Gotisk historia, del 5 - fritenkaren.se

de var unga. Den skönheten slog an på Gudrun också, men hon rös och gick ut.Brodern satt stilla kvar och betraktade de båda dödade med ett oändligt ömt vemod.Han brydde sig sju om hur lågorna nu redan klättrade upp genom slottet och gjordedet allt mindre framkomligt."Sällsamt är detta. Den ringen och svärdet fick Sigfrid, dess bärare, aldrig totaltveta sanningen om. Borghild visste allt genom den enögde gubben, som var gamleOdin. Hon fick genom honom i uppdrag att göra allt för att förinta det mäktigasvärdet och världens kostbaraste smycke. Hon lyckades över förväntan, ty honomkom själv genom uppgiften. Nu är förbannelsen uppfylld, som Odin gav luft åt.Och jag skall själv dö som ett insegel på denna uppfyllda uppgift. Och i denna brandskall det mäktiga svärdet och galenskapsvållande ringen för alltid försvinna.Hantverkaren Volund arbetade fåfängt. Med mig dör hans livsverk och hemlighetliksom den mäktiga nordiska konungaätten, den hittills i världen mest mäktiga.Framtiden tillhör det släkte som är Tors och Odins, och aldrig skall det bliva ädeltsom Sigfrids och Volunds var."Gudrun gick ut ur sin borg med de mänskor som med henne önskade rädda sittliv. De fick samtliga nåd hos den segrande Atle. Fru Gudrun speciellt väckte enbartbehagliga känslor till liv hos den hårde och cyniske Atle. Hon ställde sig in hos dengrymme fullt avsiktligt för att så småningom bringa sitt släktes besegrare digert påfall. Och när han hade lärt känna Gudrun, så sporde han:"Säg, det där pratet om guldmakarringen och stenklyvarsvärdet var väl baraamsagor?""Givetvis. Sådant tror du väl ej på?""Tror du jag går på sådant?""Nej, sådant går du icke på."Borgen brann ner till grunden med alla som hade dröjt kvar där. Det fanns vissaljusblåa idealister och fåfänga blå optimister som efteråt rotade i dess ruiner, menaldrig påträffades liken av vare sig Gunnar och Sigfrid och Borghild, och ej hellernågot identifierbart och användbart svärd eller någon juvel. Det är troligt att sådanasaker smalt sönder i branden.När borgen brann ner avtog kylan. Det blev genast bra mycket varmare då i dennordiska världen, och våren kom tidigt det följande året, som var ett av kejsarTiberius' mest mörka och sista.Hur Gudrun med tiden tvangs bli Atles drottning och hur hon med tiden toglivet av honom och alla hans barn med att söva dem ner, ränna Atles svärd genomhans mage och sätta eld på deras slott är en annan historia.Hur det gick för Sigfrids två döttrar prinsessorna Aslög och Svanhild är också enannan historia, men Svanhild dog ung mycket tragiskt och grymt. Gudrun självförblev vacker men blev tidigt vithårig.Så slutar sagan om forntidens konungaätt i det anrika Uppsala, och dessbetydelse för den omgivande världen.Det finns även en modern isländsk berättelse om hjälten Sigurd som tog kål påFafner, en hiskelig drake, och om hur han älskade någon valkyria, och derasförvecklingar med hunnen Attila, men hela det kända skeendet tilldrog sig fleraårhundraden efter att denna berättelse slutar.14. HelmerMen än levde Helmer den gamle, den livströtte fadern till Gudrun och Gunnar.Han hade till förmån för sonen och för sin musik abdikerat, ty han var en vis manoch kunnigast i hela världen på harpa. I harpans musik fann han tröst för denvärldsliga världens elände.107