Rapport Integration 2002

More documents

Recommendations

Info

efterfrågesidan. Den ena typen av teorier lyfter fram strukturella förändringar medan den andra betonar diskriminering. Problemet med bägge typerna av teorier är att de är svåra att testa empiriskt. De framförs därför vanligen som en trolig »förklaring av det oförklarade«, det vill säga den del av skillnaderna mellan utrikes och inrikes födda som inte har kunnat förklaras av skillnader i individernas egenskaper. Med strukturella förändringar avses att dagens arbetsmarknad ställer högre krav på kommunikationsförmåga, social kompetens och språkkunskaper än vad som var fallet för 30 år sedan. Effekterna av dessa strukturella förändringar sätts i samband med de förändringar i invandringens sammansättning som inträffat under samma tidsperiod, där det »kulturella avståndet« mellan personer från länder i väst och från utomeuropeiska länder anses ha ökat. Begreppet »kulturellt avstånd« har sin upprinnelse i 1930-talets Frankrike, där teorin användes som ett mer socialt acceptabelt alternativ till misskrediterade rasbiologiska teorier. De slutsatser som förespråkare av det »kulturella avståndets«betydelse drar idag är att kunskaper i svenska språket samt beteenden som ansluter till svenska normer, attityder och värderingar är allt mer väsentliga för en effektiv produktion. Enligt dem är mångfald inte produktivt utan personer från »kulturellt avlägsna« länder har växande svårigheter att finna sin plats på svensk arbetsmarknad, ju mer avlägset desto större svårigheter. Det finns några få studier som empiriskt har försökt att bevisa denna teori. Ingen av dem har dock kunnat påvisa att personer från avlägsna länder, enbart pga. av sin födelseort har lägre produktivitet på svensk arbetsmarknad. Det finns däremot ett mycket stort antal studier som försöker påvisa diskriminering på arbetsmarknaden. Inte heller här går det att direkt bevisa att diskriminering förekommer eller vilken omfattning diskrimineringen kan tänkas ha. Den av ILO rekommenderade testmetoden för att påvisa diskriminering har använts i flera andra länder och har entydigt kunna visa att diskrimineringen på arbetsmarknaden är betydande. För Sveriges del finns endast studier som ger indikationer på diskriminering. De mest övertygande resultaten är de skillnader på arbetsmarknaden som kunnat konstateras • mellan adoptivbarn med ett sannolikt »europeiskt« och ett sannolikt »utomeuropeiskt« utseende • mellan infödda ungdomar med föräldrar födda utanför Europa som har samma utbildning, betyg och språkkunskaper som ungdomar med föräldrar födda i Sverige • mellan utrikes födda med samma utbildning, kön, ålder och anställningstid i samma bransch och företag som inrikes födda. Forskningen i Sverige och i andra länder talar således för att utrikes födda är utsatta för någon form av diskriminering. Eftersom denna övertygelse inte delas av alla, varken inom forskarvärlden eller annorstädes, är det angeläget att öka kunskapen om diskrimineringens omfattning, till exempel genom att genomföra den av ILO rekommenderade testmetoden. Det är också viktigt att få fram mer kunskap om på vilket sätt och via vilka mekanismer som utrikes födda sorteras bort under anställningsproceduren. För redan anställda har vi inga som helst kunskaper om vad som händer inne på arbetsplatserna när det gäller arbetsorganisation, personalpolitik, löne- och karriärutveckling. Här behövs både kvalitativa och kvantitativa studier. Däremot är det helt klarlagt att utrikes födda utsätts för negativ särbehandling i samband med arbetsgivares och fackföreningars förhandlingar om vilka som måste gå när personalen skall skäras ned. Det är angeläget att genom kvalitativa studier få närmare belyst vilka mekanismer som ligger bakom. De policyslutsatser som kan dras är ganska självklara. Det är viktigt med insatser som motverkar diskriminering vid anställning och avsked och sannolikt även vid befordran. Vidare är det viktigt att fortsätta att förbättra undervisningen i svenska. Det arbete som pågår med att kombinera svenskundervisning med arbetspraktik borde kunna ge både bättre kunskaper i svenska och kompensera för bristande nätverk genom att skapa kanaler till den svenska arbetsmarknaden. En förutsättning är sannolikt att det är möjligt att relatera både språkundervisningen och praktiken till individens utbildning och tidigare arbetslivserfarenheter. En högre prioritering av utrikes födda från arbetsförmedlingarnas sida är också motiverad som kompensation för bristande tillgång till nätverk. En annan typ av verksamhet, som borde kunna ge positiva resultat är den mentorverksamhet som finns inom en del yrkessammanslutningar. Även om vi kan säga vilken typ av insatser som sannolikt är värdefulla, saknar vi kunskap om hur dessa insatser skall utformas. Insatserna är sällan utvärderade. Det är därför angeläget att öka kunskapsunderlaget genom gedigna utvärderingar av de verksamheter som pågår, i synnerhet när det gäller deras effekter på deltagarnas sysselsättning arbetsmarknaden 47
DE UNGA PÅ ARBETSMARKNADEN 1 Se Schröder (2000) för en översikt. Den jämförelse vi hittills gjort av inrikes och utrikes födda på arbetsmarknaden har varit uppdelad på män och kvinnor så långt det varit möjligt. De skillnader som redovisats behöver inte nödvändigtvis gälla för både vuxna och för ungdomar. I Sverige liksom i de flesta västländer är ungdomar en utsatt grupp på arbetsmarknaden. Ungdomarna har högre arbetslöshet, högre andelar som varken jobbar eller studerar och lägre löner än vuxna. Dessutom har ungdomarnas ställning på arbetsmarknaden försämrats under de senaste 20 åren (OECD 1999). Försämringen har tagit sig uttryck i minskande löner och/eller växande arbetslöshet i förhållande till den vuxna befolkningen. Trots en omfattande forskning finns ingen enighet om vad som ligger bakom denna försämring 1 . Arbetslöshet är negativt för alla individer, men mycket tyder på att arbetslöshet kan vara särskilt förödande för ungdomar som står på tröskeln till vuxenlivet och där de första erfarenheterna från arbetsmarknaden kan få konsekvenser för hela livet. Det är därför motiverat att göra en särskild redovisning av de unga på arbetsmarknaden. Det finns flera orsaker till att ungdomar har högre arbetslöshet och lägre löner än vuxna. Alla hänger samman med att ungdomar, till skillnad från de flesta vuxna, är nykomlingar på arbetsmarknaden. Ungdomar har till sin fördel att de har en färskare utbildning än vad de vuxna har. Däremot har ungdomar ingen eller ganska kort arbetslivserfarenhet och saknar därför referenser från tidigare arbetsgivare. Precis som för utrikes födda är det därför risk att ungdomar drabbas av den typ av diskriminering, som av nationalekonomer kallas statistisk diskriminering, där det inte är den enskilde individens meriter som påverkar anställningsbeslutet utan stereotypiserade föreställningar om egenskaper hos olika grupper. I avsaknad av referenser kan arbetsgivare utgå från förutfattade meningar om ungdomars beteende, t. ex. att ungdomar inte kan passa tider eller är lata, och föredra att anställa vuxna. Detta innebär att utbildning har ännu större betydelse för ungdomar än för vuxna, eftersom betyg och examina är de främsta argument ungdomar kan hävda när de söker sitt första jobb eller sitt första kvalificerade jobb. Avsaknaden av referenser till tidigare arbetsgivare innebär också att ungdomar är mycket beroende av tillgången till nätverk, som kan förmedla kontakter med arbetsgivare. Föräldrarnas socio-ekonomiska ställning har generellt sett en inverkan på individens framgångar på arbetsmarknaden. Eftersom ungdomar är nytillträdande på arbetsmarknaden har föräldrarnas utbildning och yrke en särskilt stor betydelse för deras barns framgångar och motgångar. Med tanke på de speciella villkor som gäller för ungdomars inträde på arbetsmarknaden, kan man befara att ungdomar med utländsk bakgrund är särskilt missgynnade på arbetsmarknaden. Ungdomar med utländsk bakgrund har ofta högt utbildade föräldrar, vilket dock inte innebär att föräldrarna har arbete som motsvarar deras kvalifikationer eller ett arbete över huvud taget. Bristen på kontakter ut till arbetsmarknaden kan därför vara ett särskilt stort problem för ungdomar med utländsk bakgrund. Till skillnad mot den omfattande litteratur som behandlar utrikes födda på arbetsmarknaden i allmänhet, finns bara ett fåtal studier av ungdomar med utländsk bakgrund. Samma sak gäller den internatio- 48 RAPPORT INTEGRATION <strong>2002</strong>
Page 1 and 2: RAPPORT INTEGRATION 2002 INTEGRATIO
Page 3 and 4: Rapport Integration 2002 © Integra
Page 6 and 7: INNEHÅLL Förord 7 Inledning 9 Rap
Page 8 and 9: FÖRORD Integrationsverket har i up
Page 10 and 11: INLEDNING Sverige är ett invandrin
Page 12 and 13: EN SUMMERING ‒ RAPPORT INTEGRATIO
Page 14 and 15: etygsgenomsnitt än pojkar såväl
Page 16 and 17: År 1997 fick närmare 13 500 invå
Page 18 and 19: ett resultat av normer, regler, str
Page 20 and 21: intensiva högkonjunktur under slut
Page 22 and 23: En utvecklad Agenda för Integratio
Page 24 and 25: Fortsatt kraftfull förändring av
Page 26 and 27: krimineringen på svensk arbetsmark
Page 28: DEL I ARBETSMARKNADEN
Page 31 and 32: DIAGRAM 1 & 2 Arbetskraftsstatus, m
Page 33 and 34: DIAGRAM 5 Sysselsättningsindex, ut
Page 35 and 36: 1,1 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3
Page 37 and 38: anmärkningsvärt att efter 20 år
Page 39 and 40: Varför skillnader i arbetslöshet
Page 41 and 42: DIAGRAM 13 & 14 Befolkningens utbil
Page 43 and 44: Även om det enbart finns några f
Page 45 and 46: att vietnameser är flitigare än d
Page 47: företag. Värdena kvarstår så go
Page 51 and 52: 3 Ungdom brukar i statistiska samma
Page 53 and 54: VAR FINNS MÅNGFALDEN? I föregåen
Page 55 and 56: DIAGRAM 16 & 17 Integrationsindex p
Page 57 and 58: DIAGRAM 18 & 19 Andel utrikes född
Page 59 and 60: Vård, omsorg och veterinärsektorn
Page 61 and 62: I alla övriga branscher är utrike
Page 63 and 64: en grundläggande mekanism i en mak
Page 65 and 66: - I dag är man väldigt medveten,
Page 67 and 68: Volvo Personvagnar, Göteborg »Det
Page 69 and 70: anställda. På de tre år som gåt
Page 71 and 72: Chef för den mobila företagstjän
Page 73 and 74: anställda har haft problem med mus
Page 75 and 76: ARBETSMARKNADEN ‒ EN SAMMANFATTNI
Page 77 and 78: REFERENSER Andersson, Roger (1998),
Page 80: DEL II SKOLAN
Page 83 and 84: Disposition Delen om skolan inleds
Page 85 and 86: Samtliga elever Elever med utländs
Page 87 and 88: undna att det är motiverat att ute
Page 89 and 90: - det finns ett starkt samband mell
Page 91 and 92: SKOLSVÅRIGHETER ELLER UTLÄNDSK BA
Page 93 and 94: INTEGRATIONSAMBITIONER OCH SÄRORTS
Page 95 and 96: svårt att göra bra gruppindelning
Page 97 and 98: När vi sätter punkt för mötet (
Page 99 and 100:
MODERSMÅLSUNDERVISNINGEN ‒ ETT R
Page 101 and 102:
albanska är några av de större.
Page 103 and 104:
att uppnå målen för undervisning
Page 105 and 106:
tradition och uppfattning av vad so
Page 107 and 108:
REFERENSER Arai, Mahmood, Lena Schr
Page 110 and 111:
BOENDESEGREGATIONEN Inledning Att b
Page 112 and 113:
en socioekonomisk och etnisk uppdel
Page 114 and 115:
TABELL 1 Kvarboende, in- och utflyt
Page 116 and 117:
DIAGRAM TABELL 11& 2 Flyttare från
Page 118 and 119:
% 80 70 60 50 40 30 20 DIAGRAM 4 &
Page 120 and 121:
200 180 160 140 DIAGRAM 6 Ekonomisk
Page 122 and 123:
Sammanfattning Den socioekonomiska
Page 124:
REFERENSER Andersson, Eva, 2001, Fr
Page 127 and 128:
Disposition Nedan följer en kort b
Page 129 and 130:
DIAGRAM 2 Självrapporterat valdelt
Page 131 and 132:
Det finns signifikanta skillnader i
Page 133 and 134:
16 Observera att frågan om förtro
Page 135 and 136:
DIAGRAM 6 Andel (i procent) otrygga
Page 137 and 138:
I övrigt är det oroväckande att
Page 139 and 140:
DIAGRAM 11 Andel (i procent) som tr
Page 141 and 142:
Känslan av otrygghet tillsammans m
Page 143 and 144:
uppgifterna på ålder för att med
Page 145 and 146:
DIAGRAM 18 Andel (i procent) som av
Page 147 and 148:
arbetslösa lika stor vilja att fly
Page 149 and 150:
REFERENSER Dahlstedt, M., 1998, Pol
Page 152 and 153:
INVANDRINGEN ÖKAR Starten i Sverig
Page 154 and 155:
Antal 35 000 30 000 25 000 20 000 1
Page 156 and 157:
passivisering, man hinner glömma s
Page 158 and 159:
TABELL 2 1997 års flyktingars resu
Page 160 and 161:
% 90 DIAGRAM 8 Andel sysselsatta å
Page 162 and 163:
Samband sysselsättning - flyktinga
Page 164 and 165:
Kvinnor 10 % 11 % Kvinnor 2 % 15 %
Page 166 and 167:
DIAGRAM 17 Arbetsinkomst för sysse
Page 168 and 169:
procent, för kvinnor 73. Ingångsj
Page 170 and 171:
yrkeskompetens samt kontakt med arb
Page 172 and 173:
Formerna för undervisningen har d
Page 174 and 175:
Integrera eller segregera? Lisbeth
Page 176 and 177:
enhet hade ingen värdering skett a
Page 178 and 179:
svenska språket. Anledningen till
Page 180 and 181:
Flyktingkonsulenten viktig person K
Page 182 and 183:
kan vara bra fora men för att dess
Page 184 and 185:
- åtgärder enligt smittskyddslage
Page 186 and 187:
dem som inte deltog i studien har P
Page 188 and 189:
Hinder för en bra introduktion Sam
Page 190 and 191:
HUR RIVA HINDREN? NÅGRA LÄRANDE E
Page 192 and 193:
lägger barnens bakgrund och behov
Page 194 and 195:
prövat på många sorters utbildni
Page 196 and 197:
tradition från Finland med oss, ha
Page 198 and 199:
många familjer. Blob menar att det
Page 200 and 201:
Svenska som andraspråk B, Engelska
Page 202 and 203:
och var ska den då vara? Jo, inom
Page 204 and 205:
utbildning, men det får du inte f
Page 206 and 207:
Hur riva hindren? Sammanfattande di
Page 208 and 209:
Andra - ofta kvinnor, ibland ensamk
Page 210 and 211:
Introduktionsmodeller Språkundervi
Page 212 and 213:
Flyktingar - en liten andel De flyk
Page 214 and 215:
- att integration är en tvåvägsp
Page 216 and 217:
Hur fungerar introduktionen och int
Page 218 and 219:
Anpassningen till arbetsmarknaden t
Page 220 and 221:
Bidrar positivt Invandrare som helh
Page 222 and 223:
traditionellt har sin arbetsplats i
Page 224 and 225:
om var och ens personliga förutsä
Page 226 and 227:
lösheten på 27 procent för både
Page 228 and 229:
antal nyanlända, som då har en en
Page 230 and 231:
åd och stöd individuellt lika vä
Page 232 and 233:
utan utbildning göre sig t.ex. ick
Page 234 and 235:
går för dem som inte lyckas skaff
Page 236 and 237:
REFERENSER Almqvist K. (1997) Refug
Page 238 and 239:
the swedish integration report for
Page 240 and 241:
ten years in Sweden were to show th
Page 242 and 243:
ience safety, democratic participat
Page 244:
BILAGOR
Page 247 and 248:
Arbetsmarknadsregioner Stockholms a
Page 249 and 250:
TABELL B Andel sysselsatta i befolk
Page 251 and 252:
Inrikes Inrikes Utrikes Utrikes fö
Page 253 and 254:
DIAGRAM B Ekonomisk standardkvot (i
Page 255 and 256:
TABELL B Andel (i procent av de som
Page 257 and 258:
TABELLBILAGA INTRODUKTION AV FLYKTI
Page 262:
Rapport Integration 2002 Råder lik
show all

Rapport Integration 2002

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?