13.05.2013 Views

A la gueta del material espardío - Educastur Hospedaje Web

A la gueta del material espardío - Educastur Hospedaje Web

A la gueta del material espardío - Educastur Hospedaje Web

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

4. [TRADUCCIONES POSIBLES]<br />

Tema 14<br />

Pa saber fa<strong>la</strong>r y escribir curioso<br />

a. Aquel<strong>la</strong> tarde conocimos al fíu de Marcelina. Yera un neñín suavín que xugaba sol horru como si esforzase<br />

nun fuera cosa suya. Atreviérase a pasar <strong>la</strong> portiel<strong>la</strong> cuando sabía qu’aquello nun yera posible ensin llevar un<br />

castigu.<br />

b. La tos que tenía nun yera normal. Tosía como si un xiblíu saliera de <strong>la</strong> ultratumba. El mélicu dixera que tenía<br />

que dosificar el so viciu por fumar. Asina diba algamar que <strong>la</strong> so voz volviera ser <strong>la</strong> de <strong>la</strong> mocedá, non aquel<strong>la</strong><br />

que lu llevaba a <strong>la</strong> vieyera prematura, por mor de los años de maltratu a <strong>la</strong> so salú.<br />

c. Ye <strong>la</strong> milésima vegada que te digo que <strong>la</strong> ferramienta hai que <strong>la</strong> dexar nel so sitiu. Yes mui desordenada y sobre<br />

manera cuando hai qu’iguar el cuartu. Nun hai que ser especialista n’orde pa saber que si dexes toles coses<br />

amontonaes nun requexu, enxamás vas atopar lo que busques.<br />

Pa vivir les histories d’otros<br />

1.1. Feitu (l<strong>la</strong>tín -kt- > ast. occ. -it-); ya (3ª persona singu<strong>la</strong>r <strong>del</strong> Presente <strong>del</strong> verbu ser); <strong>la</strong>s, batal<strong>la</strong>s (plurales femeninos<br />

acabaos en -as).<br />

2.1. L. l.ueve, mariel.l.u, l.l.impiaparabrisas, l.l.ibertá, piel.l.ar (‘che vaqueira); ía (3ª persona singu<strong>la</strong>r <strong>del</strong> Presente <strong>del</strong><br />

verbu ser); augua; nu (‘nel’); fuechas (l<strong>la</strong>tín -lj- > ast. occ. -ch-); recortadas, encarnadas, mariel.l.as, doradas, escamas<br />

(plurales femeninos acabaos en -as); ya (conxunción copu<strong>la</strong>tiva); sou (posesivu).<br />

3.1. Mi (pronome átonu); h. ueyas, h. astasa, enh. otu (‘hache aspirada’); entran (plurales femeninos acabaos en -as);<br />

é (3ª persona singu<strong>la</strong>r <strong>del</strong> Presente <strong>del</strong> verbu ser).<br />

1.<br />

Evaluación<br />

Temes 1-4<br />

La puerta nueva de <strong>la</strong> casa de los hermanos d’Ana había que lleva<strong>la</strong> p’allá p’arriba. Nun sé por qué compraron<br />

esa casa hai yá más de venti años. Namás se pue llegar depués de caminar más de diez minutos. Anque siempre<br />

que fui pasélo mui bien garrando ab<strong>la</strong>nes en branu. D’ellí a <strong>la</strong> cume <strong>del</strong> monte yá nun hai muncho. Yo subí un<br />

día con ellos.<br />

Dicen que l’hermanu mayor d’Ana nun baxa enxamás d’ellí. Dicen qu’él odia <strong>la</strong> ciudá, que tien de too ellí. A min<br />

esplicómelo y entendílu. Sí, entendílu.<br />

3.<br />

Antón Balvidares El misteriu de <strong>la</strong> Trinidá…<br />

Antón de Marirreguera Hero y Lleandro<br />

Bruno Fernández Cepeda La enfermedá<br />

Francisco Bernaldo de Quirós El caballu<br />

Xosefa Xovel<strong>la</strong>nos Descripción de les funciones<br />

SOLUCIONARIU 275

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!