Rapport Integration 2002

HUR RIVA HINDREN?
NÅGRA LÄRANDE EXEMPEL
Uppföljningen av 1997 års flyktingar visar att fler har
nått målet egenförsörjning efter tre år än flyktingarna
som folkbokfördes 1995 (Rapport Integration 2001).
Tidigare rapporter har visat hur många av flyktingarna,
som kom under nittiotalet, haft mycket svårt att
få jobb samtidigt som situationen förbättrades i slutet
av 1998. Frågan vi måste ställa är vilken roll introduktionen
spelar – om det något bättre läget för 1997 års
flyktingar är resultatet av en förbättrad introduktion
eller av ändrade konjunkturer, om svårigheterna som
flyktingarna möter i första hand har med arbetsmarknaden
att göra eller om introduktionen i sig bidrar till
att skapa hinder.
Vi har kunnat konstatera att introduktionskedjan,
som helst ska löpa från den dag då flyktingen kommer
till landet, inte hänger ihop. Det är stora luckor
mellan verksamheten under asyltiden och kommunernas
introduktion. Det är också luckor inom den
kommunala introduktionen, väntan på sfi, bristande
medverkan från arbetsförmedlingen etc. Mycket av
bristerna hänger samman med dålig eller obefintlig
samverkan mellan de samhälleliga institutioner, som
har uppdraget att bistå. Vi har sett att resultaten från
sfi är undermåliga, vi undrar över vuxenutbildningens
roll för många invandrade. Vi ser att många faller
ifrån och hamnar utanför, inte minst på grund
av dålig hälsa och brist på vård och rehabilitering.
Vi ser att kvinnor genomgående hamnar i en sämre
situation än män och vi undrar över de nyanlända
barnens och ungdomarnas introduktion.
Det finns många hinder för integrationen inom
introduktionen. Men det finns också exempel som
visar hur de kan raseras. Vi har besökt ett antal kommuner
i olika delar av landet, där man prövar olika
vägar för att göra introduktionen till det som avses,
en hjälp för flyktingarna att få kontroll över sitt eget
liv och kunna delta i samhället. 1 Vi har här koncentrerat
oss på insatser som riktas mot hinder i själva mottagningssystemet,
brist på hälsokontroller, avbrott
från sfi och introduktionen som helhet. I många
fall handlar det om tillfälliga projekt som riktas mot
någon enskild del av introduktionen, exempelvis
projekt som riktas mot flyktingars hälsotillstånd, mot
svenskundervisning framför allt av kortutbildade
grupper, värdering av flyktingars kompetens och liknande.
Vi startar med hälsofrämjandet, en del av introduktionen
som i många fall kan vara avgörande för
integrationen.
Hälsofrämjande introduktion
Ett antal EU-projekt planeras nu i storstäderna, Uppsala
och Dorotea/Lycksele. Projekten utgår ifrån att
asylmottagning och introduktion av flyktingar ska
vara en alltmer sammanhållen process, där målet är
integration i det nya landet eller att underlätta återvändandet
till ursprungslandet. Ett annat, fyraårigt
forskningsprojekt, Hälsofrämjande introduktion,
drivs av Institutionen för psykosocial medicin, IPM,
och finansieras av Integrationsverket och Europeiska
flyktingfonden. Syftet är att finna en introduktions-
1 Exemplen från kommunerna är hämtade från intervjuer
med tjänstemän, flyktingar, projektledare m.fl. Intervjuerna
har gjorts av Irka Cederberg och Björn Kumm. Avsnitten
om hälsofrämjande introduktion baseras på rapporten
Introduktion och hälsa som sammanställts av Cajsa Malmström
(2003).
introduktion av flyktingar 189