Ladda ner boken som PDF - Lunds universitet
Ladda ner boken som PDF - Lunds universitet
Ladda ner boken som PDF - Lunds universitet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
ild”, ”Vetenskaplig förankring och praktisk pedagogik”, ”Grundsyn kring kunskap och<br />
inlärning” och ”NLP – något för oss”, och två dagar för temat ”Det bästa av vad<br />
Graham Gibbs och hans kollegor kan ge”.<br />
Arbetsgruppen hade också föreslagit en kurs ”steg 2” och utsett kursledare för en sådan<br />
kurs. I Oxford gav kursgruppen synpunkter till den kommande kursledningen angående<br />
innehåll och omfattning. Syftet med steg 2, ”den nationella kursen”, var att svara mot ett<br />
behov av att få fram nya kursledare. Detta behov förstärktes av högskoleutredningen.<br />
Kontakterna mellan sekretariatet och de pedagogiska konsulterna var täta under hela<br />
utredningstiden 1989–1991. Det var tidigt uppenbart att utredningen i sitt slutbetänkande<br />
skulle föreslå en förstärkning av den pedagogiska utbildningen och att varje lärosäte<br />
skulle förväntas ta ansvar för en uppbyggnad. Det underströk behovet av fler kursledare.<br />
Med ekonomiskt stöd från UHÄ arrangerades steg 2 under 1991/1992, under ledning av<br />
Mona Bessman vid Stockholms <strong>universitet</strong>s PU-enhet och EFN. Varje deltagares projekt<br />
var att utforma en pedagogisk grundkurs, utsätta den för kritik och uppslag från<br />
övriga kursdeltagare och kursledning samt förankra den på hemmaplan.<br />
UHÄ ordnade ytterligare några kurser, <strong>som</strong> var riktade direkt till de pedagogiska<br />
konsulterna. En handlade om utvärdering av högre utbildning, och en om användningen<br />
av datorer i undervisning för studenter.<br />
Gemensamma skrivelser<br />
Vid olika tillfällen har PU-enheterna gått fram gemensamt med önskemål till<br />
statsmakterna. Vid kursen i Oxford i september 1991 enades man t.ex. om en skrivelse<br />
<strong>som</strong> översändes till Högskoleutredningen (Grundbulten). I skrivelsen underströk nätverket<br />
”behovet av att i Högskoleutredningens slutbetänkande inkludera ett särskilt<br />
kapitel om pedagogisk utveckling ge<strong>ner</strong>ellt”. Gruppen förslog t.o.m. innehåll och disposition<br />
av ett sådant kapitel. Det borde, stod det i skrivelsen, omfatta tre huvudavsnitt:<br />
utvecklingen i stort sedan 1970, kännetecken på pedagogisk utveckling och beskrivning<br />
av framtiden och kommande krav. Det resulterade i utredningens betänkande i kapitel 9<br />
”Undervisning och inlärning – forskning och utvecklingsarbete” (SOU 1992:1).<br />
Ytterligare en gemensam skrivelse utarbetades av en särskild arbetsgrupp efter ett möte<br />
mellan de pedagogiska konsulterna i landet i slutet av maj 1995. Skrivelsen hade formen<br />
av ett program: ”Program för förnyelse av det pedagogiska utvecklingsarbetet vid<br />
<strong>universitet</strong> och högskolor”. I skrivelsen underströks att förändringar i kraven på högskoleutbildningen<br />
leder till att ambitionsnivån i de pedagogiska utvecklingsinsatserna<br />
måste höjas. Speciellt understryks anknytningen till forskning och möjligheten för de<br />
pedagogiska konsulterna att inom sin tjänst själva bedriva forskning. Detta var något vi<br />
hade vi diskuterat under många år.<br />
Gemensamma läromedel<br />
I samarbete mellan några lärosätens pedagogiska konsulter har två mindre skrifter tagits<br />
fram: ”Examination för kvalitet – exempel från högskolan” (UHÄ/FoU 1985:3) och<br />
”Kursvärdering för ökad kvalitet – vägledning och exempelsamling” (UHÄ/FoU<br />
1991:1). Dessa var under många år mycket värdefulla <strong>som</strong> studiematerial i den pedagogiska<br />
utbildningen.<br />
79