05.08.2013 Views

Förberedande kurs i matematik - Stockholms universitet

Förberedande kurs i matematik - Stockholms universitet

Förberedande kurs i matematik - Stockholms universitet

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

6<br />

4<br />

2<br />

6 4 2 2 4 6<br />

2<br />

4<br />

6<br />

Figur 37: Grafen för funktionen f(x) = tan x på intervallet [−2π, 2π] minus punkterna<br />

−3π/2, −π/2, π/2, 3π/2 och 5π/2 där tan x är odefinierad.<br />

v som uppfyller sin v = 1<br />

2 . En sådan är π/6. Vi måste också komma ihåg att sin v = sin(π − v)<br />

vilket innebär att även v = 5π/6 är en lösning till ekvationen. Slutligen får vi inte glömma att<br />

sin v = sin(v + n · 2π), där n är ett heltal. Alltså får vi att samtliga lösningar till ekvationen ges av<br />

vilket är<br />

π/6 + n · 2π och 5π/6 + n · 2π,<br />

30 ◦ + n · 360 ◦ och 150 ◦ + n · 360 ◦<br />

uttryckt i grader. ⋆<br />

Exempel 3.44. Hur många lösningar har ekvationen cos v = 1<br />

2 i intervallet [π, 3π]?<br />

Lösningsförslag: Sen tidigare vet vi att en lösning till ekvationen är π/3. Eftersom cos v = cos(−v)<br />

så är även −π/3 en lösning. De allmänna lösningarna till ekvationen är alltså ±π/3 + 2nπ. Om<br />

n = 1 så ger det oss lösningarna π/3 + 2π och 2π − π/3, vilka ligger i det aktuella intervallet. Om<br />

n ≤ 0 eller n ≥ 2 så hamnar lösningarna utanför intervallet. Antalet lösningar är därför 2. ⋆<br />

Exempel 3.45. Bestäm samtliga lösningar till ekvationen cos 2 v − 3 cos v/2 + 1/2 = 0.<br />

Lösningsförslag: Vi börjar med att sätt y = cos v. Detta ger oss ekvationen y 2 − 3y/2 + 1/2 = 0<br />

som har lösningarna y = 1/2 och y = 1. Från den föregående uppgiften vet vi att cos v = 1/2 har<br />

lösningarna ±π/3+2nπ. Ekvationen cos v = 1 har lösningarna v = 2π. Lösningarna till ekvationen<br />

ges alltså av ±π/3 + n · 2π och 2nπ ⋆<br />

Period, amplitud och fasförskjutning. Nu ska vi titta på funktioner av typen A sin(Bx − C)<br />

och A cos(Bx − C), där A, B och C är konstanter. Vi väljer att mäta vinklarna med grader genom<br />

hela detta kapitel. Vi har tidigare pratat om perioden av sin x och cos x. Vi ska nu se vad som<br />

händer med perioden om vi istället undersöker funktioner av typen sin(Bx) och cos(Bx). Vi börjar<br />

med att betrakta sin x och sin 2x för att jämföra dem. Vi vet sedan tidigare att sin x har perioden<br />

360◦ vilket innebär att sinuskurvan upprepar sig efter 360◦ . De båda kurvorna sin x och sin 2x är<br />

uppritade i Figur 38.<br />

Vi ser att sin 2x upprepar sig redan efter 180◦ . Och det visar sig att sin 2x har perioden 180◦ .<br />

Allmänt gäller att sin(Bx) och cos(Bx) har perioden 360◦<br />

B . I Figur 38 ser vi också att funktionen<br />

sin x antar värden mellan -1 och 1. Man säger att sin x har amplitud 1. Vi jämför nu sin x med<br />

2 sin x, se Figur 39.<br />

79

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!