Ladda ner boken som PDF - Lunds universitet

och med progression över kurserna. Genom att självvärderingarna ger underlag för
reflektion i olika gruppkonstellationer, kan de också användas för att på ett upplevelsebaserat
sätt fördjupa medvetenheten kring problemen med subjektivitet vid tolkning av
målformuleringar och användning av graderade betyg.
Om man skulle välja att göra en mer formell examination, så menar vi att det är viktigt
att undvika graderade betyg. Kursdeltagarna är vana att göra bra ifrån sig och att få höga
betyg. Om någon inte skulle få det i en högskolepedagogisk kurs, kan det bero på att
kursledningen inte lyckats göra uppgifterna i kursen tillräckligt inspirerande och
meningsfulla, eller på att kursdeltagaren inte fått tillräckligt tidsutrymme från sin
institution för att deltaga i kursen, vilket man inte bör ”straffas” dubbelt för. Ett annat
argument mot graderade betyg i kurser som dessa är att det är viktigt att stämningen blir
så bra att lärarna verkligen har lust att deltaga, och att de får optimala förutsättningar att
uppleva vad bra grupparbeten kan ge, och att de därför inte behöver konkurrera med
varandra om betyg.
”Lite om konsten”
Vad gäller detaljerna i kursernas utformning är de i första hand kursledarens ansvar. Vi
har efterhand utmejslat en rad principer, som vi strävat efter att leva efter i utformningen
och genomförande av kurserna. Vi menar att de är så viktiga att vi valt att ge
dem ett särskilt kapitel: ”Lite om konsten att göra högskolepedagogiska kurser”, som
följer direkt efter detta kapitel.
Basorganisation
Vi har valt att ta upp basorganisationen sist i detta kapitel, i stället för att börja med den.
Detta för att markera att vilka organisatioriska lösningar man väljer är beroende av de
val man gör beträffande struktur och villkor för kurserna.
Vi har gått från frågan ”Hur skapa så gynnsamma betingelser som möjligt för studenternas
lärande” till ”Hur skapa så gynnsamma betingelser som möjligt för lärarnas
lärande”. Och därifrån går vi nu vidare till nästa nivå: ”Hur skapa så gynnsamma
betingelser som möjligt för arbetet för lärarnas lärare, d.v.s. de pedagogiska konsulterna/utvecklarna”
Detta kan åtminstone vara en konstruktiv utgångspunkt för funderingar
kring organisatorisk placering och finansiering m.m. Man måste naturligtvis väga
in andra aspekter också, utifrån en mycket komplex bild av totalsituationen, speciellt
inkluderande aktörer med närliggande uppgifter som kvalitetssäkring, utbildningsplanering,
annan personalutbildning, IT-verksamhet m.m.
Bemanning och arbetsvillkor
Innan vi går in på de organisatoriska frågorna vill vi ta upp utmaningen att rekrytera och
behålla bra kursledare/pedagogiska utvecklare. Vi har i kapitel 10 skrivit ett avsnitt med
rubriken ”Förtroendeingivande kursledare”. Där har vi bl.a. tagit upp de kriterier vi
använt när vi rekryterat nya pedagogiska konsulter, och vi upprepar dem därför inte här.
Det är flera olika slag av kriterier, och det är inte så lätt att finna lämpliga personer. En
annan svårighet har varit att göra arbetsvillkoren så attraktiva, att de personer vi funnit
har varit beredda att sadla om och satsa på att ägna sig åt pedagogisk utbildning.
123