Förberedande kurs i matematik - Stockholms universitet
Förberedande kurs i matematik - Stockholms universitet
Förberedande kurs i matematik - Stockholms universitet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
2 Algebra, kombinatorik och logik<br />
I det andra kaptilet börjar vi med att behandla polynom. Vi går noggrant igenom lösningsmetoder<br />
för polynomekvationer av grad 2 och går sedan igenom divisionsalgoritmen och faktorsatsen för<br />
polynom. Vi ger också en metod för att finna rationella rötter till en viss typ av polynomekvationer.<br />
I kombinatorikdelen kommer läsaren att få bekanta sig med hur man löser problem av typen<br />
”På hur många sätt...”. Kapitlet avslutas med lite logik.<br />
2.1 Polynom och polynomekvationer<br />
En förstagradsekvation eller en linjär ekvation är en ekvation som kan skrivas på formen ax + b = 0<br />
där a och b är konstanter och a = 0. Ett sådant uttryck kallas för ett linjärt uttryck eftersom<br />
variabeln x förekommer med högsta exponent ett.<br />
En förstagradsekvation kan skrivas på många sätt. Till exempel är<br />
4x − 2 = x + 7<br />
en förstagradsekvation eftersom vi kan dra bort 7 från båda leden, få<br />
4x − 9 = x<br />
och sedan subtrahera x från båda leden för att få<br />
3x − 9 = 0.<br />
Lösningen till en förstagradsekvation ax + b = 0 är som vi tidigare sett x = −b/a vilket vi får<br />
efter att ha flyttat över b till högersidan och sedan dividerat båda leden i ekvationen med a. Vi<br />
säger att −b/a är en rot till ekvationen ax + b = 0.<br />
Roten till ekvationen<br />
3x − 9 = 0<br />
är följdaktligen lika med 3.<br />
Vi kan verifiera att detta svar är korrekt genom att sätta in x = 3 i den ursprungliga ekvationen.<br />
Vänsterledet är 4x − 2 som blir 4 · 3 − 2 = 10, och högerledet blir 3 + 7 = 10 så lösningen<br />
är korrekt. Denna kontroll kallas för insättning och bör alltid genomföras för att se att man räknat<br />
rätt.<br />
En andragradsekvation har den allmänna formen ax 2 + bx + c = 0, där a, b och c är konstanter<br />
och a = 0. På liknande sätt har en tredjegradsekvation den allmänna formen ax 3 + bx 2 + cx + d = 0,<br />
där a, b, c och d är konstanter och a = 0. Innan vi generaliserar detta begrepp så introducerar vi<br />
begreppet polynom.<br />
Polynom<br />
Ett polynom av grad n i en variabel x är ett uttryck på formen<br />
p(x) = anx n + an−1x n−1 + an−2x n−2 + . . . + a2x 2 + a1x + a0,<br />
där an = 0. Polynomets koefficienter är aj:na. Dessa är tal, de kan vara reella tal, komplexa tal eller<br />
heltal — vilket man nu bestämmer sig för. Med polynomets grad avses alltså den högsta potensen<br />
av x i uttrycket ovan.<br />
Exempel 2.1. p(x) = 2x 5 − 1 är ett polynom med heltalskoefficienter av grad fem och p(x) = √ 2 är ett<br />
polynom av grad noll med reella koefficienter.<br />
Man kan givetvis döpa variabeln till något annat än x. Till exempel är p(t) = 2t 5 − 1 och<br />
q(s) = 2s 5 − 1 båda polynom av grad fem.<br />
Multiplicerar man ett polynom i x av grad n med ett annat annat polynom i x av grad m så<br />
kommer det resulterande polynomet att ha grad m + n.<br />
27