Rapport Integration 2002

Över 500 deltagare
I dag har PREI kurser i data, syslöjd, piano, målning.
Man har en rad språkkurser. Leikun uppskattar deltagarantalet
totalt till över 500 personer. Ofta håller
man temadagar, om samhället, debatt om sjukvården
med politiker, kvinnodagen 8 mars firas. Inför valet
inbjöd man under augusti månad de olika partiernas
representanter. Alla partier utom moderaterna
hade tackat ja. Elva föreningar är medlemmar i PREI.
Bidrag får man från kommunen till lokalhyra. Leikuns
lön betalas av föreningen. Fem–sex medhjälpare
till henne är anställda. De har arbete även på kvällstid,
då de olika lokalerna måste hållas öppna.
– Från början ville vi ställa upp för dem som är
svagast i samhället. Det är folk som inte har uppehållstillstånd,
som inte har pengar, som inte vet vart
de ska ta vägen. Vi har mycket samarbete med Solidaritetskommittén,
som hjälper alla flyktingar.
För att få ekonomiskt stöd från arbetsmarknadsmyndigheterna
måste PREI visa att de olika aktiviteterna
leder till arbete.
– Men det kan vi inte, det är inte vår uppgift. Vi vill
vara till för dem som är ensamma, isolerade, äldre,
utanför samhället. Det finns jättemånga arbetslösa.
Man stänger in sig hemma, och till slut mår de flesta
mycket dåligt. Många tycker att det vi gör är jätteviktigt,
men vi får ingen hjälp från myndigheterna.
Först språket…
Hur blir man integrerad i Sverige? För det första, säger
Atsede Leikun, måste man kunna språket. Det finns
invandrarkvinnor i Umeå, som bott i Sverige åtta,
nio år, som har många barn, och som inte kan läsa
svenska. Då vågar de inte heller komma ut i samhället.
– Den här gruppen är isolerad, de blir instängda.
Då använder PREI en unik metod. Vi använder dörrknackning.
Vi lämnar inte bara information, så som
kommunen och andra gör. De skickar bara papper
eller sätter upp det på någon anslagstavla. Sådant
läser inte folk. De tänker: det är inte för mig. Men vi
går och knackar på dörren och hämtar dem. Och när
de sedan ser att första dagen gick bra, vi kunde prata
med varandra, då går det bättre. Hur vi vet vilka vi
ska gå till? Det vet man ju – vilka som är isolerade.
I området, där de bor, ser man vilka som alltid är
ensamma. De som bor där vänder sig till oss och frågar
om vi kan komma och hämta dem. Och vi samarbetar
med socialen också, med SFI, med kuratorn, de
skickar folk till oss.
…sedan samhällskunskap
Nästa steg i integrationsprocessen, säger Atsede
Leikun, är att delta i olika aktiviteter, t.ex. PREI:s
temadagar för att få samhällskunskap, information
om svenska lagar, om kommunen. Det är också bra
att vara med i en förening där både svenskar och
invandrare jobbar hand i hand
– Arbete är viktigt. Men för att få jobb behöver
man veta hur arbetsförmedlingen fungerar. Vi har
många svenska vänner och jobbar hand i hand med
dem. Språkkunskaper kommer först, temadagar
och kurser sedan – och så gäller det att kämpa mot
arbetslösheten. Det är det svåraste. Vi kan hämta folk,
ordna kurser – men den där arbetslösheten, den kan
vi inte komma åt. Vi söker bidrag. Då frågar man oss:
vad tror du om deras chanser på arbetsmarknaden?
Tror du att de kommer att få jobb? Vi vet inte. Folk
måste först må bra. Det är många väldigt fina människor,
som är blyga, de har komplex, de kan inte
svenska. De gömmer sig någonstans. Socialen kan
inte nå dem. Går de till socialen, vet inte socialassistenten
att den här människan mår mycket dåligt. De
berättar ingenting. De avslöjar inte att de mår dåligt.
Inom PREI tar de kontakt med människor som är
isolerade.
– Sedan när de börjar må bra, läser de svenska och
deltar i olika aktiviteter. När de kan svenska, kommer
de till våra temadagar och får lära sig allt om Sverige.
Sedan söker vi jobb. Det är den tredje uppgiften. Men
att söka jobb är hopplöst. Ändå är det bättre att de
åtminstone har språkkunskaper och vet hur samhället
ser ut. Vi har en framtidsplan att starta ett privat
dagis, där kvinnor kan få jobba och ta hand om sina
barn. Männen kan ju gå ut och gå på kurser, men
kvinnorna sitter mest hemma och är isolerade.
Behov av arbetskraft? Svenskstudier plus
yrkesutbildning
Behovet av arbetskraft styr i allt större utsträckning
de särskilda projekt som riktas till nyanlända invandrare.
Våren 2002 startade utbildning av bilarbetare
på Volvo i Göteborg (Skolverket, 2002). Initiativet
kom från Volvo som ser en möjlighet att den vägen
öka mångfalden på arbetsplatsen. Men avgörande är
menar man på Volvo att det finns ett reellt rekryteringsbehov
för att satsningen ska bli framgångsrik.
Vuxenutbildningen i Göteborgs stad svarade för
rekryteringen till utbildningen och vände sig i första
hand till flyktingmottagningen. Då underlaget inte
blev tillräckligt stort för en grupp, gick man vidare
till övriga vuxenutbildningsenheter och sfi-anordnare
och annonserade även i dagspress. Man sökte personer
som hade minst tio års utbildning från hemlandet
och som hade förutsättningar att arbeta med modern
bilproduktion och även uppnå formell kompetens i
198 RAPPORT INTEGRATION 2002