Rapport Integration 2002

More documents

Recommendations

Info

förtroendepost. De som har det bättre ställt uppvisar alltså större engagemang. När det gäller frågan om att delta i möten eller demonstrationer eller liknande aktiviteter är detta mindre viktigt. Andelen som har haft förtroendeposter i föreningar eller organisationer är högre i gruppen som bott längre än 5 år i sina bostadsområden, 22 procent. Återigen kan detta mönster troligen förklaras utifrån att de som bott en längre tid i området trivs bra i högre utsträckning och har lägre benägenhet att flytta. De antas vara mer etablerade i sina bostadsområden och har därmed större intresse av att försöka påverka sin omgivning. Detta förmodade intresse leder dock inte till ett större engagemang när det gäller att vara medlem i någon medborgarsammanslutning. Bland dem som är engagerade i medborgarsammanslutningar på olika sätt finns en överrepresentation av de som deltar i riksdagsval och kommunval samt har egenmakt och är politisk engagerade. Däremot finns inga signifikanta skillnader beroende på kommuntillhörighet. % 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Boendestudiens områden Man DIAGRAM 5 A Andel (i procent) som är medlemmar i ett politiskt parti eller sammanslutning totalt samt efter kön för utsatta bostadsområden och hela Sverige. Kvinnor Totalt KÄLLA: BOENDESTUDIEN 2001 OCH ULF 2001. Sverige En del positivt i boendestudiens områden när det gäller politiskt engagemang Frågor: Medlemskap och förtroendeposter i politiska sammanslutningar Är du medlem i något politiskt parti eller politisk sammanslutning? • Ja • Nej Har du eller har du haft någon förtroendepost (t.ex. ordförande, sekreterare eller medlem i styrelsen) i politiskt parti? • Ja • Nej Medlemskap i ett politiskt parti eller sammanslutning är lika vanlig i de boendestudiens områden som i hela Sverige, 5,6 procent jämfört med 5,1 procent (se diagram 5a). 15 Fastän det totalt endast finns små skillnader är könsskillnaderna större där än i hela Sverige. Männen i boendestudien är alltså i högre utsträckning medlemmar i politiska partier eller sammanslutningar än männen i hela Sverige. För kvinnorna i boendestudien är det istället så att de i lägre 15 Det är tyvärr inte möjligt att jämföra med storstadskommunerna på grund av urvalsbegränsningar i ULF (SCB:s Undersökning av levnadsförhållanden i Sverige år 2001). DIAGRAM 5 B Andel (i procent) som är medlemmar i ett politiskt parti eller sammanslutning eller har haft en förtroendepost i ett politiskt parti efter kön respektive ursprung i boendestudien. % 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Man Kvinna Inrikes födda Utrikes födda Totalt Medlemsskap i medborgarsammanslutningar Förtroendepost i förening eller organisation KÄLLA: BOENDESTUDIEN 2001. boendet 131
16 Observera att frågan om förtroendepost inte är tidsbegränsat. Alltså kan de utlandsföddas svar avse förtroendeuppdrag i utlandet avseende tiden som föregick flytt till Sverige. 17 Det finns tyvärr för få utrikes födda i ULF-urvalet för att kunna redovisa resultaten i frågan om förtroendeposter uppdelad efter ursprung. utsträckning är medlemmar jämfört med kvinnor i hela Sverige. Av de 5,6 procent av personerna i boendestudien som uppger att de är medlemmar i något parti är det drygt en tredjedel som anger att de deltar aktivt i partiets verksamhet. Knappt 3 procent av de boende uppger att de någon gång har haft en förtroendepost i ett politiskt parti. 16 Det är dubbelt så vanligt att män är medlemmar i ett politiskt parti eller sammanslutning jämfört med kvinnor. Däremot finns det inga statistiskt signifikanta skillnader baserade på kön när det gäller att ha förtroendeposter i ett politiskt parti. Mellan inrikes och utrikes födda uppvisas inga signifikanta skillnader när det gäller medlemskap i politiska sammanslutningar men sådana skillnader är tydliga när det gäller att ha haft förtroendeposter. Då är det dubbelt så vanligt att inrikes födda har förtroendeposter jämfört med utrikes födda (se diagram 5b). 17 Det är möjligt att utrikes föddas höga grad av medlemskap i politiska sammanslutningar kan förklaras av att de boende har tolkat sitt engagemang i etniska organisationer i boendestudiens områden som »politiskt« i någon mening. Samtidigt kan man undra om inte detta också borde leda till att en högre andel utrikes födda innehar förtroendeposter vilket det enligt diagram 5b ovan inte gör. Medlemskap är vanligare bland dem i åldern 45–64 år än övriga. Ungdomar 18–24 år har dock medlemskap i högre grad än de i åldern 25–44 år. Högutbildade människor är medlemmar i politiska sammanslutningar i högre grad än lågutbildade men när det gäller sysselsättning och inkomst finns det inga signifikanta skillnader. Det är inte möjligt att utläsa några skillnader för inrikes födda respektive utrikes födda när det gäller betydelsen av de socioekonomiska bakgrundsfaktorerna för medlemskap i politiska sammanslutningar. Det är mycket vanligare att de som är medlemmar i politiska sammanslutningar också har uppvisat engagemang i medborgarsammanslutningar genom att gå på möten eller demonstrationer. Det finns i dessa två frågor om politisk engagemang inga signifikanta skillnader som kan hänföras till de boendes kommuntillhörighet. Per Adman och Per Strömblad har i den tidigare nämnda rapporten, Utanför demokratin? Del 3 Resurser för politisk integration (<strong>Integration</strong>sverket 2000b), analyserat vilka faktorer som kan förklara invandrades politiska engagemang. De drar slutsatsen att en betydande del av de utrikes föddas politiska engagemang kan förklaras utifrån utbildning, sysselsättning, inkomst och engagemang i föreningslivet. Det finns även andra resurser som påverkar och som författarna knyter mer direkt till »invandrarskapet«, nämligen kunskaper i svenska och medborgerlig allmänbildning. Egenmakt, som vi tidigare har nämnt, kan betraktas som en dimension i det som Adman och Strömblad kallar medborgerlig allmänbildning. I föregående avsnitt med frågan om valdeltagande framgår det att utrikes föddas valdeltagande är mindre känsligt för variationer i gruppens socioekonomiska sammansättning. Så är inte fallet när det gäller deras engagemang i politiska sammanslutningar. Bakgrund och resurser såsom utbildning, inkomst och sysselsättning påverkar utrikes föddas beteende i detta avseende så till vida att de med lägre utbildning och de som är resurssvaga är engagerade i lägre utsträckning. Hur är det då när det gäller omständigheter som har koppling till olika aspekter av de utrikes föddas migrationsprocess? En fråga om de boendes subjektiva uppfattning av sina språkkunskaper i fem olika avseenden har ingått i boendestudien. Med utgångspunkt i deras svar på frågan ser vi att det är mycket ovanligt att de som har svarat att de har dåliga kunskaper i svenska språket är medlemmar i politiska sammanslutningar och betydligt vanligare att de som har bra språkkunskaper i svenska är medlemmar. Det framgick tidigare att utrikes födda har en betydligt lägre grad av egenmakt 18 samt att det finns stark samvariation mellan frågan om medlemskap i politiska sammanslutningar och egenmakt. Sammanfattning Valdeltagande Totalt är valdeltagandet i boendestudiens områden lägre i både riksdagsvalet och kommunvalet 1998 än i storstadskommunerna och hela Sverige. Kvinnor har något högre valdeltagande än män i båda valen. En uppdelning på ursprung talar om att valdeltagande bland både inrikes och utrikes födda är lägre i boendestudiens områden jämfört med motsvarande grupper i storstadskommunerna och hela Sverige. Ungdomars valdeltagande är oroande lågt i båda 18 Med egenmakt avses att de boende själva kan skriva och överklaga beslut av myndigheter. 132 RAPPORT INTEGRATION <strong>2002</strong>
Page 1 and 2:
RAPPORT INTEGRATION 2002 INTEGRATIO
Page 3 and 4:
Rapport Integration 2002 © Integra
Page 6 and 7:
INNEHÅLL Förord 7 Inledning 9 Rap
Page 8 and 9:
FÖRORD Integrationsverket har i up
Page 10 and 11:
INLEDNING Sverige är ett invandrin
Page 12 and 13:
EN SUMMERING ‒ RAPPORT INTEGRATIO
Page 14 and 15:
etygsgenomsnitt än pojkar såväl
Page 16 and 17:
År 1997 fick närmare 13 500 invå
Page 18 and 19:
ett resultat av normer, regler, str
Page 20 and 21:
intensiva högkonjunktur under slut
Page 22 and 23:
En utvecklad Agenda för Integratio
Page 24 and 25:
Fortsatt kraftfull förändring av
Page 26 and 27:
krimineringen på svensk arbetsmark
Page 28:
DEL I ARBETSMARKNADEN
Page 31 and 32:
DIAGRAM 1 & 2 Arbetskraftsstatus, m
Page 33 and 34:
DIAGRAM 5 Sysselsättningsindex, ut
Page 35 and 36:
1,1 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3
Page 37 and 38:
anmärkningsvärt att efter 20 år
Page 39 and 40:
Varför skillnader i arbetslöshet
Page 41 and 42:
DIAGRAM 13 & 14 Befolkningens utbil
Page 43 and 44:
Även om det enbart finns några f
Page 45 and 46:
att vietnameser är flitigare än d
Page 47 and 48:
företag. Värdena kvarstår så go
Page 49 and 50:
DE UNGA PÅ ARBETSMARKNADEN 1 Se Sc
Page 51 and 52:
3 Ungdom brukar i statistiska samma
Page 53 and 54:
VAR FINNS MÅNGFALDEN? I föregåen
Page 55 and 56:
DIAGRAM 16 & 17 Integrationsindex p
Page 57 and 58:
DIAGRAM 18 & 19 Andel utrikes född
Page 59 and 60:
Vård, omsorg och veterinärsektorn
Page 61 and 62:
I alla övriga branscher är utrike
Page 63 and 64:
en grundläggande mekanism i en mak
Page 65 and 66:
- I dag är man väldigt medveten,
Page 67 and 68:
Volvo Personvagnar, Göteborg »Det
Page 69 and 70:
anställda. På de tre år som gåt
Page 71 and 72:
Chef för den mobila företagstjän
Page 73 and 74:
anställda har haft problem med mus
Page 75 and 76:
ARBETSMARKNADEN ‒ EN SAMMANFATTNI
Page 77 and 78:
REFERENSER Andersson, Roger (1998),
Page 80:
DEL II SKOLAN
Page 83 and 84: Disposition Delen om skolan inleds
Page 85 and 86: Samtliga elever Elever med utländs
Page 87 and 88: undna att det är motiverat att ute
Page 89 and 90: - det finns ett starkt samband mell
Page 91 and 92: SKOLSVÅRIGHETER ELLER UTLÄNDSK BA
Page 93 and 94: INTEGRATIONSAMBITIONER OCH SÄRORTS
Page 95 and 96: svårt att göra bra gruppindelning
Page 97 and 98: När vi sätter punkt för mötet (
Page 99 and 100: MODERSMÅLSUNDERVISNINGEN ‒ ETT R
Page 101 and 102: albanska är några av de större.
Page 103 and 104: att uppnå målen för undervisning
Page 105 and 106: tradition och uppfattning av vad so
Page 107 and 108: REFERENSER Arai, Mahmood, Lena Schr
Page 110 and 111: BOENDESEGREGATIONEN Inledning Att b
Page 112 and 113: en socioekonomisk och etnisk uppdel
Page 114 and 115: TABELL 1 Kvarboende, in- och utflyt
Page 116 and 117: DIAGRAM TABELL 11& 2 Flyttare från
Page 118 and 119: % 80 70 60 50 40 30 20 DIAGRAM 4 &
Page 120 and 121: 200 180 160 140 DIAGRAM 6 Ekonomisk
Page 122 and 123: Sammanfattning Den socioekonomiska
Page 124: REFERENSER Andersson, Eva, 2001, Fr
Page 127 and 128: Disposition Nedan följer en kort b
Page 129 and 130: DIAGRAM 2 Självrapporterat valdelt
Page 131: Det finns signifikanta skillnader i
Page 135 and 136: DIAGRAM 6 Andel (i procent) otrygga
Page 137 and 138: I övrigt är det oroväckande att
Page 139 and 140: DIAGRAM 11 Andel (i procent) som tr
Page 141 and 142: Känslan av otrygghet tillsammans m
Page 143 and 144: uppgifterna på ålder för att med
Page 145 and 146: DIAGRAM 18 Andel (i procent) som av
Page 147 and 148: arbetslösa lika stor vilja att fly
Page 149 and 150: REFERENSER Dahlstedt, M., 1998, Pol
Page 152 and 153: INVANDRINGEN ÖKAR Starten i Sverig
Page 154 and 155: Antal 35 000 30 000 25 000 20 000 1
Page 156 and 157: passivisering, man hinner glömma s
Page 158 and 159: TABELL 2 1997 års flyktingars resu
Page 160 and 161: % 90 DIAGRAM 8 Andel sysselsatta å
Page 162 and 163: Samband sysselsättning - flyktinga
Page 164 and 165: Kvinnor 10 % 11 % Kvinnor 2 % 15 %
Page 166 and 167: DIAGRAM 17 Arbetsinkomst för sysse
Page 168 and 169: procent, för kvinnor 73. Ingångsj
Page 170 and 171: yrkeskompetens samt kontakt med arb
Page 172 and 173: Formerna för undervisningen har d
Page 174 and 175: Integrera eller segregera? Lisbeth
Page 176 and 177: enhet hade ingen värdering skett a
Page 178 and 179: svenska språket. Anledningen till
Page 180 and 181: Flyktingkonsulenten viktig person K
Page 182 and 183:
kan vara bra fora men för att dess
Page 184 and 185:
- åtgärder enligt smittskyddslage
Page 186 and 187:
dem som inte deltog i studien har P
Page 188 and 189:
Hinder för en bra introduktion Sam
Page 190 and 191:
HUR RIVA HINDREN? NÅGRA LÄRANDE E
Page 192 and 193:
lägger barnens bakgrund och behov
Page 194 and 195:
prövat på många sorters utbildni
Page 196 and 197:
tradition från Finland med oss, ha
Page 198 and 199:
många familjer. Blob menar att det
Page 200 and 201:
Svenska som andraspråk B, Engelska
Page 202 and 203:
och var ska den då vara? Jo, inom
Page 204 and 205:
utbildning, men det får du inte f
Page 206 and 207:
Hur riva hindren? Sammanfattande di
Page 208 and 209:
Andra - ofta kvinnor, ibland ensamk
Page 210 and 211:
Introduktionsmodeller Språkundervi
Page 212 and 213:
Flyktingar - en liten andel De flyk
Page 214 and 215:
- att integration är en tvåvägsp
Page 216 and 217:
Hur fungerar introduktionen och int
Page 218 and 219:
Anpassningen till arbetsmarknaden t
Page 220 and 221:
Bidrar positivt Invandrare som helh
Page 222 and 223:
traditionellt har sin arbetsplats i
Page 224 and 225:
om var och ens personliga förutsä
Page 226 and 227:
lösheten på 27 procent för både
Page 228 and 229:
antal nyanlända, som då har en en
Page 230 and 231:
åd och stöd individuellt lika vä
Page 232 and 233:
utan utbildning göre sig t.ex. ick
Page 234 and 235:
går för dem som inte lyckas skaff
Page 236 and 237:
REFERENSER Almqvist K. (1997) Refug
Page 238 and 239:
the swedish integration report for
Page 240 and 241:
ten years in Sweden were to show th
Page 242 and 243:
ience safety, democratic participat
Page 244:
BILAGOR
Page 247 and 248:
Arbetsmarknadsregioner Stockholms a
Page 249 and 250:
TABELL B Andel sysselsatta i befolk
Page 251 and 252:
Inrikes Inrikes Utrikes Utrikes fö
Page 253 and 254:
DIAGRAM B Ekonomisk standardkvot (i
Page 255 and 256:
TABELL B Andel (i procent av de som
Page 257 and 258:
TABELLBILAGA INTRODUKTION AV FLYKTI
Page 262:
Rapport Integration 2002 Råder lik
show all

Rapport Integration 2002

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?