Redovisning av klyvplatser med borrat stenmaterial i Storvretabygden 2020 Del 2 Sven-Inge Windahl

I del 1 av denna presentation (som redan finns uppladdad på yumpu.com för gratis läsning) har jag en lång
inledning, som beskriver olika aspekter av det borrkluvna stenmaterial, som återfinns på borrade klyvplatser i
skog och hagmark i Storvretabygden. Jag beskriver där hur jag inledningsvis kom i kontakt med det borrkluvna
stenmaterialet under mina motionspromenader längs Tipptoppvägen i storskogen. Jag beskriver vidare hur jag
gått till väga för att genomföra en grovinventering av borrade klyvplatser i Storvretabygden. Jag redovisar där
också tre övergripande hypoteser, som försöker förklara vad borrklyvningen haft för funktion (vad det
borrkluvna stenmaterialet använts till). Jag gör här bara en kort resumé av de tre huvudhypoteserna:
Husbehovshuggningshypotesen.
Nedkortad inledning
Husbehovshypotesens tolkning är att de borrade klyvplatsernas huggna stenmaterial har använts i byar eller
eller på enskilda gårdar och torp till husgrunder och jordkällare eller till trösklar och grindstolpar - och förstås
till mycket annat. I de flesta fall har alltså det borrkluvna stenmaterialet transporterats hem till bebyggelsen
och använts där. Men husbehovshuggning behöver inte alltid innebära hemtransport från skogen eller
hagmarken. Det huggna stenmaterialet kan ibland ha använts utanför bebyggelsen (ibland på ganska långt
avstånd från denna) och ganska nära den plats där det huggits fram för att bygga avgränsande stenmurar eller
för att producera sten till stentäckdikning. Husbehovshypotesen antar att i vart fall merparten av det
borrkluvna stenmaterialet är relativt ungt (bara några hundra år) och att det hade en tydlig ”boom” under 1800-
talet när de flesta bykärnor slogs sönder och boningshus, uthus och jordkällare skulle byggas upp på nya
utflyttade platser. För att bekräfta husbehovshypotesen kan vi inte stanna kvar på de borrade klyvplatserna ute
i skog och mark, Vi måste bege oss till användarplatser där det huggna stenmaterialet ingår i olika typer av
anläggningar. Det är relativt lätt att bekräfta hypotesens giltighet rent allmänt. I anslutning till äldre bebyggelse
finns nästan alltid borrkluvet stenmaterial, som förstås måste ha huggits fram i något block eller bergknalle i
närheten. Däremot är det nästan alltid svårt (oftast omöjligt) att knyta ett använt, borrkluvet blockstycke till
en specifik klyvplats. Rent generellt kan vi nog säga att husbehovshuggning inte är en hypotes utan en bekräftad
sanning. Men när vi står inför en enskild nyupptäckt klyvplats ute i skog och mark är husbehovshuggning
fortfarande en hypotes. För klyvplatsen skulle ju faktiskt kunna handla om något helt annat husbehovshuggning.