Ångfartygen - Steamboats.se

Hade jag inte haft Curt Bardosson att diskutera med hade jag inte kommit så här långt.
70
1883 kom två ångbåtar till Vattudalssystemet, i det ena fallet till Hetögeln. Östersund-Posten
skriver följande den 31 mars 1883: Twenne ångslupar, ämnade att för wirkes bogsering å
wattendrag i Frostviken och Alanäsets socknar, hafwa i dessa dagar med bantåg anländt till
Östersund och transporterats till sin bestämmelseort.
Ångsluparne, som tillhöra Kramfors bruk, transporterades härifrån på släddon. Skjutsen har
för hela de långa vägsträckorna öfwertagits af gästgifwaren Jönsson. Sexton hästar användes
ensamt för den ena av båtarne.
Ångslupen Frostviken kom i trafik på vattendraget vid Frostvikens kyrkby den 29 juni 1883.
Med undantag av Bågedeforsen har man nu ångbåtsfart å Ångermanälven mellan Frostviken
och Ström, en sträcka på bortåt tolv mil samt så långt upp mot Norge att man från ångbåtens
västligaste station har knappt en halvmil till norska gränsen. Detta är en beskrivning från den
här tidpunkten.
Då ångbåten Frostviken 1883 skulle insättas på den övre delen mellan Bågede och Gäddede
fraktades den lilla båten på isföre efter häst. Sträcken vid Bågede kunde inte passeras på
grund av strömdraget, utan man tog den vanliga vintervägen genom ett pass vid berget på
norra sidan av den s.k. Stråckporten. Då det här inte var fråga om någon vanlig fora måste en
del bergsprängning företagas för att man skulle kunna komma igenom med båten.
Mindre ångslup. Hon byggdes 1883 av Kristinehamns Mekaniska Verkstad för Kramfors sågverksägare.
Trafikerade traden Bågede – Gäddede på 1880-talet. Så står det i dokumenten från
denna tid.
Den ena av dessa slupar fick namnet Frostviken. Den andra slupen som fraktades upp samtidigt
kan vara Ante som hamnade i Rörströmssjön. Den var också byggd av Kristinehamns M
V 1883 och ägd av Kramfors. Hetögeln kallades även för Frostvikssjön vid den här tidpunkten.
Den regelbundna ångbåtstrafiken med Strömsund fick Gäddede med andra ord ganska tidigt,
nämligen redan 1883 då Frostviken nu kom i trafik på Hetögeln. Frostviken var naturligtvis
främst ämnad till timmerbogsering för sin ägare, Kramfors bruk. Sedan timmerbogseringen
var överstånden kom bogseraren att övergå till person- och godstrafik. Det gällde de flesta av
båtarna på dessa vattendrag. Även den gamle Viking kom i trafik 1883 på Hetögeln men den
var i trafik på denna sjö endast till 1885. Man hade helt plötsligt två ångslupar i trafik under
några år.
I 1884-1885 års avräkningsbok står följande om Frostviken:
1884
2 februari smidning av spik och bultar till maskinbädden, 17,- kr.
2 februari inköp av bräder för tackling af ångaren, 10,- till en Jonsson.
6 februari en relativt stor kostnad till Strömstedt för upphalningsbädden, 507,25 kr.
6 februari betalades 383,75 för 102½ famnar ved.
Totalt betalades det ut 967,85 kr under februari månad.