Gotisk historia, del 5 - fritenkaren.se

"Jag skall slåss vid hans sida mot Atle, och om han går åt må jag där vid hanssida själv bita i gräset. Och om vi får seger och Atle blir slagen och drar sig tillbakamed svansen skalperad är han icke så helt och hållet besegrad som ni då är, usla ochtredskande, grälsjuka kortsynta kvinnor!"Så svarade menande Gunnar sin maka, och hon sade den gången intet.10. KrigetAtles omätliga grymma blodtörstiga härskaror vällde fram över Europa motnorr. Ingen visste var han själv höll hus, men hans män kändes blott alltför väl igenpå deras blodtörst, förstörelselusta och gräsliga djuriskhet och barbari. De utplånadestäder och byar och folk så att ingen kom undan. Och mot dessa mordiska alltför välorganiserade mördarehopar drog Sigfrid och Gunnar med tre tusen hjältar.Vid Lemberg stod slaget som blev ett förintande nederlag för Nordens hjältar. Deskildes åt i stridens hetta, och få var de hjältar som klarade sig från den slakten medlivet. Med Sigfrid kom åttiosju tappra män ifrån slaget med livet, och med Gunnarflydde ett tvåhundratal. Men kontakten var bruten emellan dem. Sigfrid och Gunnarvar åtskilda med sina män, och emellan dem stod Atles hunner. Det var Sigfrids livsförsta nederlag, och icke var det hans svärds fel. Det hade idag skurit av flerahuvuden på blott en dag än vad det skurit av förr totalt. Felet var Atles övermakt ochframför allt Atles trolldom. Han hade ej själv synts till alls under slaget, men destomer ohygglig hade hans gengångarhärskara varit.Men svidande motgången fick Sigfrid att tänka skarpt, och han sade till sinakamrater:"Kamrater, nu är alla goda råd dyra. Nu väller den vilde barbarkungensfrämmande härskaror upp i Europa och bränner ner bygder och utrotar släkten ochdriver bort vårt folk från deras rättmätiga land. Endast vi står emot dem, och vi ärbesegrade. De har besegrat oss genom sin trolldom, ty ej var det mänskor vi slogsmed idag. Det var allt utom mänskor, ty de hade betar i stället för tänder, och de varså djuriskt blodtörstiga att de som gamar drack blod ur var döende krigare. Om debehagar att kämpa med helvetets makter som bundsförvant måste vi även ta till allamedel mot dem. Annars tar de vårt folk, våra kära, vårt hem och vårt land, vårabygder och fäderneärvda domäner och kuster och landskap ifrån oss. Om de slåssmed terror skall vi med än grymmare terror försvara oss.Nu sprider hunnerna sig över hela vårt land. Överallt infiltrerar de sig och tarhustrur ifrån oss så att de får avkomma stygg och omänsklig och vidrig som de.Även vi skall då sprida oss och bruka mot dem det hemliga kriget, ett hämndensförbannelses och oförsonlighets tysta men bittra, långvariga envisa lilla men ändlösaoch konsekventa utrotningskrig. Sprid er i bygderna, lev som de utstötta, fredlösa,hemlösa, fattiga, spetälska, sjuka, lemlästade landstrykarna. Dra de spetälskes gråaavskräckande dödskåpor på er så att ingen känner igen er, och täck era ansiktenäven. Ta på er vad usel maskering som helst, så att ingen blott tror ni är stridbar, menbär i ett veck alltid tillgängligt vapen. Och så, var ni än stöter på någon intet ontanande fiende, skall ni när han som minst anar det lönnmörda honom helt spårlöst.Sök varje snedögd och mörkhyad, tunnhårig gulkindad, bettandad främling ochutrota honom för evigt från detta vårt land. Vi skall kriga i hemlighet individuellt iavskräckande spetälskekåpor och tiggarkostymer från bårar, på kryckor och meddårens fradga på läpparna. Så skall vi rensa vårt land från det folk som vill fläcka detoch våra hustrur. Vi slåss för vårt folk på så sätt och ej blott för oss själva."Så tillkom de sägenomspunna berömda vitt utspridda kåpmördarna, dessa sjukai kåpor som mördade överallt utan att man visste hur eller vem kåpan var. Och defruktades storligen var de dök upp. Varje barn som fick se dem begynte att101