Ladda ner boken som PDF - Lunds universitet
Ladda ner boken som PDF - Lunds universitet
Ladda ner boken som PDF - Lunds universitet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Studievägledare<br />
Efter<strong>som</strong> mitt grundläggande intresse alltid har varit människor och deras villkor, deras<br />
tankar och känslor, deras val i livet, lockades jag av den nyinrättade heltidstjänsten <strong>som</strong><br />
studievägledare vid pedagogiska institutionen. Statsmakterna var bekymrade över den<br />
dåliga genomströmningen vid de filosofiska fakulteterna. En åtgärd man vidtog var att<br />
införa nya tjänstekategorier inom <strong>universitet</strong>en. Redan tidigt under 1960-talet inrättades<br />
lektorstjänster <strong>som</strong> då skulle användas endast för undervisning. Innehavaren skulle inte<br />
splittra sin tid mellan forskning och undervisning. Detta var ett första steg mot en<br />
professionalisering av läraryrket inom <strong>universitet</strong>en. Samtidigt visade det sig senare<br />
vara olyckligt att så drastiskt skilja mellan grundutbildning och forskning. Andra<br />
tjänster <strong>som</strong> inrättades var utbildningsledare, placerade inom administrationen med en<br />
överblick över respektive fakultet, och studievägledare, både centralt inom <strong>universitet</strong>et<br />
och vid enskilda institutio<strong>ner</strong>. Dessa utlystes 1969 och jag sökte studievägledartjänsten<br />
vid pedagogiska institutionen.<br />
Kravet på innehavaren av tjänst <strong>som</strong> studievägledare vid institution var tre betyg i<br />
institutionens ämne, vilket motsvarade tre termi<strong>ner</strong>s heltidsstudier – om man genomförde<br />
dem i avsedd takt, vilket var sällsynt. Den mycket detaljerade instruktion <strong>som</strong><br />
medföljde, sannolikt från UKÄ, krävde ganska snart en anpassning till verkligheten. Jag<br />
lärde mig då skillnaden mellan retoriska dokument och den konkreta, praktiska verksamheten<br />
– något jag haft stor nytta av under hela mitt yrkesverksamma liv. Bland annat<br />
minns jag att det stod i instruktionen ”studievägledaren ska noga följa varje student<br />
inom grundutbildningen under en följd av år.” Vid pedagogiska institutionen hade vi<br />
vid det laget – om jag minns rätt – 1200 studenter. De flesta av dem läste en termin <strong>som</strong><br />
utfyllnad i sin examen, sedan försvann de från institutionen. Att följa dem efter det hade<br />
institutionen inget intresse av. Att noga följa de resterande var också en omöjlig uppgift.<br />
En annan och mycket avgörande instruktion var att studievägledaren skulle ta sig an<br />
dem <strong>som</strong> inte klarade proven och hjälpa till att ”anpassa studenterna till<br />
utbildningssystemet.” Varje studievägledare skulle ha fastställda mottagningstider.<br />
Nästan omedelbart blev köerna utanför studievägledarnas dörrar långa och<br />
mottagningstiderna otillräckliga. Efter<strong>som</strong> tjänsterna var alldeles nya i sitt slag, bildade<br />
vi i Lund ett nätverk och bestämde tidigt att vi skulle frilägga onsdag eftermiddag till<br />
överläggningar oss emellan för interna diskussio<strong>ner</strong> och gemensamma riktlinjer. Vi fann<br />
då snart, att vi inte främst kunde ha eller hade kompetens för någon form av kuratorsfunktion<br />
med omsorg om studenternas hela livssituation. Vi fick däremot genom den<br />
nära kontakten med mängder av studenter insikt om bristerna i det pedagogiska<br />
systemet vid våra institutio<strong>ner</strong>. Jag tror att vi ganska snart började diskutera i riktning<br />
mot att en av studievägledarens främsta funktio<strong>ner</strong> var pedagogisk. Han eller hon skulle<br />
självklart tala med studenterna och förklara studiesystemet och stötta studenten.<br />
Samtidigt följde en skyldighet att återkoppla sina iakttagelser till institutionen och<br />
därmed försöka påverka och förändra utbildningen. Många frågade sig då: ”visst men<br />
hur gör vi”. Denna fråga blev senare utgångspunkten för de kurser för studievägledare<br />
<strong>som</strong> jag och Eva Åkesson några år senare var kursledare för.<br />
Pedagogisk konsult<br />
1969 hade också inrättats ”pedagogiska service-enheter” - PU-enheterna med s.k. pedagogiska<br />
konsulttjänster. (Vi skriver mer om PU-enheterna i kapitel 4) Karl-Axel<br />
13