Rapport Integration 2002

Valdeltagande och egenmakt
Fråga: Valdeltagande
Röstade du i följande val?
• Kommunvalet 1998
• Riksdagsvalet 1998
Svarsalternativ:
• Ja
• Nej
• Nej, var inte röstberättigad
När det gäller de boende i studien utgår resultaten
nedan från det självrapporterade valdeltagandet.
Jämförelserna som görs med storstadskommunerna
och hela Sverige för valdeltagandet i riksdagsvalet
sker utifrån uppgifter från ULF vilket innebär att det
också är frågan om självrapporterat valdeltagande.
För kommunvalet är det däremot frågan om jämförelser
med det faktiska valdeltagandet i storstadskommunerna
och hela Sverige. Det är viktigt att komma
ihåg att det självrapporterade valdeltagandet kan vara
högre än det faktiska valdeltagandet. 8
Observera att personer som har uppgett att de
inte hade rösträtt vid de respektive valtillfällena 1998
inte ingår i redovisningen av valdeltagande nedan. 9
Valdeltagande är med andra ord beräknat utifrån de
som var röstberättigade vid valen även om samtliga
boende har tillfrågats.
Lägre valdeltagande i boendestudiens områden
Bland de boende i boendestudien deltog 71 procent
i riksdagsvalet 1998. Detta är lägre än för storstadskommunerna
och hela Sverige där 87 respektive 86
procent deltog. Observera att uppgifterna för storstadskommunerna
och Sverige är överskattade med
ca 10 procent i förhållande till det faktiska deltagandet
som var 79 respektive 81 procent enligt den officiella
statistiken. Om man utgår från att deltagandet
i boendestudiens områden är överskattat i samma
8 En jämförelse mellan självrapporterat valdeltagande och
faktiskt valdeltagande görs i rapporten Tusen röster om
Fittja (Hosseini-Kaladjahi 2001). De boende i Fittja hade i
denna undersökning överskattat sitt valdeltagande i riksdagsvalet
med ca 15 procent och med ca 30 procent i kommunvalet
jämfört med den officiella statistiken för området.
9 Röstberättigad är man när man fyllt 18 år. När det gäller
kommunvalet måste man ha haft uppehållstillstånd i
Sverige i minst 3 år och för riksdagsvalet måste man vara
svensk medborgare, vilket man kan bli först efter en viss tid,
normalt 5 år, i Sverige.
%
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Boendestudiens
områden
DIAGRAM 1
Självrapporterat valdeltagande i riksdagsvalet 1998
efter ursprung för boendestudiens områden, storstadskommuner
och Sverige.
Andel (i procent).
Storstadskommuner
Sverige
Totalt Inrikes födda Utrikes födda
KÄLLA: BOENDESTUDIEN 2001 OCH ULF 2001
utsträckning bör det faktiska deltagandet där vara
närmare 60 procent. (Diagram 1.)
Utrikes föddas deltagande är lågt jämfört med inrikes
föddas oavsett geografisk indelning (se diagram
1 ovan). Kvinnors valdeltagande i riksdagsvalet är
genomgående något högre än männens.
Det finns en klar socioekonomisk dimension i valdeltagandet
för riksdagsvalet 1998 där lågutbildade,
mottagare av försörjningsstöd eller introduktionsersättning,
arbetslösa och låginkomsttagare har lägst
valdeltagande. Även om det är känt att dessa bakgrundsfaktorer
påverkar valdeltagandet är det intressant
att observera att de utrikes föddas valdeltagande
påverkas av dessa bakgrundsfaktorer i lägre utsträckning
än de inrikes födda. Ensamstående är ytterligare
en grupp som har lågt valdeltagande. Mest oroande
är dock ungdomars låga valdeltagande i riksdagsvalet,
endast 56 procent.
Utrikes föddas valdeltagande i kommunvalet 1998
var lägre än inrikes föddas (se diagram 2). Skillnaderna
mellan utrikes och inrikes födda är dock
mindre för kommunvalet (11 procentenheter) än för
riksdagsvalet (18 procentenheter). Att kvinnor, oavsett
ursprung, har deltagit i kommunvalet i större
utsträckning än män framgår också av diagram 2.
När det gäller betydelsen av olika bakgrundsfaktorer
finns samma mönster som för riksdagsvalet
där ungdomar, ensamstående, lågutbildade, arbetslösa
och låginkomsttagare har lägre valdeltagande.
boendet 127