Rapport Integration 2002
Rapport Integration 2002
Rapport Integration 2002
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
– I dag är man väldigt medveten, säger Peo Moberg<br />
på kommunens arbetsmarknadsavdelning. Länsarbetsnämnden<br />
har via regionala och lokala kontor<br />
gått ut och haft diskussioner med landstinget, med<br />
de kommunala företrädarna. Man har frågat: hur<br />
ser era behov ut, när det gäller vårdpersonal, lärare<br />
och annat? Och man har kartlagt behoven. När man<br />
jämför siffrorna med hur arbetsmarknaden ser ut, då<br />
blir vi som ska jobba inom kommunen livrädda. För<br />
vi kommer inte att ha folk så det räcker.<br />
– Nu ser man också behovet av invandrare. I dag<br />
satsar arbetsförmedlingen bara i Umeå drygt 7 miljoner<br />
på yrkesutbildning och yrkessvenska på just den<br />
här gruppen, säger Eivor Sandström, chef för arbetsmarknadsavdelningen.<br />
Vilka jobbmöjligheter finns då idag i Umeå? Först<br />
och främst inom vården, både på universitetssjukhuset<br />
och inom hemtjänst och handikappomsorg. Bland<br />
vårdpersonalen finns ett underskott på 2 000 personer<br />
fram till 2007. Räknar man in pensionsavgångar<br />
behöver drygt 7 000 personer nyanställas.<br />
Vid universitetssjukhuset finns möjlighet för medicinskt<br />
utbildade flyktingar att arbeta som s.k. ATläkare,<br />
vilket betyder att man inte behöver göra om<br />
hela sin utbildning. Detsamma gäller för sjuksköterskor,<br />
dvs. om de kommer från ett EU-land. Då räcker<br />
sex veckors språkstudier, varefter man kan gå ut och<br />
arbeta som läkare eller sjuksköterska på vilket lasarett<br />
som helst i Sverige.<br />
Kommer man inte från ett EU-land, är svårigheterna<br />
betydligt större. Barnmorskor från Afrika,<br />
som anländer med en utbildning och erfarenhet av<br />
att förlösa i hemmen »naturligt« stående, och som<br />
även fått utbildning på lasarett av t.ex. en amerikansk<br />
barnmorska, måste trots gedigen erfarenhet på fältet<br />
börja om från grunden – och då måste de börja med<br />
svenskan – sfi, Komvux, sjukvårdssvenska.<br />
– Vi har tyvärr blivit väldigt duktiga på att snabbt<br />
få flyktingar att fastna i bidragsberoende. Vi får<br />
kanske gå tillbaka och göra som man gjorde på sjuttiotalet,<br />
då när vi hade pengar och alla människor<br />
med någon form av handikapp skulle in på länsarbetsnämnden<br />
för att testas och kunna utnyttjas i<br />
arbetslivet. Då byggde man också upp kunskap och<br />
kompetens på arbetsförmedlingarna. Sådan kompetens<br />
måste vi bygga upp på nytt, för att kunna avgöra<br />
hur folk ska kunna slussas in i arbetslivet. Det kostar<br />
pengar att hyra in professionella människor som kan<br />
göra en validering av vad invandraren verkligen kan,<br />
säger Peo Moberg.<br />
På högre nivå är man nog ense om nödvändigheten<br />
att anställa invandrare, tror Hans Andersson,<br />
arbetsförmedlare med mångårig erfarenhet av arbetsmarknaden<br />
i Umeå,. Trögheten, motståndet finns ute<br />
i leden bland de olika företagens arbetsledare. Men<br />
hela tiden tar de stora industrierna in nytt folk. Situationen<br />
är vid 2000-talets början klart bättre än på nittiotalet.<br />
Företagen har, inskärper Hans Andersson, inte<br />
insett att man måste se om sitt hus. Stor arbetskraftsbrist<br />
är på väg. Men han ser det också som en stor<br />
skandal att väldigt många människor, utan jobb och<br />
trygghet i det nya landet, far illa. Han anser också att<br />
det är skrämmande att olika förvaltningschefer på<br />
kommunal nivå visade sig ha radikalt olika uppfattning<br />
om precis samma individ, både vad gällde personens<br />
jobblämplighet och språkkunskaper.<br />
Privat sektor<br />
Sydkrafts People strategy<br />
Personaldirektören Jarri Sandström på Sydkraft talar<br />
om företagets värdemodell.<br />
– I vår vision ingår att vi ska vara en av de attraktivaste<br />
arbetsgivarna. Vi följer FN:s rekommendation<br />
och uttalar att vi utgår från alla människors lika rätttigheter<br />
och värde, oavsett nationell härkomst osv. Vi<br />
definierar vad som är kompetens, vi diskuterar hur vi<br />
vill se morgondagen utifrån ett ledarskaps- och medarbetarskapsperspektiv.<br />
Vår Peoples strategy visar hur<br />
vi ska uppnå mångfald. Och med mångfald menar vi<br />
att varje individ ska representera mångfald. Är kompetensen<br />
relaterad till om man är kvinna eller man?<br />
Är den relaterad till om du är vit eller svart eller gul?<br />
Är den relaterad till ålder? För oss är mångfald oerhört<br />
viktigt men i ett mycket bredare perspektiv än<br />
det traditionella.<br />
Ett institutionellt hinder för mångfald inom kraftindustrin<br />
har varit kravet på svenskt medborgarskap.<br />
Det är numera avskaffat. Sydkraft har övergått till att<br />
snarare bli ett multinationellt bolag, med stora uppköp<br />
utanför Sverige. Det betyder ökad rekrytering av<br />
människor som har en internationell inriktning. Traditionellt<br />
är Sydkraft också ganska mansdominerat,<br />
av 5 000 anställda är 22 procent kvinnor. Tillsammans<br />
med organisationen Working Woman har man arbetat<br />
hårt för att få in kvinnor i styrelsen, även när det<br />
gäller dotterbolagen.<br />
Behov av arbetskraft<br />
Anställda med utländsk härkomst är idag underrepresenterade<br />
bland Sydkrafts personal.<br />
– Vi tror att vi just här i Malmö har en stor rekry-<br />
64 RAPPORT INTEGRATION <strong>2002</strong>
Change language