Rapport Integration 2002

FRÅN PROBLEM TILL RESURS
AV MARK OLSON
Redovisningen av den svenska arbetsmarknaden kan
möjligen få betraktare att uppfatta de skeva villkoren
för utrikes födda som en sorts social naturlag. Beklagligt,
men oundvikligt. Skevheterna består år efter år,
trots att så gott som alla ansvariga politiker och ledare
inom näringslivet och fackföreningsrörelsen betonar
vikten av integration med lika villkor för alla.
Perspektivet förändras däremot dramatiskt om
man jämför dagens arbetsmarknad i Sverige med den
på 50–70-talen. Under åren fram till 1975 hade utrikes
födda en högre sysselsättning än inrikes födda trots
skiftande konjunkturer. Att byggbranschen i Sverige
skulle lyda under andra naturlagar än omvärlden är
knappast troligt. Det är rimligen helt andra hinder
som håller andelen utrikes födda på en minimal
nivå bland byggjobbare – endast cirka fem procent. I
andra länder är byggsektorn mer magnet än barriär.
Istället för att skambelägga arbetsmarknadens
aktörer, kan man konstatera att Sverige de facto byggt
upp en ovärderlig tillgång som kan ge en stark fördel
under de kommande decennierna. I Sverige bor nu
tusentals människor med god kompetens, erfarenhet
och produktiv förmåga som landet hittills inte lärt
sig dra nytta av. Idag lever de och verkar i samhället,
de har nätverk, är socialt orienterade och har en
förankring i Sverige. Under åren som kommer väntas
Sverige och andra OECD-länder möta en allvarlig
brist på arbetskraft. Kompetenta invånare med ledig
kapacitet blir en gyllene resurs på en arbetsmarknad
som redan börjar dras med besvärande vakanser.
Tusentals svenska invånare står i beredskap. De har
blivit förbisedda av en rekryteringsapparat som kärvar
när den kommer i kontakt med vissa hår- och
hudfärger, efternamn, klädstilar och uttal.
En arbetsmarknad för alla – kan det bli något mer
än en paroll, eller en from uppmaning från Integrationsverket?
Den svängning som skett på arbetsmarknaden
sedan mitten av 1990-talet väcker en viss optimism
(se diagram 5). Under konjunkturuppgången
ökade sysselsättningen något snabbare bland utrikes
födda än bland svenskfödda. Enligt Integrationsverkets
rapport Etnisk mångfald i arbetslivet i Norden
(Integrationsverket 2002c) har andra länder med
längre erfarenhet av invandrad arbetskraft – Australien,
Kanada, USA – kommit mycket längre än i
Norden i integrationen av utrikes födda. En första
granskning av statistiken kan tyda på det. Men någon
enkel jämförelse med Norden låter sig inte göras.
I Integrationsverkets nästa årsrapport planeras en
närmare granskning av hur respektive länders arbetsmarknader
möter utrikes födda.
Integrationsverket har fått i uppdrag från regeringen
att under en treårsperiod göra en särskild satsning
för att stimulera etnisk mångfald i arbetslivet.
Det gäller att finna metoder för att bryta ett seglivat
mönster som präglat Sveriges arbetsmarknad i decennier.
En del av arbetet gäller att se över informationskanaler,
metoder för kommuners mångfaldsarbete,
validering av yrkeserfarenhet, värdering av utländska
examina och andra insatser från samhällets sida.
Andra, mer mångfacetterade, åtgärder fordras för
att blotta och förändra rutiner och tankesätt inom
arbetslivet som missgynnar invånare med utländsk
bakgrund. Diskriminering kan inte längre betraktas
som isolerade företeelser eller tillfälliga reaktioner,
enligt Integrationsverkets rapport Vardagsdiskriminering
och rasism i Sverige. (de los Reyes, P. &
Wingborg, M., 2002) Tvärtom, diskriminering utgör
arbetsmarknaden 61