Redovisning av klyvplatser med borrat stenmaterial i Storvretabygden 2020 Del 2 Sven-Inge Windahl

Och jag hade inte så stora erfarenheter av kultursten och inte så många andra blockhögsfynd att jämföra med.
Idag, flera år senare, har jag förstärkts i min uppfattning om att vi här har att göra med ett mäktigt gränsmonument.
Och gränsmonumentet hänger antagligen samman med den häradsgräns (mellan Vaksala och Rasbo härader) som bör
ha löpt igenom det här området på sin väg ner mot Fyrisån. Det är rimligtvis ingen obetydlig skiftesgräns som får en så
här imponerande utsmyckning. Att det rör sig om ett gränsmonument kan man antagligen också resonera sig fram till
utifrån logiska grunder. Eftersom blockhögen uppvisar borrännor på bärande delar så är det rimligt att anta att den
tillkommit under senare århundraden. Och i sådan sen tid har det väl knappast byggts blockhögsmonument av andra
skäl än just gränsmarkering?
Skulle man däremot anta att borrklyvning använts redan i förkristentid, så kan ju högen ha haft andra funktioner. Men
det är nog inte särskilt sannolikt. Inte heller hypotesen om sakral förstörelse verkar särskilt sannolik även om den är lite
lockande i och med att denna kan föra borrännornas datering ner i tidig medeltid. Särskilt mycket evidens för den
hypotesen finns nog knappast att hämta någonstans.
Man bör slutligen notera att blockhögen i stenkullens sluttning inte på något sätt är ensamt stenmonument i närområdet.
Vi har tidigare nämnt både det mäktiga blockbygget i Vintergatans förlängning (Kap 19, Del 1) och det den
mäktiga blockhögen (med tre upplagda stenägg) vid kolonilottsvägen (Kap 15, Del 1) en bit bort. Och vi får inte heller
glömma att vi har en stor klyvplats (med en stor blockhalva med borrkluvet stenmaterial framför) med skyltkaraktär
och även ett mindre stenmonument (se bilder nedan) i samma stenkulle. Möjligen har samtliga dessa en skyltrelation
till häradsgränsen.* Kanske ska vi inte uppfatta häradsgränsen som en smal teoretisk linje i landskapet utan snarare
som en bred gata? Förhåller det sig på det sättet, så kan flera olika gränsskyltande monument få plats utan att
nödvändigtvis stå i rät linje. Slutligen bör vi erinra oss att vi på andra sidan kolonilottsängen faktiskt har ett ganska stort
stenbrott där block kilats loss med borrteknik. I den kvarstående trappstegsformade branten finns åtskilliga vertikala
borrännor, Till skillnad från många andra klyvplatser i bygden så behöver vi inte här sväva i tvivelsmål om att åtskilligt
med stenmaterial tagits från platsen. Kanske är det rent av så att den mäktiga och skeppsliknande blockhögen ett
stenkast bort delvis byggts med blockstycken härifrån?
* Ett helt nyligen genomfört studium av relevant kartmaterial från mitten av 1800-talet (exempelvis Häradsekonomiska kartan) ger dock
inget stöd för en rumslig koppling till häradsgränsen. Denna gräns anges löpa ett gott stycke öster om kolonilottsområdet. Datering
och funktionsanknytning av den skeppslika blockhögen - och för delen av åtskilliga andra märkliga blockhögar och stenmonument
kring kolonilottsområdet - är därmed en helt öppen fråga. I den mån det rört sig om en gränskoppling så rör det sig antagligen om
så gamla gränser att de inte finns dokumenterade i äldre dokument och kartmaterial. Om det nu inte är så att häradsgränsen
(tillika bygräns mellan Ekeby och Storvreta) tidigare haft en mer västlig sträckning?