Redovisning av klyvplatser med borrat stenmaterial i Storvretabygden 2020 Del 2 Sven-Inge Windahl

I det här kapitlet koncentrerar vi oss dock först och främst på kulturstenen i höjdryggens mellersta del och
i det anknutna skogsklädda impedimentet strax bakom. Här fokuserar vi främst på att undersöka den
rikliga och vitt utspridda kulturstenen (av många olika typer) och dess ev. koppling till flera alternativa
bygränssträckningar, som under tidernas lopp och i lite olika lägen kan ha avlöst varandra och avsatt olika
stråk av kultursten. Det pålagda gränsperspektivet skulle kunna ge oss bättre förutsättningar för att tolka
och förstå den gyttriga och lätt kaotiska bild, som kulturstenen uppvisar i området. Vi letar förstås i
sammanhanget efter kombinationsplatser som skulle kunna stärka antagandet att de olika identifierade
kulturstensstråken har gränsrelevans. Anledning till att vi lägger ett gränsperspektiv på tolkningen av
kulturstenen i det här området är förstås att området är dokumenterat gränskänsligt. Här har i relativt sen
tid (i vart fall sedan mitten av 1800-talet) bygränsen mellan Ekeby och Fullerö löpt fram.
I några avslutande avsnitt gör vi ett försök att undersöka de föreslagna (men fortfarande hypotetiska)
gränsträckningsalternativens raka förlängningslinjer söderut. Om dessa förlängningslinjer gör kontakt med
spektakulär kultursten med tydlig skyltkaraktär i andra närliggande områden, så stärks rimligtvis antagandet
om att såväl de föreslagna gränssträckningarna som deras förlängningslinjer kan representera alternativa
gamla bygränser, som avlöst varandra.