Redovisning av klyvplatser med borrat stenmaterial i Storvretabygden 2020 Del 2 Sven-Inge Windahl

2.4. Stenhuggning och äldre kultursten - men inga borrännor -
i Fulleröskogen bakom kalhygget
Den rikliga kulturstensförekomsten på på kalhygget gör inte halt vid skogskanten. Det gamla kulturstensskiktet
fortsätter in i den bakomliggande skogen. Vid flera tillfällen har jag vandrat genom skogen bakom kalhygget och
dokumenterat gammal kultursten. Nedan redovisar jag en del av de kulturstensfynd, som jag stött på. Bl.a. har
jag konstaterat äldre stenhuggning i ett stort block, som fått en stor del av sin blockmassa borthuggen. Det är
svårt att förstå vad stenhuggningen här gått ut på. Det ligger mycket blockstycken på marken runt omkring. Och det
är svårt att säga om något borthugget stenmaterial tagits från platsen. I de vertikalt uppspräckta kvarstående
blockväggarna sitter mindre stenstycken inslagna. Om dessa stycken använts som stenkilar eller för att stabilisera
väggarna - eller för något annat syfte - undandrar sig min bedömning. Inledningsvis bör också den imponerande
pyramidblocket omnämnas. Det är det mest storslagna av alla pyramidblock i Storvretabygden - åtminstone av
dem jag känner till. Pyramidblocken tillhör den boplatsskyltande blockfloran under sen stenålder. Här i
pyramidblockets absoluta närhet hittar vi ingen trolig boplats. Knappt ett hundratal meter härifrån (mot Fullerö
Hage) stöter vi dock på ett troligt boplatsområde med en tydlig nedsänkning i marken och med en mycket
spektakulär omgivande skyltblocksflora. Boplatsområdet finns närmare beskrivet i min presentation Konsten i den
gamla kulturstenen, 2016. (Del 1, Avsnitt 1.2.1.). Presentationen finns uppladdad för gratis läsning på yumpu.com.
Fulleröskogen rymmer dessutom Storvretabygdens kanske mäktigaste stenmonument. Det skulle dock föra
alldeles för långt att beskriva spektakulära och svårtolkade monumentet här. Jag skickar endast med några bilder
på det märkliga monumentet. Den intresserade läsaren hänvisas till min presentation Stenmonumenten i
Storvetabygden, 2016 (kap. 11) , som också finns uppladdad för gratis läsning på yumpu.com. Min huvudtolkning
är att det rör sig om ett boplatsskyltande monument från senare delen av stenåldern. Så vitt känt löper inga
bygdegränser igenom just det här området, så något bygdegränsskyltande monument är det knappast fråga om.
Men skulle det visa sig att en minde skiftesgräns löper förbi här så är det möjligt (t.o.m. troligt) att man återanvänt
det ståtliga monumentet i gränsskyltande syfte. Men man bygger naturligtvis inte en så här gigantisk stenplats
enbart för att markera en liten obetydlig skiftesgräns. Och någon husbehovshuggning rör det sig definitivt inte om.
Det märks att huggplanen redan från början har utformats för att åstadkomma ett spektakulärt monument.