A la gueta del material espardío - Educastur Hospedaje Web
A la gueta del material espardío - Educastur Hospedaje Web
A la gueta del material espardío - Educastur Hospedaje Web
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
4. [TRADUCCIONES POSIBLES]<br />
Tema 14<br />
Pa saber fa<strong>la</strong>r y escribir curioso<br />
a. Aquel<strong>la</strong> tarde conocimos al fíu de Marcelina. Yera un neñín suavín que xugaba sol horru como si esforzase<br />
nun fuera cosa suya. Atreviérase a pasar <strong>la</strong> portiel<strong>la</strong> cuando sabía qu’aquello nun yera posible ensin llevar un<br />
castigu.<br />
b. La tos que tenía nun yera normal. Tosía como si un xiblíu saliera de <strong>la</strong> ultratumba. El mélicu dixera que tenía<br />
que dosificar el so viciu por fumar. Asina diba algamar que <strong>la</strong> so voz volviera ser <strong>la</strong> de <strong>la</strong> mocedá, non aquel<strong>la</strong><br />
que lu llevaba a <strong>la</strong> vieyera prematura, por mor de los años de maltratu a <strong>la</strong> so salú.<br />
c. Ye <strong>la</strong> milésima vegada que te digo que <strong>la</strong> ferramienta hai que <strong>la</strong> dexar nel so sitiu. Yes mui desordenada y sobre<br />
manera cuando hai qu’iguar el cuartu. Nun hai que ser especialista n’orde pa saber que si dexes toles coses<br />
amontonaes nun requexu, enxamás vas atopar lo que busques.<br />
Pa vivir les histories d’otros<br />
1.1. Feitu (l<strong>la</strong>tín -kt- > ast. occ. -it-); ya (3ª persona singu<strong>la</strong>r <strong>del</strong> Presente <strong>del</strong> verbu ser); <strong>la</strong>s, batal<strong>la</strong>s (plurales femeninos<br />
acabaos en -as).<br />
2.1. L. l.ueve, mariel.l.u, l.l.impiaparabrisas, l.l.ibertá, piel.l.ar (‘che vaqueira); ía (3ª persona singu<strong>la</strong>r <strong>del</strong> Presente <strong>del</strong><br />
verbu ser); augua; nu (‘nel’); fuechas (l<strong>la</strong>tín -lj- > ast. occ. -ch-); recortadas, encarnadas, mariel.l.as, doradas, escamas<br />
(plurales femeninos acabaos en -as); ya (conxunción copu<strong>la</strong>tiva); sou (posesivu).<br />
3.1. Mi (pronome átonu); h. ueyas, h. astasa, enh. otu (‘hache aspirada’); entran (plurales femeninos acabaos en -as);<br />
é (3ª persona singu<strong>la</strong>r <strong>del</strong> Presente <strong>del</strong> verbu ser).<br />
1.<br />
Evaluación<br />
Temes 1-4<br />
La puerta nueva de <strong>la</strong> casa de los hermanos d’Ana había que lleva<strong>la</strong> p’allá p’arriba. Nun sé por qué compraron<br />
esa casa hai yá más de venti años. Namás se pue llegar depués de caminar más de diez minutos. Anque siempre<br />
que fui pasélo mui bien garrando ab<strong>la</strong>nes en branu. D’ellí a <strong>la</strong> cume <strong>del</strong> monte yá nun hai muncho. Yo subí un<br />
día con ellos.<br />
Dicen que l’hermanu mayor d’Ana nun baxa enxamás d’ellí. Dicen qu’él odia <strong>la</strong> ciudá, que tien de too ellí. A min<br />
esplicómelo y entendílu. Sí, entendílu.<br />
3.<br />
Antón Balvidares El misteriu de <strong>la</strong> Trinidá…<br />
Antón de Marirreguera Hero y Lleandro<br />
Bruno Fernández Cepeda La enfermedá<br />
Francisco Bernaldo de Quirós El caballu<br />
Xosefa Xovel<strong>la</strong>nos Descripción de les funciones<br />
SOLUCIONARIU 275