Rapport Integration 2002

sätta nya språkiga etiketter på redan kända begrepp.
För den som avbrutit utvecklingen av förstaspråket
innebär inlärningen av det nya språket, att man måste
lära både begrepp och etiketter samtidigt, något som
blir betydligt svårare.
Modersmålsläraren, som också ingick i den
här studien, uppgav att elevernas kunskaper i sitt
modersmål, persiska, varierade. De som påbörjat sin
skolutbildning på persiska hade större modersmålskunskaper
än de som lärt sig sitt modersmål i Sverige.
Den erfarenhet Hansson har av elever som inte tillägnat
sig sitt modersmål ordentligt från början var,
att de har svårare att förstå betydelsen av orden,
då man talar svenska. De saknar referensramarna i
sitt eget modersmål. Tvåspråkighet är alltså positiv.
Modersmålslärarnas roll även som stöd och bro mellan
kulturerna, är mycket viktig, vilket de här eleverna
bekräftade. Under modersmålsundervisningen kan de
utveckla en kulturell frizon, där eleverna kan vara sig
själva. Detta gäller framför allt under den första tiden
i det nya landet. Senare tycks motivationen att gå på
modersmålsundervisningen sjunka, vilket kan hänga
samman med praktiska organiserandet vid sidan av
den ordinarie undervisningen, den låga statusen etc.
Vi återkommer till detta i delen om Skolan.
Sammanfattning
Individuella handlingsplaner är nödvändiga även för
barn och ungdomars introduktion. Uppföljningar
av både planer och program måste ta upp de ungas
situation. Frågan om förberedelseklasser är en bra
väg in i ungdomsskolan eller något som blir början
till särbehandling måste diskuteras. Uppenbart är att
ungdomarna själva ser förberedelseklassen som något
nödvändigt ont, något med lägre status, något de vill
passera så snabbt som möjligt.
Det segregerade boendets betydelse för svenskkunskaperna
har vi tagit upp många gånger, här ur en
ny aspekt. Att ungdomarna själva övervärderar sina
svenskkunskaper, eftersom de har så få att jämföra
sig med. Modersmålslärarnas betydelse kan däremot
knappast övervärderas, vare sig som lärare i det egna
språket eller som brobyggare mellan kulturerna och
möjliga kontaktkanaler mellan skola och föräldrar.
Mycket skulle vinnas om deras ställning förbättrades
i skolan, om de blev en i lärarlaget, om eleverna såg
att även deras modersmål värderades i den svenska
skolan.
Ett annat hinder för en effektiv introduktion kan
vara brist på relevant hälsovård och rehabilitering
– både för barn, unga och vuxna.
Dålig hälsa
– hinder för introduktion 3
Dålig hälsa uppges eller antas vara fallet vid många
av avbrotten inom sfi för de vuxna nyanlända. Hur
hälsan påverkar barnen och deras resultat i skolan
vet vi inte. Uppskattningar av hälsoläget hos de vuxna
deltagarna i kommunernas introduktion har tidigare
talat om mellan en fjärdedel och en femtedel som
drabbade av sådan ohälsa att introduktionen försvåras
eller förhindras. Studier som vi refererar här visar
att andelen är ännu större. Bristen på vård och rehabilitering
utgör i dessa fall förutom lidande för den
enskilde också svåra hinder för integrationen i skola,
arbetsliv och samhälle.
Väntetiden
Asylsökande ska erbjudas hälsosamtal och hälsoundersökning
så snart efter ankomsten till Sverige som
möjligt – en uppgift som vilar på landstingen. Ett av
delmålen för introduktionen är att eventuella hälsoproblem
hos nyanlända, både vuxna och barn, ska
uppmärksammas. Sjukvård och/eller rehabiliterande
insatser ska erbjudas vid behov.
Både på nationell och EU-nivå ses asylmottagning
och introduktion av flyktingar alltmer som en
sammanhållen process, där målet är integration i
det nya landet eller att underlätta återvändande till
ursprungslandet (Råberg, 2002). Ett sådant synsätt
ligger i linje med överenskommelsen om utveckling
av introduktionen för flyktingar och andra invandrare
mellan Arbetsmarknadsstyrelsen, Migrationsverket,
Integrationsverket, Skolverket samt Svenska
Kommunförbundet som slöts 2001. Där framhålls
bl.a. att den organiserade verksamhet som Migrationsverket
ansvarar för ska utgå ifrån individens förutsättningar
och behov och vara individen till nytta
oavsett utgången i asylärendet. Diskussioner pågår
för närvarande om en särskild central överenskommelse
mellan myndigheterna och Landstingsförbundet
för att skapa en bättre samverkan med hälso- och
sjukvården.
Enligt avtalet mellan staten och Landstingsförbundet
ersätts landstingen för all hälso- och sjukvård
samt tandvård för asylsökande barn, även gömda,
medan vården till vuxna över 18 år endast ersätts om
det varit frågan om:
– akut vård eller vård som inte kan anstå,
– mödravård, förlossningsvård, aborter och preventivmedelsrådgivning,
3 Avsnittet om hälsa är hämtat ur rapporten Introduktion och
Hälsa, Cajsa Malmström, 2003.
182 RAPPORT INTEGRATION 2002