
Page 154 and 155:
Antal 35 000 30 000 25 000 20 000 1
Page 156 and 157:
passivisering, man hinner glömma s
Page 158 and 159:
TABELL 2 1997 års flyktingars resu
Page 160 and 161:
% 90 DIAGRAM 8 Andel sysselsatta å
Page 162 and 163:
Samband sysselsättning - flyktinga
Page 164 and 165:
Kvinnor 10 % 11 % Kvinnor 2 % 15 %
Page 166 and 167:
DIAGRAM 17 Arbetsinkomst för sysse
Page 168 and 169:
procent, för kvinnor 73. Ingångsj
Page 170 and 171:
yrkeskompetens samt kontakt med arb
Page 172 and 173:
Formerna för undervisningen har d
Page 174 and 175:
Integrera eller segregera? Lisbeth
Page 176 and 177:
enhet hade ingen värdering skett a
Page 178 and 179:
svenska språket. Anledningen till
Page 180 and 181:
Flyktingkonsulenten viktig person K
Page 182 and 183:
kan vara bra fora men för att dess
Page 184 and 185:
- åtgärder enligt smittskyddslage
Page 186 and 187:
dem som inte deltog i studien har P
Page 188 and 189:
Hinder för en bra introduktion Sam
Page 190 and 191:
HUR RIVA HINDREN? NÅGRA LÄRANDE E
Page 192 and 193:
lägger barnens bakgrund och behov
Page 194 and 195:
prövat på många sorters utbildni
Page 196 and 197:
tradition från Finland med oss, ha
Page 198 and 199:
många familjer. Blob menar att det
Page 200 and 201:
Svenska som andraspråk B, Engelska
Page 202 and 203:
och var ska den då vara? Jo, inom
Page 204 and 205:
utbildning, men det får du inte f
Page 206 and 207:
Hur riva hindren? Sammanfattande di
Page 208 and 209:
Andra - ofta kvinnor, ibland ensamk
Page 210 and 211:
Introduktionsmodeller Språkundervi
Page 212 and 213:
Flyktingar - en liten andel De flyk
Page 214 and 215:
- att integration är en tvåvägsp
Page 216 and 217:
Hur fungerar introduktionen och int
Page 218 and 219:
Anpassningen till arbetsmarknaden t
Page 220 and 221:
Bidrar positivt Invandrare som helh
Page 222 and 223:
traditionellt har sin arbetsplats i
Page 224 and 225:
om var och ens personliga förutsä
Page 226 and 227:
lösheten på 27 procent för både
Page 228 and 229:
antal nyanlända, som då har en en
Page 230 and 231:
åd och stöd individuellt lika vä
Page 232 and 233:
utan utbildning göre sig t.ex. ick
Page 234 and 235:
går för dem som inte lyckas skaff
Page 236 and 237:
REFERENSER Almqvist K. (1997) Refug
Page 238 and 239:
the swedish integration report for
Page 240 and 241:
ten years in Sweden were to show th
Page 242 and 243:
ience safety, democratic participat
Page 244:
BILAGOR
Page 247 and 248:
Arbetsmarknadsregioner Stockholms a
Page 249 and 250:
TABELL B Andel sysselsatta i befolk
Page 251 and 252:
Inrikes Inrikes Utrikes Utrikes fö
Page 253 and 254:
DIAGRAM B Ekonomisk standardkvot (i
Page 255 and 256:
TABELL B Andel (i procent av de som
Page 257 and 258:
TABELLBILAGA INTRODUKTION AV FLYKTI
Page 262:
Rapport Integration 2002 Råder lik
show all

Rapport Integration 2002

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?