Rapport Integration 2002
Rapport Integration 2002
Rapport Integration 2002
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
DIAGRAM 18<br />
Andel (i procent) som avstår från att söka läkarvård (under en 3 månaders<br />
period) efter ursprung för boendestudiens områden och hela Sverige.<br />
%<br />
100<br />
90<br />
80<br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
Inrikes<br />
födda Utrikes Män Kvinnor Totalt<br />
födda<br />
Boendestudiens<br />
områden<br />
KÄLLA: BOENDESTUDIEN 2001 OCH ULF 2001.<br />
Inrikes<br />
födda Utrikes<br />
födda<br />
Män<br />
Sverige<br />
Kvinnor Totalt<br />
Nej<br />
Ja, en gång<br />
Ja, flera gånger<br />
läkare. 33 I boendestudien utökades frågorna om orsakerna<br />
till att man inte sökt vård. Av svaren på dessa<br />
frågor framgår det att gruppen med andra orsaker<br />
omfattar 2 procent som avstår från att söka vård på<br />
grund av språksvårigheter och 2 procent som avstår<br />
på grund av att de inte vet vart man vänder sig.<br />
Dessa resultat är oroande mot bakgrund av den<br />
bild av jämlikhet i vården som generellt framträder<br />
i den senaste folkhälsorapporten. Där talar man om<br />
att »det finns tecken på en återgång till en mer jämlik<br />
vård« (ibid., sid. 365) och förklarar att man inte<br />
ser några skillnader som följer de socioekonomiska<br />
grupperingarna och inte heller när man jämför sjukvårdsutnyttjande<br />
i glesbygd och stad. Boendestudiens<br />
resultat redovisar skillnader mellan dessa områden<br />
och hela Sverige när det gäller att avstå från vård<br />
trots upplevt behov som motsäger Socialstyrelsens<br />
budskap. Är det så att skiljelinjerna för ojämlikhet i<br />
samhället har bytt karaktär och varför har i sådana<br />
fall gränsdragningen hamnat vid dessa områden?<br />
Sammanfattning<br />
Det allmänna hälsotillståndet för befolkningen i<br />
boendestudien är inte bra. Det är ovanligare att de<br />
boende mår bra i dessa områden jämfört med befolkningarna<br />
i storstadskommunerna och hela Sverige.<br />
De grupper som har en förhöjd risk att må dåligt<br />
33 9 respektive 6 procent.<br />
är främst kvinnor och utrikes födda och äldre. Men<br />
även ensamstående, de med lägre utbildning, långtidsarbetslösa<br />
och de som mottar försörjningsstöd<br />
eller introduktionsersättning riskerar att må dåligt i<br />
större utsträckning.<br />
I allmänhet skattar boendestudiens invånare i<br />
Göteborg och Botkyrka sin hälsa sämst. Det finns<br />
även en förhöjd risk för utrikes födda att må dåligt<br />
jämfört med inrikes födda i områdena i Haninge<br />
och Huddinge (8 gånger större risk) och Botkyrka (6<br />
gånger större risk).<br />
Kvinnor, utrikes födda, äldre och andra grupper<br />
som löper större risk att må dåligt är också överrepresenterade<br />
när det gäller sjukvårdsutnyttjande.<br />
När de gäller de boendes livsvillkor har de en stark<br />
framtidstro om att deras liv kommer att bli bättre om<br />
ett år. När det gäller framtidstron är män och kvinnor<br />
lika hoppfulla. Utrikes födda uppvisar något större<br />
optimism än inrikes födda när det gäller förbättring<br />
av sin livssituation i framtiden.<br />
Jämfört med befolkningen i hela Sverige är det<br />
betydligt vanligare att boendestudiens invånare avstår<br />
från att söka läkarvård trots ett upplevt behov. Det är<br />
dubbelt så vanligt att de inte har haft råd att besöka<br />
läkare jämfört med befolkningen i hela Sverige. Kvinnor<br />
och utrikes födda låter bli att söka vård i större<br />
utsträckning än män. Boendestudien ger besked om<br />
att det är få som avstår från att söka läkarvård på<br />
grund av språksvårigheter eller för att de inte vet vart<br />
de bör vända sig.<br />
144 RAPPORT INTEGRATION <strong>2002</strong>
Change language