Ladda ner boken som PDF - Lunds universitet

More documents

Recommendations

Info

Den andra delen består av fylligare beskrivningar av olika aspekter och verksamheter som vi tror kan vara särskilt intressanta (kapitel 10–15). Det för oss mest centrala är kapitel 10, ”Kulturförändringen – från misstro till tilltro”, där vi försökt belysa hur attitydförändringar kommit till stånd, och hur vi arbetat nerifrån-upp för att bygga upp förtroende för verksamheten. I den tredje delen (kapitel 16–17) har vi samlat några av våra erfarenheter och tankar, som kanske kan ha än mer direkt relevans för dem som är verksamma idag – ”Några principiella och praktiska val”, och ”Lite om konsten att göra högskolepedagogiska kurser”. Allra först efter denna introduktion ger vi en översiktlig beskrivning av utvecklingen (kapitel 2). Det är en kort sammanfattning, för den som inte hinner läsa hela skriften. Och för den som läser vidare ger kapitlet en helhetsbild, som kan fungera som referensram för den mer detaljerade beskrivningen i fortsättningen. Vi inleder sedan med våra mer personliga berättelser från 60-talet (kapitel 3), om vår bakgrund innan vi blev anställda som pedagogiska konsulter och om våra första gemensamma verksamheter. Dessa berättelser är också tänkta att antyda något om situationen på 60-talet vid Lunds universitet – det som var utgångsläget när vi på 70-talet började jobba med pedagogisk utveckling och pedagogisk utbildning för lärarna. Några begrepp Vi har genomgående använt tidstypiska begrepp. Vi har t.ex. i titeln skrivit ”den pedagogiska utbildningen” och inte ”den högskolepedagogiska utbildningen”, eftersom det senare begreppet blev etablerat först på 2000-talet. På 1970-talet användes ofta begreppet ”lärarfortbildning”. Begreppet ”pedagogisk konsult” är synonymt med vad som nuförtiden på många håll kallas ”pedagogisk utvecklare”. Och läsaren kan förvånas över användningen av ordet ”eleverna” – ett begrepp som inte blev kontroversiellt förrän en bit in på 1970-talet. Två begrepp kan inledningsvis behöva förklaras: * Med lärare menar vi, om inte annat anges, alla som undervisar eller handleder inom universitetet. * Begreppet område är specifikt för Lunds universitet, och används (sedan någon gång på 80-talet om vi minns rätt) för organisationsnivån närmast under universitetsstyrelsen och rektor. På 1990-talet fanns nio områden: - Lunds tekniska högskola (LTH) - Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten (MN-fak) - Juridiska fakulteten (J-fak) - Samhällsvetenskapliga fakulteten (S-fak) - Medicinska fakulteten (Med fak) - Tandvårdshögskolan/Odontologiska fakulteten (Odont fak) - Området för humaniora och teologi (HT-området) - Lärarhögskolan i Malmö (LHM) - Konstnärliga området (K-området) (Från 1998 övergick Tandvårdshögskolan och Lärarhögskolan till Malmö högskola.) 3
Omslagsbilden Omslagsbilden innehåller mycket symbolik för oss. Den föreställer fontänen på universitetsplatsen, mitt emellan AF-borgen, som är studenternas mötesplats i centrum, och universitetshuset, som är universitetets huvudbyggnad. I universitetshusets bottenvåning, bakom fönsterna på bilden, hade vi vår utbildningslokal och våra arbetsrum i nästan 20 år. I epilogen återkommer vi till symboliken. 4
Page 1 and 2: Framväxten av den pedagogiska utbi
Page 3 and 4: © Eva Åkesson och Eva Falk Nilsso
Page 5 and 6: 14 Många vägar till pedagogisk ko
Page 8 and 9: Förord Vi, Eva Falk Nilsson (EFN)
Page 10 and 11: 1 Introduktion 1962 gavs en första
Page 14 and 15: 2 En översiktlig beskrivning av ut
Page 16 and 17: I underlaget för styrelsens beslut
Page 18: Expansionen av den högskolepedagog
Page 21 and 22: Först i efterhand har jag funderat
Page 23 and 24: Nilsson, som blev den förste inneh
Page 25 and 26: tillsammans med en grupp kolleger,
Page 27 and 28: Utvecklingsarbete och konflikter p
Page 30 and 31: 4 1960-talet: Grogrunden ”Den vå
Page 32 and 33: alltför heterogena. Institutionen
Page 34: 1968 - början på fokusskifte och
Page 37 and 38: verksamheterna gav också oss pedag
Page 39 and 40: till lärarnas studier. Katalogen b
Page 41 and 42: såvitt möjligt anpassa utbildning
Page 43 and 44: Universitetsstyrelsen avdelade resu
Page 45 and 46: studierektorerna till en tredagars
Page 47 and 48: hade haft kontakt med mer än 3000
Page 49 and 50: B. Successiv utbildning 2 veckor pe
Page 51 and 52: En ambition har för all den pedago
Page 53 and 54: för den pedagogiska utbildningen.
Page 56 and 57: 8 1995 - 1999: Etablering I och med
Page 58 and 59: Utbildningen för forskarhandledare
Page 60 and 61: man för att inom sina områden kun
Page 62 and 63:
universitet medverkade i. Den var i
Page 64 and 65:
landets universitet och högskolor,
Page 66 and 67:
9 2000 - 2003: Fram till konsensus
Page 68 and 69:
utmaningar och möjligheter till ut
Page 70 and 71:
Merparten av medlen avdelades efter
Page 72 and 73:
10 Kulturförändringen - från mis
Page 74 and 75:
nödvändigt för fortlevnaden. En
Page 76 and 77:
Att ägandeskapet är väsentligt i
Page 78 and 79:
”Intervjuerna har dokumenterat be
Page 80 and 81:
11 Många bidragande aktörer Det
Page 82 and 83:
Engagerade ledare Utan starka insat
Page 84:
av nonchalans mot bestämmelserna h
Page 87 and 88:
De första PU-enheterna placerades
Page 89 and 90:
De flesta PU-enheter eller motsvara
Page 92 and 93:
13 Innehållets utveckling - spegla
Page 94 and 95:
Problemorienterad och deltagarstyrd
Page 96 and 97:
Scolarship Reconsidered - Prioritie
Page 98 and 99:
Pedagogik för 2000-talet, 1999 Lä
Page 100 and 101:
14 Många vägar till pedagogisk ko
Page 102 and 103:
* De lärare, som medverkat som kur
Page 104 and 105:
Vid anmodan att medverka gjorde vi
Page 106 and 107:
Sveriges Lantbruksuniversitet ”Se
Page 108 and 109:
dyrbar arbetstid på att göra ett
Page 110 and 111:
15 Speciella utvecklingsområden I
Page 112 and 113:
tänkandet med träning i intuitivt
Page 114 and 115:
1999 ändrades Grundutbildningsråd
Page 116 and 117:
ing in all communication. We will e
Page 118 and 119:
PBL - Introduktion PBL - Problemkon
Page 120 and 121:
fortsatt utvidgad personalutbildnin
Page 122 and 123:
kation i undervisningen. Vi inom UP
Page 124 and 125:
16 Några principiella och praktisk
Page 126 and 127:
Arbetstiden för deltagarna Kostnad
Page 128 and 129:
Det finns emellertid en annan aspek
Page 130 and 131:
”staff development will be used t
Page 132 and 133:
och med progression över kurserna.
Page 134 and 135:
Plats i organisationen Vi har under
Page 136 and 137:
17 Lite om konsten att göra högsk
Page 138 and 139:
- ge rikligt utrymme för delaktigh
Page 140 and 141:
18 Epilog Det vi ville var att bidr
Page 142 and 143:
Referenser Ahlström, K.G. (red.) (
Page 144 and 145:
Högskoleverket (1995), Granskning
Page 146:
Bilaga 1 Medarbetare inom våra arb
Page 149 and 150:
Juridiska fakulteten Karin Adlercre
Page 174 and 175:
Bilaga 10 Lunds Tekniska Högskola
Page 186 and 187:
Bilaga 14 Idéseminarierna 1981 - 2
Page 188 and 189:
Läsåret 1984/1985 5 oktober 1984
Page 190 and 191:
16 april 1991 Skapande och moral G
Page 192 and 193:
Läsåret 1995/1996 18 oktober 1995
Page 194 and 195:
Läsåret 1999/2000 24 september 19
Page 200:
Den pedagogiska utbildningen för l
show all

Ladda ner boken som PDF - Lunds universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?