Rapport Integration 2002
Rapport Integration 2002
Rapport Integration 2002
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
tradition från Finland med oss, har modersmålets<br />
betydelse varit självklar, men så har det tyvärr inte<br />
varit för de svenska myndigheterna. Nittiotalet var ett<br />
förlorat årtionde. Då glömde man i Sverige de erfarenheter,<br />
man faktiskt skaffat sig på åttiotalet, nämligen<br />
att det är mycket konstruktivt att undervisa med<br />
hjälp av modersmålet, inte bara vad gäller modersmål<br />
för skolbarn utan också i vuxenundervisningen.<br />
– På statlig nivå hade modersmålets betydelse länge<br />
erkänts, men i den kommunaliserade skolan utnyttjade<br />
man ofta den kritik som hörts i debatten om<br />
hemspråksundervisningen (som modersmålet tidigare<br />
kallades) för att ta bort den. Efter att skolan blev<br />
stadsdelsbunden, har det visat sig att stadsdelspolitikerna<br />
hade ännu mindre sakkunskap och förståelse<br />
för den viktiga språkfrågan.<br />
Bra modell<br />
I slutet av första terminen inspekterade Kunskapslyftet<br />
projektet och kunde konstatera att Malalai-skolan<br />
tillämpade en mycket framgångsrik utbildningsform.<br />
Inspektören konstaterade att det var en bra modell<br />
för att nå invandrade, som hade ringa språkkunskaper<br />
och som tidigare misslyckats i Komvux sfi.<br />
Från och med vårterminen kunde de därför utöka<br />
samarbetet med Kunskapslyftet och även utöka verksamheten<br />
med två nya klasser, för arabisk- respektive<br />
albansk-talande.<br />
Den från början modersmålsbaserade svenskundervisningen<br />
och alfabetiseringen utvidgades sedan<br />
till modersmålsbaserad grundvux med undervisning<br />
även i matematik, samhällskunskap och datakunskap<br />
på grundskolenivå.<br />
Undervisningen bedrivs i små grupper, mellan 5<br />
och 10 elever med samma modersmål. Eleverna är<br />
liksom lärarna kvinnor, enda undantaget var en man<br />
i den albanska gruppen. Lärarna har fått pedagogisk<br />
handledning och även fortbildningspass en gång i<br />
veckan på folkhögskolan. Här går man bland annat<br />
igenom styrdokument, som kursplan. Sfi har fått<br />
en ny kursplan som trädde i kraft <strong>2002</strong>/03 och där<br />
utbildningen delas in i tre olika studievägar, anpassade<br />
efter studietakt. De tre vägarna innehåller vardera<br />
två kurser. Avsikten är att individen ska få mål<br />
som är möjliga att nå inom rimlig tid. Sfi ska också<br />
kunna kombineras med andra studier eller praktik.<br />
Utbildningen har varit placerad i en och samma<br />
lokal, Världens hus i Krokbäcksområdet, en filial till<br />
folkhögskolan.<br />
Ingen individualisering i sfi<br />
Det var tydligt att man tidigare inom sfi inte tagit tillräcklig<br />
hänsyn till individernas skilda förutsättningar<br />
och behov. Det har bland annat lett till att elever som<br />
inte levt upp till målen placerats i en omöjlig rundgång<br />
av kurser och åtgärder konstaterar Mathias Blob<br />
i en utvärdering av projektet (Blob, <strong>2002</strong>).<br />
Målen för traditionell sfi är att eleverna ska lära sig<br />
behärska svenska språket för att sedan gå vidare till<br />
arbete eller studier. Det är allmänna mål där kraven<br />
huvudsakligen utgått från det omgivande samhällets<br />
och inte elevens behov. Just när det gäller elever med<br />
ingen eller begränsad erfarenhet av skolan kan de<br />
målen bli orimliga menar utvärderaren. Dessa elever<br />
måste antingen motiveras att studera eller förses<br />
med mycket basala färdigheter i svenska för att klara<br />
vardagslivet. Målet i Hyllie blev att förbättra elevens<br />
förmåga att kommunicera – alltså utgå från den<br />
enskildes nivå och så småningom arbeta sig fram mot<br />
en ökad kompetens. Undervisningen bedöms vara<br />
effektiv, så länge eleven gör framsteg oavsett storleken<br />
på framstegen.<br />
Ny kursplan för sfi<br />
I den nya kursplanen för sfi ska undervisningen enligt<br />
de övergripande målen leda till att eleven dels får<br />
en språklig färdighet men också kunskaper om det<br />
svenska samhället och dess demokratiska grundvalar.<br />
Målen handlar mycket om att väcka intresse för det<br />
svenska språket för att underlätta framtida lärande<br />
och möjlighet till ett självständigt liv i samhället. När<br />
det gäller elever med skriv- och lässvårigheter sägs i<br />
kursplanen att<br />
Studerande som är analfabeter eller mycket kortutbildade<br />
utvecklar sin muntliga språkförmåga i svenska<br />
inom sfi 1 och sina läs- och skrivfärdigheter inom<br />
grundläggande vuxenutbildning. En förutsättning är att<br />
utbildningen anpassas till den studerandes individuella<br />
behov. Det innebär att kurs A och B inom sfi 1 integreras<br />
med studier inom grundläggande vuxenutbildning<br />
på den nivå som bäst svarar mot den enskildes förkunskaper<br />
och behov så att utbildningen kan anpassas till<br />
olika studerande, även till dem som t.ex. talar en del<br />
svenska men inte alls kan läsa och skriva (SkolFS <strong>2002</strong>).<br />
Undervisningen inom grundvux ska alltså ges en<br />
betydligt mer individualiserad utformning.<br />
Studerande som bedöms sakna automatiserade läs- och<br />
skrivfärdigheter på sitt modersmål, på något skolspråk<br />
eller på svenska skall få möjlighet att utveckla dessa färdigheter<br />
inom den grundläggande vuxenutbildningen.<br />
Det bästa alternativet är i regel att den studerande lär<br />
sig läsa och skriva på sitt modersmål och sedan fortsatt<br />
får möjlighet att utveckla sina läs- och skrivfärdigheter<br />
både på modersmålet och svenska. (Ibid.)<br />
introduktion av flyktingar 195
Change language