11.06.2022 Views

Redovisning av klyvplatser med borrat stenmaterial i Storvretabygden 2020 Del 2 Sven-Inge Windahl

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

2.2. Gammal stenhuggning och äldre kultursten på den kalhuggna Fulleröslänten

En dag för inte så länge sedan försvann barrträden från slänten upp mot Fullerö. Nåja, det gick kanske inte på en

enda dag. Men med moderna skogsmaskiner går det ändå ganska snabbt att kalavverka. Plötsligt rämnar det

skyddande trädhöljet och markytan och den blockrika terrängen framträder på ett avskalat men samtidigt nytt

och spännande sätt. Man kan nu tydligt se att slänten inte består av jämn mark. Den är uppbruten och består av

parallella bergryggar med intressants svackor emellan - skyddade svackor, som väl skulle kunna lämpa sig som

bobottnar för fångstfolket under sen stenålder.

Överallt finns spår av gammal stenhuggning - utan inslag av borrteknik. Men det är inte bara oavsiktliga

stentäktsraukar, som vi ser här på kalhyggesluttningen upp mot Fullerö. Många block har tillhuggits och

arrangerats på ett planerat och målmedvetet sätt . Särskilt på bergryggssluttningar över svackor med stenröjda

släta ytor finner man en intressant och spektakulär stenskyltning. I anslutning till sådana röjda ytor kan man

också finna upptagna gropar, som kanske kan vara boplatsrelaterade. Kalhygget avslöjar också tydligt att alla

block här på höjden inte är tråkigt ”gråstensfärgade”. Här finns imponerande block som glimmar i olika röda

nyanser. Och här finns andra som exponerar sig i olika gula och vita nyanser. Det måste ha varit ett himmelrike

för både forntida och sentida stenhuggare att få arbeta med ett så vackert och färgrikt stenmaterial. Att blocken

idag framstår så nakna och med så klara färgnyanser har nog inte bara med stenmaterial och stenklyvning att

göra. Stenytornas mossor, som tidigare gynnats av solskymmande träd, har fått stryka på foten och tvingats

retirera från stenytorna. Inte ens alla stenlavar har nog klarat den ljusare och torrare kalhyggesmiljön. När

ljusinstrålningsförhållanden ändras kan sådana vegetationsförändringar på stenytor antagligen gå mycket fort.

Nedan beskrivs i bild och text några av de intresssantaste och mest spektakulära kulturstensplatserna på

kalhyggesområdet. Två av monumenten beskrivs här lite mer i detalj innan vi går över till bildmaterialet.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!