Rapport Integration 2002

att vietnameser är flitigare än de som kommit från de
fyra övriga »kulturellt avlägsna« länderna i studien.
Vietnameser påstås också acceptera dåligt betalda
jobb i de delar av industrin som ännu inte övergått
till post-industriella produktionsformer. Bristerna i
denna studie är framförallt att det är svårt att se hur
data över USA:s export av halvledare kan mäta förändringar
i efterfrågan på arbetskraft i Sverige och
varför individer från ett av fem »kulturellt avlägsna«
länder avviker från det mönster som skulle bevisas.
Den tredje studien (Rosholm m.fl. 2001) jämför
Sverige och Danmark och finner att sysselsättningen
mellan 1985 och 1995 har försämrats i båda länderna
för män födda i Norge, Polen och Turkiet. För män
födda i Iran hade sysselsättningen däremot förbättrats
i Sverige. Genom att jämföra Sverige och Danmark,
kan författarna rensa för konjunktureffekter
eftersom Danmark hade lågkonjunktur båda åren
och Sverige enbart under 1995. Trots att det är män
från endast fyra länder som ingår i jämförelsen – och
ett av dessa länder avviker från det förväntade mönstret
– drar författarna slutsatsen att det är strukturella
förändringar på efterfrågesidan som medfört minskad
efterfrågan på arbetskraft från avlägsna länder.
Diskriminering
Diskriminering är en alternativ (och ibland kompletterande)
förklaring till att utrikes födda har en sämre
ställning på arbetsmarknaden och att situationen är
värst för dem från utomeuropeiska länder. I debatten
och forskningen om diskriminering florerar ett flertal
begrepp. Ekonomer talar om preferensdiskriminering
och om statistisk diskriminering. Forskare från andra
discipliner använder begreppen strukturell diskriminering
och institutionell diskriminering. Inom internationella
organisationer används direkt och indirekt
diskriminering. Trots begreppsförvirringen finns det
gemensamma ambitioner i användandet av begreppen,
nämligen att skilja mellan den diskriminering
som gränsar till rasism och den diskriminering som
är mer fördold och ligger inbäddad i samhällets lagar,
regler och rutiner och i föreställningar om personer
från andra länder hos arbetsgivare, fackföreningar,
beslutsfattare och hos folk i allmänhet.
Vi skall här inte bidra till begreppsförvirringen
inom området, utan utgår från att oavsett vilken typ
av diskriminering det är fråga om, så är resultatet att
personer med utländsk bakgrund utsätts för negativ
särbehandling.
FN-organet International Labour Organisation
(ILO) har tagit initiativ till empiriska studier av den
etniska diskrimineringens omfattning. Den metod
som används kallas »situation testing« och innebär
att individer med inhemsk och utländsk bakgrund
söker samma jobb. Bortsett från denna skillnad har
de arbetssökande samma utbildning, kön, ålder etc.
Denna typ av diskrimineringstest har genomförts
med exakt samma metod i Belgien, Nederländerna,
Spanien, och Tyskland. I samtliga länder påvisas
förekomsten av diskriminering. Av intresse är att
diskrimineringens omfattning är ungefär likvärdig
i alla fyra länderna. En dryg tredjedel av alla lediga
jobb visade sig vara stängda för arbetssökande med
utländsk bakgrund. Den mest omfattande bortsorteringen
skedde vid den första kontakten med
arbetsgivaren. Hur omfattande diskriminineringen är
varierar beroende på vilken typ av jobb testet avsåg.
Generellt sett förefaller det som om diskriminineringen
är mindre omfattande inom industrisektorn.
(Zegers de Beijl 2000).
I Sverige har det av etiska skäl inte varit möjligt att
genomföra »situation testing« enligt ILO-metoden.
Men det finns studier som ger tydliga indikationer
på att diskriminering förekommer på svensk arbetsmarknad.
En utförlig presentation av dessa studier
finns i de los Reyes och Wingborg (2002). Indikationerna
på diskriminering består sammanfattningsvis
av:
• Intervjuer där intervjupersonerna uppger att de
själva varit utsatta för diskriminering.
• Intervjuer med personalrekryterare och arbetsförmedlare
och andra som uppger att de känner till
att diskriminering förekommer.
• Studier av infödda ungdomar med utländsk bakgrund,
som visar att ungdomar med föräldrar
födda i länder utanför Europa har lägre sysselsättning
och arbetslöshet än andra ungdomar. Detta
gäller även när man kontrollerat för utbildningsnivå,
skolbetyg och språkkunskaper.
• Studier av adoptivbarn, där barnens utseende har
betydelse för framgångarna på arbetsmarknaden.
Adoptivbarn från länder som sannolikt innebär ett
»svenskt« utseende har lägre arbetslöshet än adoptivbarn
som är födda i Afrika, Asien eller Latinamerika.
Diskriminering på arbetsmarknaden kan uppstå
vid tre situationer, vid anställningstillfället, vid befordran
och vid personalnedskärningar.
Diskrimineringen diskuteras oftast i samband med
anställningstillfället, där personer med utländska
namn kan sorteras bort vid urvalet till intervjuer och
de som har utländskt utseende vid själva anställningsbeslutet.
Hur vanligt förekommande det är att personer
med utländsk bakgrund utsätts för negativ särbehandling
vid anställningsförfarandet är dock okänt.
Ännu mindre vet vi om förekomsten av diskri-
44 RAPPORT INTEGRATION 2002