Rapport Integration 2002

yrkeserfarenhet, utbildning har för de nyanländas
prestationer men man säger sig veta mindre om hur
man ska förhålla sig till och bistå de nyanlända som
klarar sig sämre. Forskning på departementsnivå som
utgår från longitudinella studier pågår.
Resultaten från två studier över ekonomisk integration
visar att framgång kan relateras till ett antal
faktorer:
– om man är invandrare eller flykting,
– ålder, kön, utbildning,
– språkkunskaper i engelska eller franska,
– ekonomisk situation i Kanada,
– vistelsetid i Kanada och
– ursprungsland.
Kanadensiska studier visar att invandrare inledningsvis
tjänar mindre än den genomsnittlige infödde
kanadensaren men att invandrarnas prestationer
förbättras snabbt de närmaste åren efter ankomsten.
Studierna visar också att dessa mönster återkommer
i andra invandringsländer, t.ex. USA. Efter 10–14 år
har den genomsnittlige invandraren hämtat upp eller
passerat den genomsnittlige kanadensaren. Så har
det åtminstone sett ut tidigare. Senare studier visar
emellertid att invandrare som kom till Kanada under
nittiotalet inte klarat sig lika bra, de visar en lägre sysselsättningsgrad
och sämre inkomster.
Studier över fl yktingars integration visar
– att anknytningen till arbetsmarknaden och inkomsterna
har samband med utbildningsnivå och kunskap
i något av Kanadas offi ciella språk
– att beroendet av socialt bistånd minskar med vistelsetiden
– att fl yktingar från östra och södra Europa och
Syd– och Ostasien har högre grad av sysselsättning
och egenföretagande än fl yktingar från andra
delar av världen
– att de fl yktingar som tjänar mest är i åldrarna
25–34 år
– att störst risk för sjunkande inkomster fanns
bland dem som anlände till Kanada när de var 45
år eller äldre
– att fl yktingar behöver längre tid för ekonomisk
integration än andra invandrare
– att alla invandrare drabbas i tider av ekonomisk
tillbakagång.
Boendesegregation och fattigdom
Bosättningsmönstret för dagens invandrare skiljer sig
från gårdagens visar studier i Toronto. Invandrarna
som kom före sextiotalet, dvs. italienare och portugiser,
byggde egna institutionellt fullständiga samhällen
i innerstan och flyttade senare till förstädernas
villaområden. Att äga sitt hem var det främsta målet
och flytten till förstäderna var ett uttryck för social
klättring.
Senare gruppers boende bestäms både av ekonomiska
och kulturella faktorer. Många av kineserna
från Hongkong har bosatt sig i övre medelklassområden
samtidigt som vietnameserna såväl som invandrade
från afrikanska och karibiska länder bosätter
sig i motsvarande allmännyttan (public housing) i
områden med hyresrätter. Det senare mönstret har
väckt en del oro hos myndigheterna då det bidrar till
koncentrationen av fattigdom i redan slitna och segregerade
stadsdelar.
Flyktingar och asylsökande identifieras som högriskgrupp
när det gäller hemlöshet. Torontos lokala
myndigheter har därför tillsatt en särskild arbetsgrupp
för att undersöka bostadsbehoven. De arbetar
också aktivt med lobbying gentemot den federala
regeringen för att få bistånd till asylsökande. Asylsökande
kan i Kanada inte söka eller få ekonomiskt
bistånd förrän de fått dokument som erkänner deras
ansökan. Eftersom det kan ta ett par veckor kan de bli
beroende av insatser för hemlösa.
En större andel av nittiotalets invandrade (hela
landet och både flyktingar och andra invandrare) bor
trångt jämfört med infödda och tidigare invandrade,
det gäller framför allt invandrade med stora familjer.
Boendet tar också en större del av inkomsterna för
de senast anlända. Det är också mindre vanligt att de
äger sin bostad än infödda. Mer än hälften av hushållen
som består av invandrade under åttiotalet och
hushåll med senare invandrade anknytningar äger
emellertid sin bostad.
Integration tar tid – oavsett invandringsskäl
Immigrationsmyndigheten, CIC, har samlat statistik
från folkräkningen 1996 där man jämför situationen
för personer som invandrat under olika perioder med
den för infödda (Profil comparatif 2001). Observera
att om man jämför svenska förhållanden med kanadensiska
så blir det en jämförelse mellan äpplen och
päron eftersom den kanadensiska statistiken inte särredovisar
flyktingar. Invandrarna är, liksom en del av
flyktingarna, dessutom utvalda efter sin förmodade
förmåga till ekonomisk integration. Motsvarande
svenska kvotflyktingar utgör en mycket liten del av
invandrarna till Kanada.
Många hinder i början
Alla tecken tyder på att integrationen tar tid, många
invandrare får vänta innan de hittar ett arbete som
motsvarar deras utbildningsnivå. Många har relativt
låga inkomster under de första åren i landet, bor
216 RAPPORT INTEGRATION 2002