Rapport Integration 2002
Rapport Integration 2002
Rapport Integration 2002
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
HINDER FÖR EN BRA INTRODUKTION<br />
Uppföljningar av<br />
flyktingmottagandet<br />
Riksrevisionsverket (RRV) finner i sin senaste<br />
granskning av introduktionen (i 24 kommuner under<br />
första halvåret <strong>2002</strong>) att introduktionen av flyktingar<br />
utvecklats i positiv riktning i flera kommuner under<br />
senare år (Riksrevisionsverket <strong>2002</strong>). I dessa kommuner<br />
har man satt målet »egen försörjning« i fokus och<br />
arbetar utifrån en tilltro till individernas egen förmåga.<br />
Flera kommuner använder sig av löneliknande<br />
system, där introduktionsersättning utbetalas till de<br />
individer som deltar aktivt i ett introduktionsprogram.<br />
I flera fall har introduktionen organisatoriskt<br />
flyttats från socialtjänsten.<br />
Trots dessa positiva förändringar i några kommuner<br />
krävs fortfarande väsentliga förbättringar enligt<br />
revisorerna. Introduktionen är allmänt sett fortfarande<br />
inte effektiv, flyktingarna uppnår inte egen<br />
försörjning i den takt som riksdagen önskat.<br />
RRV:s granskning visade att det fortfarande är<br />
kollektiva insatser som är vanligast, utan hänsyn till<br />
individernas kompetens och behov. Arbetsförmedlingen<br />
deltar endast undantagsvis med kvalificerad<br />
vägledning. Kommunerna tvingas ofta själva skaffa<br />
sig arbetsmarknadskompetens. Sfi är fortfarande isolerad<br />
från andra introduktionsinsatser, utan arbetsinriktning,<br />
föga individualiserad och även utan kontakt<br />
med den svenskundervisning som kan ha getts inom<br />
Migrationsverkets organiserade verksamhet.<br />
Revisorerna anser vidare att introduktionens resultat<br />
är alltför beroende av engagerade nyckelpersoner<br />
och att organisationen därför blir mycket sårbar.<br />
Mindre kommuner har dessutom sällan möjlighet<br />
att erbjuda tillräckligt differentierade insatser eller<br />
utbildningar.<br />
RRV:s genomgång visade också på avsaknaden av<br />
samverkan mellan myndigheter, mellan Migrationsverket<br />
och kommuner, mellan kommuner, arbetsförmedlingar<br />
och sfi-anordnare. Även i den enkätundersökning<br />
som <strong>Integration</strong>sverket gjorde av flyktingar<br />
mottagna 1999 kunde vi konstatera samma brist på<br />
individualisering och brist på samverkan mellan<br />
aktörerna inom introduktionen (Hur togs de emot?<br />
<strong>Integration</strong>sverket, <strong>2002</strong>b).<br />
Kollektiva insatser<br />
Enkäten, som var ställd till tjänstemän med ansvar<br />
för introduktionen, visade att nästan två av tre bland<br />
1999 års flyktingar hade yrkeserfarenhet, när de kom<br />
till Sverige. För ungefär halva gruppen hade introduktionen<br />
fördröjts eller blivit tillfälligt avbruten.<br />
Svenskutbildningen, sfi, ska starta inom tre månader<br />
efter det att personen bosatt sig i kommunen – det<br />
skedde endast för drygt hälften av gruppen. För de<br />
allra flesta medverkade inte arbetsförmedlingen i<br />
någon högre grad i introduktionen.<br />
En introduktion som är individualiserad, dvs. utgår<br />
från den enskildes förutsättningar och behov, kräver<br />
en mängd olika insatser. En individ med lång teoretisk<br />
utbildning kan t.ex. behöva en intensiv svenskundervisning<br />
kanske i anslutning till högskolan, en<br />
annan med kort eller ingen utbildning kan behöva<br />
modersmålsbaserad svenskundervisning i långsammare<br />
takt. När det gäller hälsoinsatser, svenskundervisning,<br />
kompletteringsutbildningar för redan<br />
yrkesutbildade, validering av tidigare utbildning och<br />
168 RAPPORT INTEGRATION <strong>2002</strong>
Change language