Ladda ner boken som PDF - Lunds universitet
Ladda ner boken som PDF - Lunds universitet
Ladda ner boken som PDF - Lunds universitet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
discipli<strong>ner</strong>. Inbjudna gäster var Yngve Myrman och Bengt Kjellén. Den sistnämnde<br />
återkom till Lund i stort sett varje år fram till 1999 och höll tvådagars workshops,<br />
framför allt i konsten att skriva cases. Vi byggde också in moment om casemetodik i de<br />
grundläggande pedagogiska kurserna, i syn<strong>ner</strong>het inom samhällsvetenskapliga och juridiska<br />
fakulteterna.<br />
Under åren 1995 – 1998 deltog många av lärarna vid LU i de workshops vi arrangerade<br />
med internationella gäster. Den första var tre heldagar kring både casemetodik och caseskrivande.<br />
Gästerna kom från den skola där Bonnier var verksam, professorerna Chris<br />
Gale och Bill Rotsch, två mycket erfarna lärare, <strong>som</strong> gav oss en utmärkt blandning av<br />
teori, erfarenheter och praktisk övning.<br />
En återkommande gäst var en av världens mest erfarna lärare inom casemetodik,<br />
professor Jim Erskine, vars workshop ”Teaching with Cases” var konkret, inspirerande<br />
och mycket uppskattad. Erskine var ett exempel på hur vi kollegor emellan inbjöd internationella<br />
gäster att ge seminarier eller workshops vid flera <strong>universitet</strong> under samma<br />
tidsperiod. Utbildning kring casemetodik tog fart under denna period vid många lärosäten<br />
i Sverige. I Lund samverkade vi också med Handelshögskolan i Köpenhamn.<br />
Datorstöd i utbildningen<br />
All den verksamhet inom <strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong>, <strong>som</strong> har haft och har anknytning till<br />
användningen av datorer, är så omfattande och skiftande att det kunde vara av intresse<br />
att separat dokumentera dess historia. I detta avsnitt begränsar vi oss till en del av de<br />
aktiviteter, <strong>som</strong> vi själva tagit initiativ till eller varit ansvariga för eller deltagit i vad<br />
avser lärarnas pedagogiska kompetens för användning av datorstöd i utbildningen. Vi<br />
beskriver också några därtill anknutna beslut på ledningsnivå inom LU.<br />
1980-talet<br />
I början av 1980-talet tog datoriseringen av en mängd funktio<strong>ner</strong> inom samhället fart.<br />
Inom grundutbildningen ökade kraven på studenternas datorkompetens. Möjligheter och<br />
risker debatterades. Vid LU tog <strong>universitet</strong>sstyrelsen 1981 beslut om en arbetsgrupp för<br />
”kartläggning av behoven av datorutbildning och datoranvändning vid LU”. Den<br />
tillsattes i september 1982 och påtalade först behoven av datorresurser för undervisningsändamål.<br />
I gruppens rapport oktober 1983 (Datorutbildning och datoranvändning<br />
vid LU. Förslag till riktlinjer och åtgärder) underströks att datorutbildning och<br />
datoranvändning under de närmaste åren borde betraktas <strong>som</strong> ett särskilt angeläget<br />
utveckling<strong>som</strong>råde. Gruppen formulerade ett handlingsprogram <strong>som</strong> sammanfattades i<br />
flera konkreta ”att-satser”, varav en gällde en övergripande målsättning för personalutbildningen:<br />
”Som utgångspunkt för ett sådant handlingsprogram föreslås: att genom att göra<br />
all personal inom <strong>universitet</strong>et förtrogen med datorernas möjligheter,<br />
användning och effekter datortekniken ges en sådan plats i grundutbildning och<br />
forskarutbildning, att dessa väl reflekterar behovet av relevant datoranvändning<br />
och datorkunskap i näringsliv, samhälle och forskning.”<br />
Referensgruppen för PUS påpekade att målsättningen var rimlig men gigantiskt resurskrävande.<br />
Vår strategi inom PUS blev därför att starta i att skapa förutsättningar för en<br />
110