11.06.2022 Views

Redovisning av klyvplatser med borrat stenmaterial i Storvretabygden 2020 Del 2 Sven-Inge Windahl

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Stenkullarna mellan Fårhagen och Fullerövägen

De blockrika höjderna och slänterna mellan Fårhagen och Fullerövägen är verkligen ett eldorado för den

som är intresserad av huggen kultursten. Jag kan inte förstå det på annat sätt än att att hela området är

ett stenhuggningsområde , där människor förmodligen redan under sen stenålder och/eller tidig

bronsålder engagerade sig i en omfattande stenhuggning och en imponerande omfördelning av

stenmassa och en radikal förändring av den ursprungliga stenterrängen, Med gammaldags stenhuggningsmetoder

(utan inslag av borrteknik) har ett antal stora block - och kanske en och annan bergknalle -

styckats sönder och omformats till ett ganska stort antal större eller mindre blockhögar - ofta ganska

slarvigt komponerade så att man i förstone inte tänker på dem som medvetet planerade och arrangerade

blockhögar utan snarare som ett utslag av naturkrafternas egen blinda huggsexa. På några ställen står

märkligt formade blockkärnor kvar efter de omfattande klyvningarna. På andra ställen har nog blocken

helt huggits ned och omvandlats till blockhögar. Enstaka huggna blockstycken kan ha flyttats från den

ursprungliga klyvplatsen och uppställts och positionerats på ett sätt som ger dem en tydlig skyltkaraktär.

Ingenting är sig likt i dessa stensluttttningar. De en gång stora och ståtliga blocken har massakrerats till

oigenkännlighet. Och de en gång fria ytorna mellan de stora blocken har nästan helt belamrats med

blockstycken och blockhögar. I stället för att ha varit skyddade från mänskliga aktiviteter har dessa

blockrika o lite otillgängliga terrrängytor utsatts för omfattande påverkan och våldsamma förändringar.

Vi vet inte med säkerhet när och inte heller i vilket syfte. Möjligen har man påverkat den ursprungliga

stenfloran genom en omfattande stenhuggning för att skapa begravningsplatser för de döda.

Och antagligen har det skett redan under sen stenålder eller tidig bronsålder. Slänterna här skulle således

kunna betraktas som ett enda stort sammanhängande gravfält, där merparten av gravarna är av slarvig

blockgravstyp. Och där vissa block har ställts i skyltläge för att skylta för gravanläggningarna. Det finns ett

inslag av andra gravtyper (högar och stensättningar) i området - både på höjdkrönet och i slänten. Men de

är inte många och utgör inget dominerande inslag.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!