Rapport Integration 2002

ARBETSMARKNADEN ‒
EN SAMMANFATTNING
• I mitten av 1990-talet sker ett brott i den nästan 30-
åriga trenden av försämrad sysselsättning för utrikes
födda. Denna förbättring har enbart inträffat för dem
som varit ganska kort tid i Sverige (0–10 år) och är särskilt
markant för nyanlända som varit i Sverige endast
i 0–4 år. Det förefaller som om utrikes födda, som varit
kort tid i Sverige, utgör en buffert på arbetsmarknaden.
Den allmänna nedgången i sysselsättning som inträffade
år 2002 har dock berört utrikes och inrikes födda
i likvärdiga proportioner och inte – som i början av
1990-talet – särskilt drabbat de utrikes födda. Det finns
därför vissa tecken på en hållbar förbättring på arbetsmarknaden
för dem som är födda utomlands..
• Trots förbättringen är det fortfarande stora skillnader
i sysselsättning mellan utrikes och inrikes födda. Skillnaderna
i sysselsättning sammanhänger med hur lång
tid de utrikes födda bott i Sverige och i vilket land de är
födda. Av den indikator som kombinerar bosättningstid
och födelseregion och tar bort effekter av utbildning,
kön, ålder och civilstånd framgår att chansen att
vara sysselsatt för dem som varit i Sverige i över 20 år
är (jämfört med infödda)
– ca en tredjedel lägre för dem som är födda i rika
västländer eller i Latinamerika.
– mer än 50 procent lägre för dem som är födda i
Asien, Afrika eller i ett europeiskt land utanför EU.
De som varit kortare tid i Sverige uppvisar ännu
större skillnader mot den inrikes födda befolkningen.
Den sammanfattande indikator vi här redovisar visar
betydligt större skillnader än enkla statistiska jämförelser.
Anledningen är att de utrikes födda har en gynnsam
utbildningsnivå och åldersstruktur jämfört med inrikes
födda, men att detta inte ger samma fördelar på arbetsmarknaden
för utrikes som för inrikes födda.
• Skillnaderna på arbetsmarknaden mellan inrikes och
utrikes födda kan inte förklaras av skillnader i utbildningsnivå
eller av att de utrikes födda skulle söka jobb
mindre aktivt än infödda.
• Utrikes födda har ungefär samma utbildningsnivå
som inrikes födda. Undantaget är de som är födda i ett
annat nordiskt land än Sverige. Eftersom dessa utgör
mer än en tredjedel av alla utrikes födda, påverkar de
genomsnittet starkt negativt för hela gruppen utrikes
födda.
• Utbildning lönar sig alltid på arbetsmarknaden, men
ger lägre avkastning för utrikes födda än för inrikes
födda. En tidigare undersökning har visat att det finns
en begåvningsreserv på ca 10 000 högutbildade utrikes
födda som är arbetslösa eller sysselsatta långt under sin
kompetensnivå. Denna beräkning avsåg endast personer
som varit i Sverige i tre till nio år. I denna rapport
har vi kunnat visa att bland utrikes födda som varit
mer än tio år i Sverige finns en ytterligare begåvningsreserv
på mer än 5 000 icke sysselsatta individer.
• Kunskaper i svenska språket är viktiga för framgångar
på arbetsmarknaden. Vi har dock bristande kunskaper
om språkproblemets omfattning. Den enda källa som
finns anger att ungefär hälften av de utrikes födda har
otillfredsställande kunskaper i svenska språket. Trots
detta ligger Sverige bäst till i den jämförelse som görs
med 11 andra OECD-länder. Ännu mindre känner vi
till om kraven på svenska i olika yrken. Nivån på vad
som anses vara tillfredsställande borde skilja sig mellan
olika yrken, t. ex. mellan en journalist och en kemist
eller mellan en sjukskötare och en djurskötare. Även
om kunskaper i svenska är en viktig faktor, så kvarstår
74 RAPPORT INTEGRATION 2002