05.08.2013 Views

Förberedande kurs i matematik - Stockholms universitet

Förberedande kurs i matematik - Stockholms universitet

Förberedande kurs i matematik - Stockholms universitet

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Exempel 2.2. Polynomet (x 3 + x) · (x 2 + x + 1) har grad fem eftersom 3 + 2 = 5. Lås oss verifiera detta<br />

genom att utföra beräkningen.<br />

(x 3 + x) · (x 2 + x + 1) = x 3 · (x 2 + x + 1) + x · (x 2 + x + 1)<br />

= x 5 + x 4 + x 3 + x 3 + x 2 + x = x 5 + x 4 + 2x 3 + x 2 + x,<br />

vilket mycket riktigt är ett polynom av grad fem.<br />

Vad händer då med graden vid addition eller subtraktion av två polynom? Graden av summan<br />

eller differensen av två polynom kan aldrig bli större än graden av det polynom som har<br />

högst grad, men gradtalet kan i övrigt bli vad som helst. Vad gradtalet blir beror på hur koefficienterna<br />

ser ut.<br />

Om högstagradskoefficienterna till exempel tar ut varandra så sänks onekligen det resulterande<br />

polynomets grad.<br />

Exempel 2.3. Polynomet<br />

har grad 5, polynomet<br />

har grad 2 och polynomet<br />

har grad 0.<br />

Polynomekvationer<br />

(5x 5 + 2x 2 + 1) + (8x 4 − 7x 3 − x) = 5x 5 + 8x 4 − 7x 3 + 2x 2 − x + 1<br />

(5x 5 + 2x 2 + 1) + (−5x 5 + x 2 ) = 3x 2 + 1<br />

(5x 5 + 2x 2 + 1) − (5x 5 + 2x 2 ) = 1<br />

Om vi har ett polynom p(x) så är uttrycket p(x) = 0 en så kallad polynomekvation. När p(x) är<br />

ett förstagradspolynom så säger vi att p(x) = 0 är en förstagradsekvation. Och när vi har ett andragradspolynom<br />

q(x) så säger vi att q(x) = 0 är en andragradsekvation.<br />

I allmänhet säger vi att en n:te-gradsekvation är en ekvation p(x) = 0, där p(x) är ett polynom<br />

av grad n.<br />

Vi har tidigare sett att en anledning till att införa de rationella talen är för att kunna lösa<br />

förstagradsekvationen ax + b = 0, där a och b är heltal.<br />

På samma sätt infördes de komplexa talen för att kunna lösa en godtycklig andragradsekvation<br />

ax 2 + bx + c = 0. Som bekant har ju ekvationen x 2 + 1 = 0 inga reella lösningar, eftersom det<br />

inte finns något reellt tal vars kvadrat är minus ett.<br />

Observera skillnaden mellan begreppen polynom och ekvation. Ett polynom är ett algebraiskt<br />

uttryck på formen anx n + · · · + a1x + a0. En ekvation har alltid ett vänster- och ett högerled<br />

avdelat med ett likhetstecken. Polynomet 5x 2 + x + 1 är alltså inte en ekvation. Däremot är<br />

5x 2 + x + 1 = 0 en ekvation, men inget polynom.<br />

Lösningen till en andragradsekvation med reella koefficienter<br />

Vi löser en andragradsekvation med reella koefficienter genom så kallad kvadratkomplettering. Lösningsmetoden<br />

är ett exempel på en matematisk algoritm. Vi börjar med att betrakta ekvationen<br />

x 2 − a = 0. (2.1.1)<br />

Om a är skilt från noll finns det två tal som uppfyller ekvationen, nämligen √ a och − √ a eftersom<br />

√ a 2 = a och (− √ a) 2 = a.<br />

28

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!