Ladda ner boken som PDF - Lunds universitet

Även om man finner en lösning som går ihop rent numeriskt, så kan de ordinarie
arbetsuppgifterna i praktiken ”krocka” med kursarbetet. Undervisningsinsatser är aldrig
jämnt fördelade över året, och forskningsarbetet behöver ofta prioriteras i intensivperioder.
Vi lärde oss mycket tidigt att undvika att lägga kurser i närheten av
terminsstarter och strax före slutdatum för ansökningar för forskningsanslag. Det underlättar
också om man antingen gör kurserna så komprimerade att det inte går att göra
annat samtidigt, eller sprider ut tiden för projektarbeten och andra självstudier inom
kursen så mycket att kursdeltagaren får en rimlig chans att genomföra dem. I det senare
alternativet är det dock viktigt att åtminstone göra en komprimerad kursstart om 1–3
heldagar, så att kursdeltagarna hinner nå fram till motivation för de självständiga
uppgifterna.
Valmöjligheter
Universitetslärares undervisningsuppgifter kan vara mycket varierande. Somliga undervisar
nästan enbart i form av forskarhandledning och föreläsande. Somliga använder
enbart problembaserat lärande eller case-metodik. Somliga ägnar sig i sin undervisning
nästan enbart åt uppsatshandledning eller klinisk handledning. Somliga arbetar enbart
nätbaserat, kanske med kurser på distans för studenter från alla världens hörn. Listan på
exempel som dessa kan göras lång. Och alla deltagare i den högskolepedagogiska
utbildningen måste kunna uppleva utbildningstiden som väl använd, i förhållande till de
egna behoven. Vi har hanterat detta dilemma genom att erbjuda rikligt med
valmöjligheter, på två sätt.
Det ena sättet är att erbjuda valmöjligheter vad gäller kurser m.m., som kan byggas in
som delar i den behörighetsgivande högskolepedagogiska utbildningen. Det kan gälla
specialkurser av olika slag, kurser på engelska, nätbaserade kurser etc. I bilaga 13 finns
en beskrivning av hur utbudet såg ut år 2003, och i kapitel 14 ”Många vägar till pedagogisk
kompetens” har vi också skrivit om detta. Det kan vara svårt till och med för ett så
stort universitet som Lunds att erbjuda ett tillräckligt rikt utbud, och vi ser här ett
område där det skulle kunna vara mycket värdefullt med samverkan mellan högskolorna,
kanske främst regionalt eller nätbaserat.
Det andra sättet är att bygga in valmöjligheter i de kurser som utgör stommen i den högskolepedagogiska
utbildningen: introduktionskurser (steg 1), fortsättningskurser (steg 2)
och fördjupningskurser. Det gäller främst projektarbeten, som utgör en stor del av
kurserna, och som med fördel görs med direkt koppling till de egna aktuella undervisningsuppgifterna
och det egna ämnet. Det gäller även val av litteratur och artiklar, och
val mellan olika grupparbetsuppgifter och diskussionsämnen. Genom att kursdeltagarna
får rika tillfällen att bidra med sina olika erfarenheter, kan mångfalden bli en stor
tillgång i kurserna.
Områdesspecifika och gemensamma kurser
Vi har lång erfarenhet av att arbeta både med områdesspecifika kurser och kurser
gemensamma för alla universitetets områden, och kurser för Malmö högskola som
helhet. Vi har inte kunnat se någon skillnad i resultaten av utbildningen vad gäller
graden av måluppfyllelse, och inte heller i kursvärderingarna. Undantag är förstås
specialkurser med direkt områdesspecifikt innehåll.
118