Redovisning av klyvplatser med borrat stenmaterial i Storvretabygden 2020 Del 2 Sven-Inge Windahl

Om jag för ett ögonblick tillåter mig att föregå den redovisning av klyvplatser som nedan kommer att göras
över klyvplatser, där borrteknik användts i det aktuella området, så måste jag konstatera att åtskilliga
klyvplatser - antagligen merparten - inte passar in i någon av huvudhypotesernas domäner.
Utifrån husbehovshuggningshypotesen skulle åtskilliga (kanske merparten) av klyvplatserna med borrkluvet
stenmaterial behandlas som obearbetade och oavslutade. Förvånansvärt många block har kluvits genom
kilning i ett enda mittsatt vertikalt borrhål. Det har oftast resulterat i att blocket spruckit upp i två halvor.
Men blockhalvorna har inte särats på eller vidarebearbetats. Blocken står kvar som tidigare –bara med en
smal glipande mittspricka. Det verkar som att stenhuggarna av någon anledning faktiskt nöjt sig med ge
blocken en mittspricka. Efter det har de bara vänt på klacken och aldrig mera återkommit till platsen. Mycket
märkligt beteende över huvud taget – och särskilt om man är en husbehovshuggande bonde!
Och även vid andra klyvplatser, där mer omfattande stenhuggning bedrivits, är det osäkert om något
stenmaterial avhämtats från platsen över huvud taget. Det ser faktiskt mera ut som om de huggna blocken
lämnats kvar i en slarvig blockhög i något svårförklarligt syfte.
Inte heller den använda borrklyvningsetoden talar för husbehovshuggningshypotesen.
Radklyvningsmetoden, där flera grunda klyvhål borras i rad för att få en god kontroll över klyvprocessen,
saknas nästan helt i området. Här i området har man nästan genomgående nöjt sig med den mer oprecisa
enkelhålsklyvningen (se vidare Avsnitt 16.4). Det verkar som om själva klyvningen av blocken varit viktigare
än den form, som de enskilda huggna blockstyckena fick. Inte ens vid klyvningen av det allra största blocket i
området – med kvarstående blockkärna – har man kostat på någon radklyvning. Även det här blocket tycks
ha spräckts upp genom kilning i ett enda mittsatt djupt borrhål. På ena sidan har ett blockstycke huggits bort
och förmodligen avlägsnats från platsen. Men den efterlämnade huggytan att det borthuggna blockstycket
varit mycket oregelbundet och allt annat än rätvinkligt. Några precisa och noggranna husbehovshuggande
bönder, som ville framställa välhuggen och rätvinklig sten för sina husbyggen, har nog inte varit i farten här.
Då hade vi säkert sett mera av radklyvningsmetoden vid de olika klyvplatserna.