Ladda ner boken som PDF - Lunds universitet

En ambition har för all den pedagogiska utbildningen varit att koppla den till
utvecklingsarbete inom grundutbildningen för studenterna. Särskilt tydliga exempel på
detta fanns inom medicinska och odontologiska fakulteterna som prioriterade
systematisk och kontinuerlig kompetensutveckling som stöd för omläggningen av
grundutbildningen till PBI, problembaserad inlärning, både i form av kurser och kortare
seminarier och workshops. Medicinska fakulteten fortsatte också med lärarkurser
(docentkurser), 1 vecka, ett par gånger om året, och började bygga ut fördjupningsmöjligheter
av olika slag: presentationskurs, 4 dagar, tutorkurs, 1,5 dagar, och casemetodik,
1,5 dagar.
Odontologiska fakultetens modell, som utvecklades i samarbete med PUS, har rapporterats
i deras rapportserie om utbildning (Rohlin m.fl. 1992): ”Kompetensutveckling i en
lärande organisation under år 1990 – 1992”. Den innehöll förutom pedagogisk grundkurs,
2 veckor, som riktade sig till all personal inom fakulteten, kurser om ca 1 vecka
vardera för utveckling av specifika färdigheter, t.ex. tutorkurs, klinisk handledning, problemlösning.
Som ett tredje steg ingick utbildning för utbildningsplanering och ledarskap.
Vidare organiserades seminarier, workshops och veckomöten mellan utbildningsansvariga
och tutorerna eller med handledarna. Vid dessa behandlades mycket konkreta
frågor och de hade också en spin-off effekt för utvecklingen av lärarnas egna ämneskunskaper.
För lärarhögskolan och musikhögskolan var förutsättningarna speciella, eftersom så gott
som alla lärare kunde förväntas ha genomgått någon grundläggande pedagogisk utbildning.
Deras program kom därför att huvudsakligen bestå av påbyggnadskurser och
seminarier. Lärarhögskolan satsade dock också på obligatorisk pedagogisk/didaktisk
utbildning för nyanställda.
Seminarier och specialkurser
Förutom att PUS medverkade i planering och genomförande av mycket av det som
gjordes på områdesnivå, genomfördes av PUS som tidigare och i ökad omfattning
seminarier, workshops och specialkurser över områdesgränserna. (Se vidare i kapitel 14
och 15).
En del av medlen för kvalitetshöjande åtgärder avdelades för ett ”Forum för datorstödd
utbildning”, med syftet att stimulera intresset kring och stödja en ökad användning av
datorstödd undervisning. Det leddes av prorektor och hade en egen projektledare, som
lokalmässigt placerades hos oss för att underlätta samarbete med PUS reguljära utbildning.
Bl.a. bildades ett ”nätverk för datorstödd utbildning”. (Se vidare i kapitel 15).
Samverkan med pedagogiska institutionen
Inom ramen för vårt projekt på 80-talet hade EFN tagit kontakt med universitetets två
pedagogiska institutioner – pedagogiska institutionen inom samhällsvetenskapliga
fakulteten och institutionen för pedagogik inom lärarhögskolan – för att undersöka
intresset för samarbete. Vid den tidpunkten ledde det dock inte till någonting.
I november 1992, inom ramen för remissbehandling av universitetets program för de
kvalitetshöjande åtgärder, överlämnade Pedagogiska institutionen ett ”Program för
lärarnas kompetenshöjning m.m.” Centralt i detta program var ”utbildning/utveckling
42