Ladda ner boken som PDF - Lunds universitet

fortsatt utvidgad personalutbildning i form av resurspersoner, material, apparater och
modeller. Till PUS knöts extra personal, Kjell-Åke Holmberg från institutionen för
informatik och Kerstin Dahl från universitetsbiblioteket.
Målsättningen i handlingsprogrammet handlade då huvudsakligen om datorn som ett
arbetsredskap. Då vi inom PUS hade ansvar för centralt arrangerad personalutbildning
för samtliga kategorier, inriktades merparten av våra kurser på sådana färdigheter.
Samtidigt tog vi emellertid tidigt initiativ till en studiegrupp kring Datorstöd i undervisningen,
den s.k. ”Dundergruppen”. Den leddes av Bengt Kjöllerström, docent vid
institutionen för teoretisk fysik. Intresserade lärare från olika discipliner utvecklade
gemensamt idéer kring den pedagogiska användningen av datorer. Arbetsinstrumentet
var en s.k. skoldator för 2 tkr. Referensgruppen för PUS tillsatte också en arbetsgrupp
”Datorn i samhället”. Denna fick i uppdrag att göra en kritisk granskning av eventuella
risker eller problem med datoriseringen som t.ex. frågor om personlig integritet eller
risk för kunskapsreduktion.
I september 1983 tillsatte universitetsstyrelsen ytterligare en arbetsgrupp” Arbetsgrupp
för utredning av inriktning och organisation av den datorbaserade verksamheten”. Den
omfattande rapporten från oktober 1984 (Datorbaserad verksamhet inom LU – inriktning
och organisation) behandlade frågan om personalutbildning mycket sparsamt.
Stora resurser sattes till utrustning. Till PUS avsattes extra medel om 300 tkr för särskilda
stimulansåtgärder rörande datorutbildning och datoranvändning. Detta var naturligtvis
alldeles otillräckligt i förhållande till målsättningen i handlingsprogrammet – att
göra ca 5 000 forskare, lärare och administratörer förtrogna med datorernas möjligheter,
användning och effekter.
I februari–mars 1984 anordnade vi de första ”Datordagarna” vid LU. Omkring 200 av
universitetets anställda deltog. Kontaktpersoner från olika personalkategorier medverkade
i det 80-tal programpunkter som fanns att välja mellan. Frågan om datorstöd i
undervisningen hade fortfarande en ganska undanskymd plats.
Ungefär samtidigt fick emellertid den pedagogiska inriktningen ökad uppmärksamhet
genom ett idéseminarium om ”Datorstöd i utbildningen”. Gäster var Kjell-Åke Modéer,
professor i rättshistoria och Skotte Mårtensson, universitetslektor i tillämpad elektronik.
De hade haft tillfälle att skaffa sig internationella erfarenheter och bidrog därmed med
nya perspektiv.
Vidare gav PU-enheten vid denna tid ut en skrift med sociologen Conny Svenning som
författare ”Datorn som pedagog”. Den innehöll en litteraturgenomgång och några
fallstudier inom Lunds universitet.
I september 1984 ingicks så ett unikt avtal med Apple University Consortium i Europa.
Det innebar att studenter och anställda vid LU som första universitet i Europa fick köpa
Apples MacIntosh för halva priset. Vid den tiden uppskattade man antalet persondatorer
inom LU till ca 300. Apple hade redan sådana avtal med 24 universitet i USA.
I februari 1985 tog universitetsstyrelsen beslut om organisationen för datorverksamheten
i stort. Det åtföljdes av att rektorsämbetet tillsatte en arbetsgrupp för uppföljning
av beslutet. Vi tog då initiativ till ett samarbete mellan oss på PUS och Lunds
Datacentrals (LDC) avdelning för utbildning om datoranvändning. Vi överlämnade en
111